Vad beror det på? Med sugförmåga menar jag inte hur bra den suger när den är monterad på någonting, utan när man känner efter med handen så sugs inte huden in särskilt nämnvärt 
Hushållsdammsugaren kan nästan användas som rakaparat och rycka ut all hår på huvudet om man tycker smärtor är okej.
Och man tycker ju att ju mindre diameter desto starkare och mer koncentrerat sug borde det bli. Tänk vattenskärare.
Däremot verkar suget vara hyggligt bra vid själva dammsugaren. Med andra ord, väldigt mycket förlust längs slangen... Någon som vet vad det beror på?
Hushållsdammsugaren kan nästan användas som rakaparat och rycka ut all hår på huvudet om man tycker smärtor är okej.
Och man tycker ju att ju mindre diameter desto starkare och mer koncentrerat sug borde det bli. Tänk vattenskärare.
Däremot verkar suget vara hyggligt bra vid själva dammsugaren. Med andra ord, väldigt mycket förlust längs slangen... Någon som vet vad det beror på?
Slangdiameter och -längd påverkar sugförmågan mer än man tror, det finns säkert någon här som kan förklara matematiken bakom det.
Jag bytte slang till min Dust Deputy från 4m 36mm Festool till 93cm 63mm Jula-slang (för övrigt ett schysst paket, 349-021, med adapters etc för 99:-, rekommenderas!), och det blev en enorm skillnad! Nu knycklas min spånhink ihop om jag sätter handen över slangänden, jag får nog skaffa något stadigare...
/fth
Jag bytte slang till min Dust Deputy från 4m 36mm Festool till 93cm 63mm Jula-slang (för övrigt ett schysst paket, 349-021, med adapters etc för 99:-, rekommenderas!), och det blev en enorm skillnad! Nu knycklas min spånhink ihop om jag sätter handen över slangänden, jag får nog skaffa något stadigare...
/fth
Jo jag håller med om att slanglängden påverkar, men så pass mycket? En gråsugga på golvet kan vara trygg och fortsätta gå sin väg om CTL26:an skulle vara framme.
Tänkte kanske det skulle bero på att slangen är antistatisk, hur det nu skulle påverka saken...
Får väl börja scanna slangmarknaden efter kortare slangar som passar Festool. Ids inte gödda Festool där de vill ha 300 kr/meter för 27 mm AS-slangen och 200 för vanliga slangen.
Tänkte kanske det skulle bero på att slangen är antistatisk, hur det nu skulle påverka saken...
Får väl börja scanna slangmarknaden efter kortare slangar som passar Festool. Ids inte gödda Festool där de vill ha 300 kr/meter för 27 mm AS-slangen och 200 för vanliga slangen.
Förminskningsringarna som sätts i ovanifrån, ligger de helt i kant med fräsbordet, eller ett par tiondelar under?Jonstorp skrev:
--- Mats ---
Samma som på min gamla. Det är det som gör att jag inte känner jag behöver vara så noga med rätt storlek. På mitt gamla fräsbord låg de helt i plan, så där var nyttan större av en tight ring.End skrev:
--- Mats ---
På min finns det två ringar, en större som monteras underifrån, d.v.s. direkt på fräsen och sedan monteras lämplig ring från ovansidan beroende på frässtålets storlek in i den större ringen.
Däremot upptäckte jag att den större ringen som bara kan monteras underifrån sticker ut lite över fräsbordet, typ 0,2-0,3 mm... Det var inte bra!
Ska montera isär allt och se om man kan göra något åt det. Annars får jag slipa eller tälja bort lite från plasten.
Däremot upptäckte jag att den större ringen som bara kan monteras underifrån sticker ut lite över fräsbordet, typ 0,2-0,3 mm... Det var inte bra!
Ska montera isär allt och se om man kan göra något åt det. Annars får jag slipa eller tälja bort lite från plasten.
