34 842 läst · 100 svar
35k läst
100 svar
Hur ska en bra uppbyggd yttervägg se ut?
Den låter som en vanlig beprövad variant.Niklas9 skrev:
Blir väl åt det hållet men kanske lika bra att köra på 50mm isolerskiva ytterst.
Det jag ska bygga är ett 1-plan traditionellt rektangulärt hus.daugaard skrev:
Vad innebär Isolerskikt 45 mm MU?
Är det ett rent skikt med bara isolering och ingen stomme och hur sammankopplas
120 mm stående reglar + 120 mm MU
med
"innervägg" stående 95 mm + 95 mm MU
i så fall?
Frågan: "Vad innebär Isolerskikt 45 mm MU?"
Rent allmänt kan det nog både betyda 45x45-reglar + isolering likväl som ren isolering, alla skriver lite olika.
Men i just den texten du har där måste det ju betyda endast isolering, när man ser det i sitt sammanhang.
Det är nog inte meningen att sammankopplas alls. Båda väggarna är tillräckligt kraftiga och stabila för att stå själva och bli raka och fina.
Man skulle kunna tänka sig att lägga en liten bit 45x45 regel på ett eller två ställen i väggen för att det ska hålla sina 45mm mellanrum ganska konstant överallt.
Men meningen är att få ett skikt med helt obruten isolering.
Rent allmänt kan det nog både betyda 45x45-reglar + isolering likväl som ren isolering, alla skriver lite olika.
Men i just den texten du har där måste det ju betyda endast isolering, när man ser det i sitt sammanhang.
Det är nog inte meningen att sammankopplas alls. Båda väggarna är tillräckligt kraftiga och stabila för att stå själva och bli raka och fina.
Man skulle kunna tänka sig att lägga en liten bit 45x45 regel på ett eller två ställen i väggen för att det ska hålla sina 45mm mellanrum ganska konstant överallt.
Men meningen är att få ett skikt med helt obruten isolering.
En spännande vägg, dvs dubbel skalvägg med obruten isolering mellan. Men själv skulle jag vilja att det obrutna isolerskiktet vore tjockare, så det verkligen bar sig ordentligt att göra detta jobbet, säg minst 95mm MU.Suhagg skrev:Det jag ska bygga är ett 1-plan traditionellt rektangulärt hus.
Vad innebär Isolerskikt 45 mm MU?
Är det ett rent skikt med bara isolering och ingen stomme och hur sammankopplas
120 mm stående reglar + 120 mm MU
med
"innervägg" stående 95 mm + 95 mm MU
i så fall?
Hittade dessa två.
En annan, kanske inte så lätt och billig att kopiera själv för ett lösvirkesbygge.
Ifs sätta lite spikreglar och köra med cellplast kanske inte är så svårt.
Här ser du vårt unika utförande. Hemligheten i väggkonstruktionen ligger i vår mönsterskyddade väggregel. Denna gör det möjligt att isolera hela 34 cm till nästan samma kostnad som ett normalisolerat hus. U-värdet på vår vägg är 0,125. Regeln består av en inre bärande regel samt en yttre spikregel. Mellan dessa läggs cellplastisolering som slutligen binds samman med spikbleck.
Vår mönsterskyddade väggregel
Fördelarna är många:
Få köldbryggor
Materialeffektiv och prisvärd
Låg vikt
Stor väggtjocklek innebär blygsamma kostnadsökningar jämfört med andra typer av regelkonstruktioner.
Vägg i Passivhus Granbäck
1 Träpanel.
2 PAROC XMV 080, Vindtät.
3 Korslagd regelstomme med 45 mm isolering,
PAROC UNS 37z, Vägg-/Bjälklagsskiva Trä.
4 Bärande stomme med mellanliggande isolering 170 mm,PAROC UNS 37z, Vägg-/ Bjälklagsskiva Trä.
5 Fristående isolerskikt 170 mm (utan reglar)
PAROC UNS 37z, Vägg-/Bjälklagsskiva Trä.
6 PAROC XMW 001, Plastfolie.
7 Installationsskikt med 70 mm isolering,
PAROC UNS 37z, Vägg-/Bjälklagsskiva Trä.
8 Gipsskiva.
U-värde: 0,09 W/m2
En annan, kanske inte så lätt och billig att kopiera själv för ett lösvirkesbygge.
Ifs sätta lite spikreglar och köra med cellplast kanske inte är så svårt.
