Tvingas ta bort staket I ägogräns efter tomtplatsavgränsning?
Antag att man äger en fastighet om 5000 kvm i strandskyddsområde. Fastigheten bildades för hundra år sedan och den kringgärdas av en traditionell gärsgård som funnits och underhållits också i hundra år. På en sida gränsar fastigheten mot mark som är allemansrättsligt tillgänglig. Denna mark utgörs av nu skogbevuxen f d betesmark. Nu sker inget bete.
Ägaren har fått dispens för att göra om en befintlig bod till gäststuga. I samband med dispensen görs tomtavgränsning på så vis att 2500 kvm av arean avsätts som allemansrättslig tillgänglig. Dispensen kräver att ett en meter högt staket sätts upp utmed avgränsningslinjen för att markera vad som ligger inom hemfridszon och vad som är allemansrättsligt tillgängligt.
Det från tomtplatsen undantagna området avgränsas på en sida av gärsgården som vetter mot den allemansrättsligt tillgängliga omgivningen.
En naturskyddsförening klagar på gärsgården hos länsstyrelsen och yrkar att gärsgården tas bort utmed denna sida av fastigheten eftersom den framstår ha som enda syfte att hindra utövare av allemansrätt att passera in på fastigheten publika del. .
Knäckfrågan: kan en fastighetsägare tvingas ta bort staket i ägogräns sedan nytt staket satts upp efter tomtavgränsning?
Ägogränsen är känd och utmärkt med rör i mark eller på annat sätt varför staketet inte behövs som markering ur den synpunkten. Staketet fyller uppenbarligen inte sitt tidigare syfte att hålla ute betande djur. Tvärtom hindrar det i viss mån även vilda djur att röra sig över den del av fastigheten som nu lyder under biotopskyddsreglerna i strandskyddsregleringen.
Ägaren har fått dispens för att göra om en befintlig bod till gäststuga. I samband med dispensen görs tomtavgränsning på så vis att 2500 kvm av arean avsätts som allemansrättslig tillgänglig. Dispensen kräver att ett en meter högt staket sätts upp utmed avgränsningslinjen för att markera vad som ligger inom hemfridszon och vad som är allemansrättsligt tillgängligt.
Det från tomtplatsen undantagna området avgränsas på en sida av gärsgården som vetter mot den allemansrättsligt tillgängliga omgivningen.
En naturskyddsförening klagar på gärsgården hos länsstyrelsen och yrkar att gärsgården tas bort utmed denna sida av fastigheten eftersom den framstår ha som enda syfte att hindra utövare av allemansrätt att passera in på fastigheten publika del. .
Knäckfrågan: kan en fastighetsägare tvingas ta bort staket i ägogräns sedan nytt staket satts upp efter tomtavgränsning?
Ägogränsen är känd och utmärkt med rör i mark eller på annat sätt varför staketet inte behövs som markering ur den synpunkten. Staketet fyller uppenbarligen inte sitt tidigare syfte att hålla ute betande djur. Tvärtom hindrar det i viss mån även vilda djur att röra sig över den del av fastigheten som nu lyder under biotopskyddsreglerna i strandskyddsregleringen.
Redigerat:
Får man ens ta bort ett sådant staket?
Om det nu inte är något "nyligen" uppsatt (närmsta 20-25 åren eller så) så tycker jag att det borde kunna kunna gälla samma som för en lika gammal stenmur.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/71/Fägata2.jpg
En sådan får väl absolut inte rubbas?
Om det nu inte är något "nyligen" uppsatt (närmsta 20-25 åren eller så) så tycker jag att det borde kunna kunna gälla samma som för en lika gammal stenmur.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/71/Fägata2.jpg
En sådan får väl absolut inte rubbas?
Stengärdsgårdar i odlingslandskap är skyddade och får inte rubbas. I alla fall inte här på Gotland.
Man kan mycket väl ha kvar stengärdsgården och ändå öppna för allmänheten genom att arrangera övergångar.