Fast det borde väl ändå vara bättre att det är lite högt vid fräsen än lite lågt? Helt plant bäst givetvis, men jag har för mig att andra tillverkare av fräsbordsinsatser har en liten förhöjning, kanske som den du anger.End skrev:
Varför skulle det vara bättre? Kanske vid avrundningsfräs, notfräs och liknande men knappast vid t.ex. mitrelock?
Ska tilläggas att ena sidan av den stora ringen, vid "utgången" d.v.s. där ämnet hamnar när det passerat frässtålet, är helt plan med bordet medan vid "ingången" d.v.s. precis innan ämnet ska möta frässtålet sticker ut lite. Hur jag vrider o vänder blir jag inte klok på vad det skulle vara bra för. Känns mest som dålig plastgjutning än att Festool gjort det avsiktligt men vad vet jag.
Ska tilläggas att ena sidan av den stora ringen, vid "utgången" d.v.s. där ämnet hamnar när det passerat frässtålet, är helt plan med bordet medan vid "ingången" d.v.s. precis innan ämnet ska möta frässtålet sticker ut lite. Hur jag vrider o vänder blir jag inte klok på vad det skulle vara bra för. Känns mest som dålig plastgjutning än att Festool gjort det avsiktligt men vad vet jag.
End skrev:
Det är bättre ringen är lite lägre än lite högre. Är den lägre och biten är rak, så kan man hålla ämnet mot fräsbordet och få en perfekt 90 graders vinkel. Är ämnet snett hindrar plastbiten att man missar för mycket, och man har ett skydd mot att dyka ner för långt. Är plastbiten högre, går det inte att undvika att man missar vinkeln eftersom ämnet kommer att lämna horisontalplanet, med mindre man fräser ett ämne som hålls vertikalt och mot den sida av ringen som inte sticker upp över bordet.
--- Mats ---
Plockade precis isär allt, tog bort plastfolien som sitter på fräsbordets sula, den e riktigt tunn så det gör nog inte större skillnad. Och sedan rengjorde jag och satte dit stora ljusgråa ringen (ljusgrå är för OF1400) och då såg det ut att vara helt plan med CMS-bordet. Men sen när jag spände fast tillbaka fräsen så stack ringen ut igen. Typ lika mycket som innan. Så nu har jag skrapat ringen med stort tålamod och äntligen är den i liv med resten av bordet, man ser knappt att det har varit någon där och skrapat.
Men faktum är att om man sätter in en stållinjal på högkant längs hela bordet och har en lampa bakom linjalen så ser man att bordet faktiskt inte är så superrak ändå. Ljuset vill gärna glida in från glipporna mellan stållinjalen och bordet. Kan mycket väl vara linjalen som inte är rak men jag tvivlar då jag provade med flera olika raka grejer jag hade till hands.
Men faktum är att om man sätter in en stållinjal på högkant längs hela bordet och har en lampa bakom linjalen så ser man att bordet faktiskt inte är så superrak ändå. Ljuset vill gärna glida in från glipporna mellan stållinjalen och bordet. Kan mycket väl vara linjalen som inte är rak men jag tvivlar då jag provade med flera olika raka grejer jag hade till hands.
Jag skulle påstå mitt fräsbord är plant. Så hur stora glapp pratar du om? Att det ser plant ut mot en stålinjal, men med en stark lampa direkt bakom kan man ana ljus?End skrev:
--- Mats ---
Det är klart mer än jag har. Jag skulle börja med att skruva loss fräsen, modulen, och fräsanhålet, för att se om det är plant helt utan last. Sedan är det frågan om var du har det. om det är plant från fräsanhållet och hela vägen över fräsanhållet och ytterligare till nästa ränna i modulen (om det fortfarande finns sådan, och först efter den slackar neråt därifrån till ytterkanten och fästskruvarna, så har det ingen betydelse (kan till och med vara tänkt så), du lägger ändå pressen över frässtålet, så det är därifrån och en bit bakåt det skall vara plant.End skrev:
--- Mats ---
Redigerat: