Diameter på spånsugsrör
Hej!
Efter denna tråd http://www.byggahus.se/forum/verktyg-maskiner-fordon/173668-erfarenhet-av-denna-spansug.html har jag beställt denna spånsug: http://www.duabhuset.se/#showProduct.php?id=7480 .
Denna förra tråden började efterhand handla om 150 kontra 160mm rörsystem. Jag tänkte fortsätta den diskussionen i den här tråden.
Spånsugen har en 150mm öppning. Bill är mycket kritisk till att minska dimension - men hur är det egentligen att öka dimension (till 160mm alltså)?
Duab har 150mm slangar och spjäll (har de även rör? hittade inte några)
Lindab har 160mm rör men verkar inte har spjäll lämpliga för spånsugning.
Är det så att 150mm är standard för spånsugning och 160mm är standard för ventilation?
Tar gärna emot tips på hur jag bör tänka i detta val. Även andra tillverkare av rör/spjäll etc är av intresse (jag vet att Felder ska ha slangar och spjäll, men hittar inte deras prylar på nätet)
Efter denna tråd http://www.byggahus.se/forum/verktyg-maskiner-fordon/173668-erfarenhet-av-denna-spansug.html har jag beställt denna spånsug: http://www.duabhuset.se/#showProduct.php?id=7480 .
Denna förra tråden började efterhand handla om 150 kontra 160mm rörsystem. Jag tänkte fortsätta den diskussionen i den här tråden.
Spånsugen har en 150mm öppning. Bill är mycket kritisk till att minska dimension - men hur är det egentligen att öka dimension (till 160mm alltså)?
Duab har 150mm slangar och spjäll (har de även rör? hittade inte några)
Lindab har 160mm rör men verkar inte har spjäll lämpliga för spånsugning.
Är det så att 150mm är standard för spånsugning och 160mm är standard för ventilation?
Tar gärna emot tips på hur jag bör tänka i detta val. Även andra tillverkare av rör/spjäll etc är av intresse (jag vet att Felder ska ha slangar och spjäll, men hittar inte deras prylar på nätet)
Spånrör finns i många fler dimensioner än vanliga spiro av den anledningen att man vill kunna dimensioner spånrör mer exakt.
Daniel_N skrev:
Eftersom troligen ingen räknar på det, väljer jag att inleda en gissning. 150 till 160 är mindre än runt 7 procent på längdskalan, men nästan 14 procent i ytskalan. Så visst, det har en betydelse. Det kommer leda till att du har mer rör efter övergången till 160 än du har optimalt flöde för, viket både minskar flödet genom ökad dimension, och minskar flödet genom motståndet före.
Å andra sidan detta är stammen, och den kommer att innehålla ett antal böjar. Om du hade 150 hela vägen, skulle du alltså ändå få problem med del två ovan, det vill säga böjen ger så mycket motstånd att du inte får optimalt flöde efter.
Som jag tror så är det ok att köra 160. Du kommer att förlora flöde på det jämfört med att köra 150. Men du kommer att förlora flöde på varje krök med, och förlusterna i krökarna bör ha större betydelse. Och du hade haft väldigt mycket mer motstånd om du startade från 125 eller rent av 100 rör i stammen, nu har du en stam där du tål vissa förluster. Du kommer gissningsvis att ansluta 120 eller 125 till maskinerna, så du har större öppning in till sugen än från maskinen, totalt tycker jag inte skillnaden till 160 bör vara ett nämvärt problem, och det förekommer ju en enda gång.
Gissar frågan har ekonomisk bakgrund?
--- Mats ---
Jag funderade i banor att öka anslutningen på sugen till 160 mm, men hur är det med resten av sugen? Man borde inte vinna något på att öka till 150 i anslutningen om allt efter impellern ändå begränsar...
Här finns också rör och sådant, ingen aning hur priser/utbud/leveransvillkor är: http://www.pennstateind.com/store/dust-collection.html
Här finns också rör och sådant, ingen aning hur priser/utbud/leveransvillkor är: http://www.pennstateind.com/store/dust-collection.html
Titta hos scandab dom har rörsystem cykloner spjäll allt man kan önska till spånsugning/utsug jag vill bara inte veta vad deras grejor kostar men prylarna har dom.http://www.scandab.se/#rorsystem
Jag har faktiskt inte kollat priserna på de olika rören än. Men jag förmodar att 160mm är billigare. Inköpspriset är viktigt men inte viktigast eller ensamt avgörande.Mats Bengtsson skrev:
Jag har räknat på Bills sida (tyvärr med en massa uppskattade värden som jag inte kunde kontrollera) och kommit fram till att jag bör använda 6" (dvs 150mm) rör, på gränsen till 7", dvs 175mm (Bill hade inget alternativ mellan 6" och 7"). Beroende på variablerna som jag inte kände till är det mycket möjligt att jag borde ha 7" rör. Men jag hoppas kunna kompensera rör som eventuellt är något för smala med rejält sug och framförallt väldesignade utsug på maskinerna.
Storleken på portarna till maskinerna kommer att variera beroende på maskin. För maskiner med en utsugspunkt (ex rikten) kommer jag att använda samma storlek som i huvudstammen (dvs 150 eller 160mm). För maskiner med flera utsugspunkter kommer jag att dela upp stammen så att arean bibehålls, Bill är noga med det och jag tror han har helt rätt i det.
Efter att ha läst Stomnebys inlägg inser jag att vettiga spjäll för träspån finns till både 150 och 160mm rör, var tidigare rädd att det enbart fanns till 150mm. Avgörande för valet mellan 150 och 160mm är därför (i nuläget) priset och prestandan. Jag trodde spontant att 160mm skulle ge bättre prestanda än 150mm, men Mats har motsatt uppfattning - finns det fler uppfattningar? En viktig faktor är väl rimligtvis att spånsugen "bara" har 150mm diameter på insuget.
Redigerat:
Med större kanal (160) får du lägre motstånd vid samma flöde, nackdelen med större kanal är att om man suger med något litet munstycke längre ut i systemet kan stoft stanna i det större röret p.g.a. lägre lufthastighet.
Fast Daniel_N planerar bibehålla kanalens area från insug till sug så det lär inte bli ett problem.
Med den spånsugen är det nog inte "bara" ett litet källarsnickeri du har, får man förmoda 
Läste i något av inläggen där det stod att en ökad diameter ger ett lägre flöde, men det är nog en liten tankevurpa. En större diameter ger minskat motstånd vilket snarare bidrar till ett ökat flöde. Däremot sjunker hastigheten. Jämför med ett vattendrag, vid smalare sektioner, t.ex. där bropelare står i vattnet, ökar hastigheten på vattnet, men flödet är detsamma som vid bredare sektioner, annars skulle vatten tillkomma eller försvinna nånstans. Vilket påminner mig om en ombordtidning på air canada där det på deras faktasida stod att på torontos flygplats landar det ett plan var 5e minut och det startar ett var 4e.
Läste i något av inläggen där det stod att en ökad diameter ger ett lägre flöde, men det är nog en liten tankevurpa. En större diameter ger minskat motstånd vilket snarare bidrar till ett ökat flöde. Däremot sjunker hastigheten. Jämför med ett vattendrag, vid smalare sektioner, t.ex. där bropelare står i vattnet, ökar hastigheten på vattnet, men flödet är detsamma som vid bredare sektioner, annars skulle vatten tillkomma eller försvinna nånstans. Vilket påminner mig om en ombordtidning på air canada där det på deras faktasida stod att på torontos flygplats landar det ett plan var 5e minut och det startar ett var 4e.
Jag borde kanske inte ge mig in i denna diskussion men, borde man inte anpassa rören efter storleken och vikt på de saker man ska suga upp ? Är det bara spån man ska suga upp så kan man väl hålla storleken på röret ganska smal. På jobbet fick vi för nåt år sedan en relativt rejäl centraldammsugare (inte riktigt säker men jag tror motorn är på 16 kw) . Kan ju efter dessa år direkt säga att vi borde ha ett munstycke som är kanske hälften av vad själva slangen är då det OFTA fastnar formskal "delar av avgjutna formar då jag jobbar i ett smältverk". Bara för att de kommer igenom munstycket betyder ju inte att de går hela vägen genom slangen då de kanske är 5cm breda och 10 cm långa!!!!!!!
Sen använder vi järnmalm som vi sätter ner formarna i och sedan vibrerar så att de inte ska expandera och gå sönder i gjutningsfasen. När man suger järnmalmen med dammsugaren så vill det istället gärna bli för tungt så att det på vissa ställen fastnar och bildas högar. Dessa högar brukar då bli just innan slangen går över till rör och det har vi lyckats fixa till med att sätta en ventil i slutet på röret som gör att det inte blir helt tätt och istället får med sig lite luft och sedemera också orkar dra lös malmen.
Det här har ju inte direkt med spånsugning att göra men det är ändå en reflektion jag har fått av dammsugning. Man blir jäkligt trött på att ta lös slangen en gång i minuten och stå och slå den i golvet för att få lös massa skit som sitter fast i den. Ska väl tillägga att vi inte dammsuger varje dag utan varannan vecka kanske. Men dessa problem räcker för att man inte vill vara den som dammsuger
Mvh Smältarn
Sen använder vi järnmalm som vi sätter ner formarna i och sedan vibrerar så att de inte ska expandera och gå sönder i gjutningsfasen. När man suger järnmalmen med dammsugaren så vill det istället gärna bli för tungt så att det på vissa ställen fastnar och bildas högar. Dessa högar brukar då bli just innan slangen går över till rör och det har vi lyckats fixa till med att sätta en ventil i slutet på röret som gör att det inte blir helt tätt och istället får med sig lite luft och sedemera också orkar dra lös malmen.
Det här har ju inte direkt med spånsugning att göra men det är ändå en reflektion jag har fått av dammsugning. Man blir jäkligt trött på att ta lös slangen en gång i minuten och stå och slå den i golvet för att få lös massa skit som sitter fast i den. Ska väl tillägga att vi inte dammsuger varje dag utan varannan vecka kanske. Men dessa problem räcker för att man inte vill vara den som dammsuger
Mvh Smältarn
Det intressanta är här inte flödet av luft (eller i din jämförelse vatten). Det intressanta här är flödet av spån, i din jämförelse medförd sand. Vid bredare sektioner, trots att mängden passerad luft (vatten i vattendraget) är detsamma är flödet av medförda spån (sand som vattendraget drar med sig) mindre. Risken man har är inte att man inte får med sig tillräckligt med luft in i spånsugen, utan att det den skall föra med sig stannar någonstans på vägen.thomasx skrev:Med den spånsugen är det nog inte "bara" ett litet källarsnickeri du har, får man förmoda
Läste i något av inläggen där det stod att en ökad diameter ger ett lägre flöde, men det är nog en liten tankevurpa. En större diameter ger minskat motstånd vilket snarare bidrar till ett ökat flöde. Däremot sjunker hastigheten. Jämför med ett vattendrag, vid smalare sektioner, t.ex. där bropelare står i vattnet, ökar hastigheten på vattnet, men flödet är detsamma som vid bredare sektioner, annars skulle vatten tillkomma eller försvinna nånstans. Vilket påminner mig om en ombordtidning på air canada där det på deras faktasida stod att på torontos flygplats landar det ett plan var 5e minut och det startar ett var 4e.
Som ren kuriosa, vid markant smalare sektioner minskar även flödet av vatten, inte genom att vatten försviner eller tillkommer, utan genom att vatten samlas upp för att det inte hinner igenom. Det leder till att vattenytan vid markant smalare sektioner stiger. Dock är vårt intresse inte att vara säkra på att luften passerar, utan det som luften skall bära passerar.
--- Mats ---