Såvitt jag vet finns det inget i Miljöbalken som kan tvinga en fastighetsägare att ta bort ett eventuellt existerande hinder för allmänheten, därimot finns det givetvis förbud mot att skapa nya sådana.
Möjligen skulle Länsstyrelsen kunnat lägga in ett sådant krav i dispensen, och anser man att det skulle gjorts får man överklaga beslutet till högre instans inom klagotiden (2-4 veckor)
Nu tror jag inte en naturskyddsförening har rätt att överklaga, minns jag rätt så är det endast den sökande och Naturvårdsverket som kan göra det.
Man kan mycket väl ha kvar stengärdsgården och ändå öppna för allmänheten genom att arrangera övergångar.
Såvitt jag vet finns det inget i Miljöbalken som kan tvinga en fastighetsägare att ta bort ett eventuellt existerande hinder för allmänheten, därimot finns det givetvis förbud mot att skapa nya sådana.
Möjligen skulle Länsstyrelsen kunnat lägga in ett sådant krav i dispensen, och anser man att det skulle gjorts får man överklaga beslutet till högre instans inom klagotiden (2-4 veckor)
Nu tror jag inte en naturskyddsförening har rätt att överklaga, minns jag rätt så är det endast den sökande och Naturvårdsverket som kan göra det.
Det finns ju också trägärdsgårdar, har ts sten eller trä?
http://t0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRMXNHQykr0I_6628pt7BiK-UFmZCnynHuJH5ncAE0tPxiCqb9h7w
http://t0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRMXNHQykr0I_6628pt7BiK-UFmZCnynHuJH5ncAE0tPxiCqb9h7w
Trägärdsgård enligt konstens regler. De har inget skydd. Dessutom är detta inte en gärdsgård i odlingslandskapet utan ett hägn som skiljer av tomtmark. Efter tomtavgränsningen har staketet förlorat sitt syfte.
Naturskyddsförening som funnits viss tid och som har visst antal medlemmar får överklaga.. Miljöbalken har en skrivning men den underkändes av EU-domstolen i målet om Hjorthagen i Sthlm så nu är kraven lägre men inte klara.
Finns stängsel i naturen kan föreläggande ske om stängselgenombrott.
En fastighetsägare får inte ha anordningar vars syfte endast är att hindra fri rörlighet.
I den nyligen av NVV framlagda utredningen om allemansrätt pläderar Margareta Svenning för att det där med viktigt friluftsområde som krävs för föreläggande om stängselgenombrott tas bort så att stängselgenombrott kan krävas generellt. Såvitt jag kan se finns dock inget i miljöbalken som hindrar en kommun eller Lst att kräva att det gamla staketet tas bort när ett nytt måste upp. Kravet kan inkluderas i dispensvillkoren.
Det finns många tusen fastigheter i landet som kommer att få ändrat utseende när tomtavgränsningarna slagit igenom.
Naturskyddsförening som funnits viss tid och som har visst antal medlemmar får överklaga.. Miljöbalken har en skrivning men den underkändes av EU-domstolen i målet om Hjorthagen i Sthlm så nu är kraven lägre men inte klara.
Finns stängsel i naturen kan föreläggande ske om stängselgenombrott.
En fastighetsägare får inte ha anordningar vars syfte endast är att hindra fri rörlighet.
I den nyligen av NVV framlagda utredningen om allemansrätt pläderar Margareta Svenning för att det där med viktigt friluftsområde som krävs för föreläggande om stängselgenombrott tas bort så att stängselgenombrott kan krävas generellt. Såvitt jag kan se finns dock inget i miljöbalken som hindrar en kommun eller Lst att kräva att det gamla staketet tas bort när ett nytt måste upp. Kravet kan inkluderas i dispensvillkoren.
Det finns många tusen fastigheter i landet som kommer att få ändrat utseende när tomtavgränsningarna slagit igenom.
Redigerat:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Skaffa 2 st får. Fåren måste ha en inhägnad.
Protte
Protte
Svarar du inte på din egen fråga där?gråsten skrev:
Att ta ner ett staket verkar lite extremt, räcker det inte en öppning?
