En juridisk princip, med rötter ända från romartiden, som ibland missbrukas eller missförstås. Den är i själva verket rätt självklar.Stefan Bengtsson skrev:
Om vi kommer till en parkering så finns det kanske ett par rutor som är märkta som handikapp-parkering. Men det finns ingen märkning för var icke-handikappade ska parkera. Vi fattar av oss själva att de övriga rutorna är för alla andra. Handikapp-märkningen är alltså "undantaget som bekräftar regeln".
På samma sätt, om man går i en park och där finns en skylt "Gräsmattan får ej beträdas" så förstår vi att vi får gå på gångarna, utan att det behövs en skylt som berättar det. "Gräsmattan får ej beträdas" är undantaget som bekräftar regeln.
Medlem
· Västra Götaland
· 2 260 inlägg
Jag hävdar att det missbrukas oftare än det brukas rätt. Vet inte om jag hört det användas så som du beskriver. Det låter däremot vettigt när du säger det, fast jag vet inte om undantaget verkligen behövs för att bekräfta reglen?andersmc skrev:
Jo, väldigt många använder det på ett helt galet och konstruerat sätt, som inte har något med den ursprungliga betydelsen att göra:Stefan Bengtsson skrev:
vilket alltså är helt fel.
Men icke desto mindre är det en juridisk princip med över 2000 år på nacken. Jag vet inte när den började missuppfattas, men jag förmodar att det är på senare tid.
Anders, rikitgt bra exempel och när jag läser dom ser jag att jag nog aldrig hört uttrycket användas på "rätt" sätt. Jag kom att fundera på en sak. Vi har ju Svenska Akademien som löpande följer och dokumenterar utvecklingen av det svenska språket i sin ordlista, SAOL. Här regleras ju iprincip både förändringar i stavning och betydelse av enskilda ord och hur dom används. Finns det någon institution som på samma sätt följer utvecklingen av ordspråk/talesätt? Vi har ju tex Språkrådet men dom har nog mer fokus på användandet av språket snarare än ordspråk specifikt.
Ja, det finns ju en del begrepp som glider ur sina ursprungliga betydelser. Det kan orsaka förvirring eller komik. Två stående uttryck jag ofta hör som brukas helt fel är "björntjänst" och "krokodiltårar". Där har man också glömt vad det egentligen handlar om och tolkar uttrycken bokstavlig.
Björntjänster har jag koll på, men krokodiltårar använder jag nog felaktigt för att beskriva "stora tårar" snarare än dess sanna betydelse.
Ett annat uttryck att reflektera över är "saken är biff". Jag tycker det borde heta "saken är bif" eftersom bif härör till "bifalles" vilket i sin tur var vad ledighetsansökningar stämplades med i det militära för länge sedan. Det är således inte grillade biffar vi pratar om.
Ett annat uttryck att reflektera över är "saken är biff". Jag tycker det borde heta "saken är bif" eftersom bif härör till "bifalles" vilket i sin tur var vad ledighetsansökningar stämplades med i det militära för länge sedan. Det är således inte grillade biffar vi pratar om.
Vi ska kanske i folkbildande syfte reda ut björntjänst och krokodiltårar. Båda används ju felaktigt för att beskriva en stor tjänst eller stora tårar.
"Om du hjälper mig att flytta på lördag vore det en björntjänst." Men en björntjänst är en missriktad tjänst, som i slutändan är till skada för den hulpne. Begreppet kommer från en gammal fabel om en tam björn som skulle vita bort en fluga från sin herres huvud, men eftersom han var dålig på att kontrollera kraften i sin ram så slog han i stället ihjäl sin herre.
Krokodiltårar är inte stora tårar, det menas falsk, hycklad sorg. Kommer av en gammal tradition att krokodilen gråter när den biter i sitt byte (det kanske den gör, det är möjligt att det pressas fram tårvätska när den spänner käkmusklerna, om nu krokodiler alls har tårtkörtlar.)
"Om du hjälper mig att flytta på lördag vore det en björntjänst." Men en björntjänst är en missriktad tjänst, som i slutändan är till skada för den hulpne. Begreppet kommer från en gammal fabel om en tam björn som skulle vita bort en fluga från sin herres huvud, men eftersom han var dålig på att kontrollera kraften i sin ram så slog han i stället ihjäl sin herre.
Krokodiltårar är inte stora tårar, det menas falsk, hycklad sorg. Kommer av en gammal tradition att krokodilen gråter när den biter i sitt byte (det kanske den gör, det är möjligt att det pressas fram tårvätska när den spänner käkmusklerna, om nu krokodiler alls har tårtkörtlar.)