Här ser du vårt unika utförande. Hemligheten i väggkonstruktionen ligger i vår mönsterskyddade väggregel. Denna gör det möjligt att isolera hela 34 cm till nästan samma kostnad som ett normalisolerat hus. U-värdet på vår vägg är 0,125. Regeln består av en inre bärande regel samt en yttre spikregel. Mellan dessa läggs cellplastisolering som slutligen binds samman med spikbleck.
Vår mönsterskyddade väggregel
Fördelarna är många:
Få köldbryggor
Materialeffektiv och prisvärd
Låg vikt
Stor väggtjocklek innebär blygsamma kostnadsökningar jämfört med andra typer av regelkonstruktioner.
Fast dom där spikblecken transporterar rätt mycket värme. :S
Men ibland har jag varit sugen på att kopiera det konceptet, men använda masoniteremsor istället. Lite lim på och sen skjuta 4 st långklammer med klammerpistolen.
Det blir ungefär samma resultat som de där dubbelväggarna med heltäckande isolering mitt i, men man kan jobba med reglarna lite mer som om att det var bygge med massiva träreglar.
Men ibland har jag varit sugen på att kopiera det konceptet, men använda masoniteremsor istället. Lite lim på och sen skjuta 4 st långklammer med klammerpistolen.
Det blir ungefär samma resultat som de där dubbelväggarna med heltäckande isolering mitt i, men man kan jobba med reglarna lite mer som om att det var bygge med massiva träreglar.
Suhagg skrev:
Jodå, rejäl vägg.Vägg i Passivhus Granbäck
1 Träpanel.
2 PAROC XMV 080, Vindtät.
3 Korslagd regelstomme med 45 mm isolering,
PAROC UNS 37z, Vägg-/Bjälklagsskiva Trä.
4 Bärande stomme med mellanliggande isolering 170 mm,PAROC UNS 37z, Vägg-/ Bjälklagsskiva Trä.
5 Fristående isolerskikt 170 mm (utan reglar)
PAROC UNS 37z, Vägg-/Bjälklagsskiva Trä.
6 PAROC XMW 001, Plastfolie.
7 Installationsskikt med 70 mm isolering,
PAROC UNS 37z, Vägg-/Bjälklagsskiva Trä.
8 Gipsskiva.
U-värde: 0,09 W/m2
455mm isolering, total väggtjocklek blir alltså typ en garderob djup. :O
Men någonstans måste det ju ta stopp också. Kostnadsmässigt, tid det tar att bygga, utrymme det stjäl. Blir ju knappt något kvar av plattan när man gör 40-45cm tjocka väggar
En gyllene medelväg då.
En lagom budget och byggmässigt enkel variant. 380mm isolering.
Panel 22mm
28-70 Spikläkt. (ger stabilitet också)
50 mm fasadskiva
Vindväv
120 mm stående reglar + 120 mm MU
Isolerskikt 95 mm MU (ingen regel)
"innervägg" stående 70 mm + 70 mm MU
Plast
45mm liggande + 45 MU (installationsskikt)
OSB
Gips
En gyllene medelväg då.
En lagom budget och byggmässigt enkel variant. 380mm isolering.
Panel 22mm
28-70 Spikläkt. (ger stabilitet också)
50 mm fasadskiva
Vindväv
120 mm stående reglar + 120 mm MU
Isolerskikt 95 mm MU (ingen regel)
"innervägg" stående 70 mm + 70 mm MU
Plast
45mm liggande + 45 MU (installationsskikt)
OSB
Gips
Det stämmer nog. Antingen så kan man nog göra täta skarver på fasadskivan.daugaard skrev:
Men jag undrar med vindduken, känns som den borde sitta närmast isoleringen dvs mot stommen men jag vet inte.
Något jag funderar på är om det kan gå till överdrift i väggkonstruktion.
Visst jag ska ha detta hus förhoppningsvis resten av livet men hur mycket får en vägg kosta egentligen och när blir det överdrivet?
Finns ju en massa olika bilder som dessa och alla ser ifs olika ut men något slags uppfattning får man. (se nedan)
Måste få lite perspektiv på vad saker kostar
Låt säga jag har 145kvm 1-planshus och bygger precis så jag klarar byggnormen idag.
Vi säger
Panel-Spikläkt-Utegips-195-45-plast-45-Osb-Gips och den stommen kostar 200.000kr i material att bygga.
Ska jag göra värstingvägg
Panel-Spikläkt-50mm fasadskiva-Vindduk-120-95 (isolerskikt)-70-plast-45-osb-gips
kostar det 250.000kr i material eller mer?
"Tjänar" man in dessa pengar på att ha ca 100mm mer isolering och en mer komplicerad konstruktion?
Visst jag ska ha detta hus förhoppningsvis resten av livet men hur mycket får en vägg kosta egentligen och när blir det överdrivet?
Finns ju en massa olika bilder som dessa och alla ser ifs olika ut men något slags uppfattning får man. (se nedan)
Måste få lite perspektiv på vad saker kostar
Låt säga jag har 145kvm 1-planshus och bygger precis så jag klarar byggnormen idag.
Vi säger
Panel-Spikläkt-Utegips-195-45-plast-45-Osb-Gips och den stommen kostar 200.000kr i material att bygga.
Ska jag göra värstingvägg
Panel-Spikläkt-50mm fasadskiva-Vindduk-120-95 (isolerskikt)-70-plast-45-osb-gips
kostar det 250.000kr i material eller mer?
"Tjänar" man in dessa pengar på att ha ca 100mm mer isolering och en mer komplicerad konstruktion?
Jag har för mig att i någon av dessa så tar man upp beräkning på optimum, men ingående parametrar är ju elpris, isoleringspris, förväntad trend på elpris, ränta, så det kan ju bli lite krångligt/stor osäkerhet i beräkningarna...
Edit/tillägg:
Jag menar alltså optimum i isolertjocklek kontra kostnad, någonstans börjar man isolera mer än man tjänar på det, eller att man skulle kunna isolera mer utan att förlora på det i långa loppet.
Edit/tillägg:
Jag menar alltså optimum i isolertjocklek kontra kostnad, någonstans börjar man isolera mer än man tjänar på det, eller att man skulle kunna isolera mer utan att förlora på det i långa loppet.
Det går att kalkylera på det. Som JOW skriver måste man chansa på en del framtida priser, men även på ev framtida underhåll och liknande.
Du behöver inte heller jämföra med andra delar av huset för att avgöra om åtgärden är värd det eller inte.
Om du sänker den den där väggen i bilden från 20% till 10% så har du sparat in den energin oavsett vad du gjort annars.
Men man ska alltså inte räkna på %, för då hänger alla saker ihop med de andra på ett oöverskådligt vis.
Räkna vad två olika väggalternativ drar i kWh, och jämför sen dessa två i skenet av byggkostnad vs framtida driftskostnad. Glöm inte kalkylränta på byggkostnaden.
Sen kommer ditt val påverka procentsatsen på alla de ingående delarna (iso, vent osv), men det är egentligen rätt betydelselöst.
Själv räknade jag så på fönstren, när jag funderade på att välja mycket dyrare superisolerade sorter. Men inte en chans att kalkylen gav mig någon anledning att välja 0,8 i u-värde.
Så vi valde standard treglas, 1,1 eller 1,2 var dom nog på.
Men det finns många gånger någon faktor som inte är rent ekonomisk heller. Det gnager en oro i mig att vi ev kommer känna av kallras från de sämre fönstrena. :|
Samma kan gälla med väggarna, man kanske hatar jättedjupa smygar och hellre betalar för lite extra uppvärmning. Eller tvärtom.
Du behöver inte heller jämföra med andra delar av huset för att avgöra om åtgärden är värd det eller inte.
Om du sänker den den där väggen i bilden från 20% till 10% så har du sparat in den energin oavsett vad du gjort annars.
Men man ska alltså inte räkna på %, för då hänger alla saker ihop med de andra på ett oöverskådligt vis.
Räkna vad två olika väggalternativ drar i kWh, och jämför sen dessa två i skenet av byggkostnad vs framtida driftskostnad. Glöm inte kalkylränta på byggkostnaden.
Sen kommer ditt val påverka procentsatsen på alla de ingående delarna (iso, vent osv), men det är egentligen rätt betydelselöst.
Själv räknade jag så på fönstren, när jag funderade på att välja mycket dyrare superisolerade sorter. Men inte en chans att kalkylen gav mig någon anledning att välja 0,8 i u-värde.
Så vi valde standard treglas, 1,1 eller 1,2 var dom nog på.
Men det finns många gånger någon faktor som inte är rent ekonomisk heller. Det gnager en oro i mig att vi ev kommer känna av kallras från de sämre fönstrena. :|
Samma kan gälla med väggarna, man kanske hatar jättedjupa smygar och hellre betalar för lite extra uppvärmning. Eller tvärtom.