Skulle vilja föreslå att kontakt tas med LST och en kompromiss utarbetas, dom är inte omöjliga.
Sedan finns det nackdelar med att stängsla för mycket, vi har en del del folk som går över vår tomt eftersom betesmarkerna mot havet är stängslade ända ut i vattnet. De långa stängslen fångar upp vandrare och styr dem till vår grind..
Gör man bara en öppning kan allmänheten inte veta om denna öppning i en gärdsgård som man ser går kring hela den bebyggda fastigheten är till för ägarna eller för allmänheten. Och att det inre staketet satts upp till följd av tomtavgränsning går inte heller att utläsa. Således är det kvarvarande staketet, trots öppning, ägnat att ingjuta tvivel hos allmänheten om huruvida området får beträdas. Sådana tveksamma situationer brukar inte medges.
De flesta utövare av allemansrätt känner inte ens till begreppet tomtavgränsning och med den hänsyn som de av tradition utövar allemansrätt med, utom synhåll osv- så blir de obenägna att gå innanför staketet. Därför kan man ur allmän synpunkt argumentera för att gärdsgården ska bort eftersom det utsätter vandraren för ett obefogat dilemma.
Jämför med att komplementbyggnader brukar vägras i utkanten av tomtplats eftersom de kan ge allmänheten intryck av stt tomtplatsen är större än den i själva verket är. Man kan tycka att komplementbyggnaden kunde medges om ett staket lades till som dispensvillkor i syfte att markera tomtplatsgränsen men så lätt får inte ägaren ha det.
De flesta utövare av allemansrätt känner inte ens till begreppet tomtavgränsning och med den hänsyn som de av tradition utövar allemansrätt med, utom synhåll osv- så blir de obenägna att gå innanför staketet. Därför kan man ur allmän synpunkt argumentera för att gärdsgården ska bort eftersom det utsätter vandraren för ett obefogat dilemma.
Jämför med att komplementbyggnader brukar vägras i utkanten av tomtplats eftersom de kan ge allmänheten intryck av stt tomtplatsen är större än den i själva verket är. Man kan tycka att komplementbyggnaden kunde medges om ett staket lades till som dispensvillkor i syfte att markera tomtplatsgränsen men så lätt får inte ägaren ha det.
En liten skylt kanske? Fritt tillträde för allmänheten!
Sedan är det här med privatisering tämligen överdrivet.
Vi har som sagt turister som står fem meter från köksfönstret och glor.
Naturreservatet som ligger mellan vår tomtplats och havet är stängt pga fågelskyddet stora delar om året.
TILLTRÄDE FÖRBJUDET Står det på rejäla skyltar.
Tror ni att det hindrar turisterna?
Icke.
Sedan är det här med privatisering tämligen överdrivet.
Vi har som sagt turister som står fem meter från köksfönstret och glor.
Naturreservatet som ligger mellan vår tomtplats och havet är stängt pga fågelskyddet stora delar om året.
TILLTRÄDE FÖRBJUDET Står det på rejäla skyltar.
Tror ni att det hindrar turisterna?
Icke.
Margareta Svenning påpekar i sin utrednng att en skylt med fritt tillträde kan sättas som villkor för dispens. Har skett vid dipens för e brygga i Skåne, så det är en möjlighet.
Mitt exempel är renodlat från ett verkligt fall där det finns förslag på tomtavgränsning och det redan finns ett staket i ägogränsen. I förslaget till tomtavgränsning står också att ägaren har att sätta upp ett staket med en meters höjd utmed avgränsningslinjen. Staketet kommer som närmast tio meter från bostadshusets veranda och skär rakt över den stensatta matplats som är det enda stället på den sluttande tomten där det går att ha en utematplats. Frågan som uppkommit är med vilka argument staketet i ägogränsen kan försvaras om myndigheterna inkluderar ett krav att det ska bort. En skylt om fritt tillträde som tillkommit på myndigheternas initiativ är kanske OK men det är inte alls säkert att en sådan kompromiss accepteras om initiativet kommer från fastighetsägaren.
Vilka krav som kan ställas i en dispens är inte reglerat I detalj.
Angående folk som glor in på Gotland: observera att regeln om att inte störa, inte förstöra enbart hänför sig till umgänget med naturen. Hänsyn till fastighetsägare visar man bara om man har lust. Gränsen går vid vad som utgör brott. Det finns ingen annan reglerad normgivning som tillhåller utövare av allemansrätt att visa hänsyn och inte heller något som kan åberopas. Allemansrätten bör förbli odefinierad och oreglerad så att den kan utökas enligt Svenning m.fl. Man kan heller inte åberopa äganderätt eller någon yttring därav, eftersom allemansrätten konkurrerar och tar över.
Mitt exempel är renodlat från ett verkligt fall där det finns förslag på tomtavgränsning och det redan finns ett staket i ägogränsen. I förslaget till tomtavgränsning står också att ägaren har att sätta upp ett staket med en meters höjd utmed avgränsningslinjen. Staketet kommer som närmast tio meter från bostadshusets veranda och skär rakt över den stensatta matplats som är det enda stället på den sluttande tomten där det går att ha en utematplats. Frågan som uppkommit är med vilka argument staketet i ägogränsen kan försvaras om myndigheterna inkluderar ett krav att det ska bort. En skylt om fritt tillträde som tillkommit på myndigheternas initiativ är kanske OK men det är inte alls säkert att en sådan kompromiss accepteras om initiativet kommer från fastighetsägaren.
Vilka krav som kan ställas i en dispens är inte reglerat I detalj.
Angående folk som glor in på Gotland: observera att regeln om att inte störa, inte förstöra enbart hänför sig till umgänget med naturen. Hänsyn till fastighetsägare visar man bara om man har lust. Gränsen går vid vad som utgör brott. Det finns ingen annan reglerad normgivning som tillhåller utövare av allemansrätt att visa hänsyn och inte heller något som kan åberopas. Allemansrätten bör förbli odefinierad och oreglerad så att den kan utökas enligt Svenning m.fl. Man kan heller inte åberopa äganderätt eller någon yttring därav, eftersom allemansrätten konkurrerar och tar över.
Det där är ju direkt korkat och dessutom i strid med hur hemfridszonen definieras. Kan aldrig överleva ett överklagande.gråsten skrev:
Jag brukar ju dra upp Grundlagen, så vi tar den igen..
15 § Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Nu hävdas det väl normalt att friluftslivet ÄR ett sådan angeläget intresse som grundlagen avser, men frågan är väl om detta intresse inkluderar matplatsen.. Dessutom bör ersättning utgå om tomten inte längre går att använda.
Att matplatsen låg där visste inte den på kommunen som drog strecket men de har haft syn på tomten innan och vet hur höjdkurvorna ser ut. Även husets läge är utsatt på den mycket detaljerade kartan.
Hemfridszonen definierar inte tomtplatsen utan det är den medgivna tomtplatsen som definierar den hemfridszon som ägaren kan hävda juridiskt. Se NVV anvisningar 2009:4. I domstol kan det bli annorlunda.
Regeringsformens skydd av egendom är verkningslöst mot allemansrätten och miljöbalkens reglering genom att allemansrätten skyddas av samma paragraf som den du endast delvis citerade. Allemansrätten och t ex strandskyddet anses inte angripa den formella äganderätten så som den utövas på en bostadsfastighet. Den rådighetsinskränkning som en tomtplatsavgränsning innebär kan inte och ska inte ge upphov till ersättning. Proportionalitetsprincipen kan inte åberopas gentemot allemansrättens konsekvenser enligt förarbetena till miljöbalken vilket går igenom i praxis.
Den europeiska konventionen om fri och rättigheter införlivades med svensk rätt 1994 men fick då ställning som vanlig lag vilket innebär att regeringsformen inkl skrivningen om allemansrätten står över i egenskap av grundlag.
Lantbruk är en annan sak, där kan t ex upprättande av naturreservat aktualisera ersättning.
En ingående redovisning av tänket får du i Margareta Svennings utredning. Där föreslås även vidare steg som t ex att den begränsade innebörden av äganderätt till mark definieras i lag.
Dragningen av tomtavgränsningen kommer naturligtvis att överklagas men fråga om staketet i ägogränsen kvarstår
Hemfridszonen definierar inte tomtplatsen utan det är den medgivna tomtplatsen som definierar den hemfridszon som ägaren kan hävda juridiskt. Se NVV anvisningar 2009:4. I domstol kan det bli annorlunda.
Regeringsformens skydd av egendom är verkningslöst mot allemansrätten och miljöbalkens reglering genom att allemansrätten skyddas av samma paragraf som den du endast delvis citerade. Allemansrätten och t ex strandskyddet anses inte angripa den formella äganderätten så som den utövas på en bostadsfastighet. Den rådighetsinskränkning som en tomtplatsavgränsning innebär kan inte och ska inte ge upphov till ersättning. Proportionalitetsprincipen kan inte åberopas gentemot allemansrättens konsekvenser enligt förarbetena till miljöbalken vilket går igenom i praxis.
Den europeiska konventionen om fri och rättigheter införlivades med svensk rätt 1994 men fick då ställning som vanlig lag vilket innebär att regeringsformen inkl skrivningen om allemansrätten står över i egenskap av grundlag.
Lantbruk är en annan sak, där kan t ex upprättande av naturreservat aktualisera ersättning.
En ingående redovisning av tänket får du i Margareta Svennings utredning. Där föreslås även vidare steg som t ex att den begränsade innebörden av äganderätt till mark definieras i lag.
Dragningen av tomtavgränsningen kommer naturligtvis att överklagas men fråga om staketet i ägogränsen kvarstår
Redigerat:
Vad jag avsåg är att man inte gärna kan göra en inskränkning av tomtplatsen som gör den mindre än den tidigare hemfridszonen. Det skulle sakna all logik.
Grundlagen talar inte heller enbart om att förlora sin egendom utan även att användningen inskränks. Detta är ju absolut fallet om det sätts upp ett staket tvärs igenom en matplats.
Sedan finns det inget stöd i MB för att ta bort ditt stängsel, endast att föreskriva grindar o dyl. Stängslet har ju funnits sedan gammalt.
11 § En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten.
Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om stängsel skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller diken.
Grundlagen talar inte heller enbart om att förlora sin egendom utan även att användningen inskränks. Detta är ju absolut fallet om det sätts upp ett staket tvärs igenom en matplats.
Sedan finns det inget stöd i MB för att ta bort ditt stängsel, endast att föreskriva grindar o dyl. Stängslet har ju funnits sedan gammalt.
11 § En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten.
Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om stängsel skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller diken.
Det är i högsta grad möligt att besluta om en tomtavgränsning som är mindre än den ursprunglig hemfridszonen, i synnerhet om denna zon beror av fri sikt. Se MÖD 2009:35 och länsstyrelsens argument som utgår från NVV anvisningar och ursprungligen från miljöbalkspropositionen. 10-15 meter från byggnad är numera norm och tomtplatsen bör nte överstiga 1500 kvm. Notera att komplementbyggnaden låg inom vad om domstolen anågs utgöra hemfridszonen, men eftersom det var en bostadsbyggnad skulle den utvidga zonen. En självklar lösning hade varit att sätta ett staket i gränsen av den ursprungliga hemfidszonen men den möjligheten erbjöds ej.
Den anförda 11 § föreslås av Margaretha Svenning bli ändrad så att den inte blir avhängig av hur väsentligt för friluftslivet den inhägnade marken är. Det andra stycket i paragrafen kan då tillämpas på gärdsgården i mitt exenmpel och jag misstänker att det skulle kunna testas redan nu.
Den anförda 11 § föreslås av Margaretha Svenning bli ändrad så att den inte blir avhängig av hur väsentligt för friluftslivet den inhägnade marken är. Det andra stycket i paragrafen kan då tillämpas på gärdsgården i mitt exenmpel och jag misstänker att det skulle kunna testas redan nu.
Redigerat: