Mikael_L
När man mäter med de där varmtrådsanemometrarna så har dom ju flera fördelar, åtminstone om det är en modell med trådar spridda över hela mätarean.
Dom mäter ett genomsnitt av lufthastigheten så det spelar ofta ingen roll om det är turbulent eller laminärt flöde.
Dom belastar det man mäter med oerhört lite extra luftmotstånd, så tryckökning med efterföljande flödesminskning blir obetydligt.

Att mäta med en propeller i luftströmmen är ju mer lurigt, då man inte vet vilken hastighetsprofil som gäller och hur laminärt/turbulent det strömmar.

Jag funderar på om det bästa vore att sätta propellern mitt i ett 2,5 meter långt 125mm spirorör som därmed garanterar att flödet har blivit laminärt och mätning blir någorlunda reproducerbart.
Sen kommer det flöde som propellern mäter vara högre än det riktiga, iom att man endast mäter i maxområdet av hastighetsprofilen. Så det mätta flödet får alltså reduceras med någon faktor.
Kanske 0,6 - 0,8 någonting.

Denna metod adderar dessutom lite flödesmotstånd, så flödet sjunker antagligen medan mätning sker. :(
 
Jag läste för många år sedan hur varmtrådsmodellen fungerar i bilar (SAAB 900 årsmodell -90). Där ¨åller man tråden på +100 grader över omgivningstemperaturen. Det gör man genom att reglera strömm och spänning i tråden till konstant resistans. Sedan mäter man den energi som går åt för att hålla tråden på den temperaturen.

Energin är direkt proprtionell mot massan av luften (egentligen, antalet molekyler som passerar). För bilar är det en fördel att mäta massa per sekund i stället för volym per sekund, efterssom värdet skall användas för att avgöra hur mycket bensin som behövs för att förbruka allt syret. På det viset blir regleringen okänslig både för temperaturen på luften och trycket (lågtryck, eller körning i höga berg).
 
Mikael_L
Jag kan tänka att varmtrådsmätarna har en nackdel i att luftfuktigheten och densiteten och luftens temp inverkar. Mycket att kompensera för.

I bilar har jag för mig att man ser dessa saker som fördelar, för med kallare och /eller tätare luft vill man ha mer bränsle och samma med luftfuktigheten.
Det är kanske därför de kallas luftmassemätare.
 
Då skulle det vara ganska enkelt att bygga en egen. Kan använda delar från en bil.

T.ex. från en viss Volvo. Starta bilen kall, omg temp 20gr och mäta spänningen som matas till tråden.
Bygga liknande matning (med samma spänning) och mäta ström.

Kalibreringen kan bli problem.
 
Även om du har ett oändligt långt rör och totalt friktionsfritt så får du iaf turbulent strömning.
Laminär strömning har man endast vid riktigt låga flödeshastigheter.

Har jag fått lära mig på strömningslärakurs...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.