18 868 läst · 46 svar
19k läst
46 svar
Det mest miljövänliga, ekonomiska och underhållsfria hus som möjligt!!
Ekologiska byggvaruhuset har uppfört en projektvilla med en kravspecifikation som liknar din, dock med en helt annan arkitektur.
http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/Page.aspx?PageID=259
http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/Page.aspx?PageID=259
Redigerat:
Tråkigt! Är du helt säker 'haavard'. Om det nu stämmer så är i alla fall ambitionen att hitta balansen ur ett ekonomiskt-, miljö- och riskperspektiv. Har du någon någon idé på att nå den perfekta ekvationen?
Kanske är det en debatt i sig mellan sten/tegelhus och trä men hur är det nu med stenshus!? När vi renoverade vårat äldre hus valde vi att ta bort alla ytskikt inne (flera lager av renovering frpn 50- 60 och 70 tal) och bara ha de råa putsade tegelväggarna, helt enkelt på grund av att vi ville hålla fritt för fukt och värmevandring. Nackdelen med detta är att man får ett hus som upplevs kallare. Det innebär ju alltså att det går åt mer energi i vårat gamla stenhus jämförelsevis med ett trähus. Hur är det då med nya tegel/stenhus?
Har själv använd minerit i vissa byggmoment och min uppfattning är att just minerit inte är så tåligt och spricker lätt. Det är också svårt att laga om man den spricker genom ett slag eller annan åverkan. Vad finns det för andra fasadskivor du nämner? Jag har själv sett "träfiberskivor" som det putsats på. Det bör ge en god isolering och putsen är hållbarare och lättare att laga.
Jag har hört om halmhus tidigare och det i länken var väldigt läckert och väldigt speciellt interiört. Jag hade nog inte tagit alla lösningar rakt av, speciellt den exteriöra designen hade jag haft andra krav på för att få det så underhållsfritt som möjligt. Vad gäller halmhus, är det tillräcklig säkerhet att bygga med det vad gäller mögel och fukt? Vad är livslängden på halm som isoleringsmaterial?
Du har ju faktiskt helt rätt här 'rickardg'. Att genom att bygga litet (eller yteffektivt) så uppfyller man mycket av det. Vad jag initialt tänkt är 4 sovrum och 1 kontor för att få plats med barn, verksamhet och släkt. Jag har faktiskt i planeringen haft med att bygga ett mindre hus (3 sovrum) och en tillbyggnad, (tex. garage med tillhörande gästdel och kontor) men jag har inte riktigt funnit det försvarbart ekonomiskt. Det vekar vara minimalt med påslag att bygga 40m2 större huvudhus när det ändå byggs än att ta det i en sidobyggnad då det krävs mer arbete och tex. toalett osv i siodbyggnaden. Vad gäller energiåtgång med den extra ytan i huvudhuset har jag dock inte räknat på.
Det här ju intressant. Du menar en helt öppen plintgrund alltså? Vad är det som gjort att man frångått denna form av gundläggning till förmån för platta och krypgrunder förutom vid mindre byggnader? Man har ju byggt på "plintar" i alla tider, men är den verkligen lika säker och mindre risk för fukt?
Superbra input 'Andersmc'. Min stora farhåga har egentligen varit livslängden på systemet, men din input ger också en hel del att tänka på. Det känns som golvvärmen i många fall är en liten för dyr lyx som man blir "påtvingad" vid husköp med nackdelar som kallras och trög justering. Den stora fördelen är ju att man kan springa omkring barfota året runt, men frågan är om den lyxen är värt kostnaden i ett långsiktigt perspektiv. Det får väl bli heltäckningsmatta i hela huset för att värma fossingarn!Golvvärme kan du glömma direkt. Det är dyrt, komplicerat och framför allt låser den dig till nuvarande planlösning och vissa typer av värmekällor. I ett lågenergihus kommer du dessutom inte att ha mycket nytta av den, eftersom det krävs så lite värmetilskott att det inte kommer att märkas på golvets temperatur
Med att buffra menar du alltså att den transporterar fukt bättre än andra material. Har man gjort studier på livslängd på halmen, för rimligtvis måste man ställa det mot verkansgraden på materialet.
Tack för tipset, här kan man nog hitta mycket matnyttigt. Men särskillt underhållsfritt tycker jag inte det ser ut vid en första blick.
'Andersmc' förklara gärna det med pulpettak för jag har varit (är) övertygad om att det är det bästa, men jag ger mig naturligtvis om du har bra argument . De fördelar jag ser är att det ger bra vindavledare mot norr och stort solfång mot söder, bra takhöjd i de sociala utrymmen. Det är också en enkel konstruktion som jag när jag är gammal gubbe kan lägga om själv.
Administrator
· Skåne
· 7 818 inlägg
Artiklar om miljövänliga/energieffektiva hus på Byggahus.se, där du kan få lite tips:
Byggde hus i halm och lera
Passivhus i gammal stil
Bor ekologiskt i naturhus
Energieffektivt och ekologiskt experimenthus
Huset där man lever med årstiderna
Energieffektivt Feng Shui-hus
Byggde hus i halm och lera
Passivhus i gammal stil
Bor ekologiskt i naturhus
Energieffektivt och ekologiskt experimenthus
Huset där man lever med årstiderna
Energieffektivt Feng Shui-hus
Då kommer kostnaden som el till luftkonditioneringen istället.Marlene Eskilsson skrev:
Skämt åsidå, söder fönster, mycket fönsteryta mot söder funkar rätt bra så länge man tänker på att ha en tillräckligt bred takfot att fönstren blir skuggade under jun - augusti.
Det betyder en takfot på minst en meter. Ännu mer om taket ligger högre.
Plintgrunden är ju rätt bra.på landet skrev:Det här ju intressant. Du menar en helt öppen plintgrund alltså? Vad är det som gjort att man frångått denna form av gundläggning till förmån för platta och krypgrunder förutom vid mindre byggnader? Man har ju byggt på "plintar" i alla tider, men är den verkligen lika säker och mindre risk för fukt?
Jag vet inte om man ska kalla den helt säker, men den är i vilket fall, rätt utförd, väldigt säker men som fler plus är den inspekterbar. Sen är det lätt att justera i efterhand om marken har satt sig osv, och att eftermontera VA om man vill förändra planslösningar och sånt.
Men plintgrunden passar ju inte alla tomter. Den gör sig ju inget vidare på en plan tomt där man inte vill ha huset avsevärt högre än befintlig marknivå.
Sen är det ju som allt annat, det går mode även i grundläggningar.
Administrator
· Skåne
· 7 818 inlägg
Jag tycker att du har väldigt rätt i det du skriver. När de gör en energibalansberäkning som krävs för bygglovet är det som att behovet av kyla och solskydd inte existerar. Vi har stora fönsterytor i söder på vår nya tillbyggnad och det är jätteljust och jättetrevligt och det såg bra ut i energiberäkningen, MEN vi har fått köpa svindyra gardiner för att stänga ute solen och tänker även sätta upp markiser när ekonomin tillåter. Ibland tror jag att de stirrar sig blinda bara på energin.Mikael_L skrev:Då kommer kostnaden som el till luftkonditioneringen istället.
Skämt åsidå, söder fönster, mycket fönsteryta mot söder funkar rätt bra så länge man tänker på att ha en tillräckligt bred takfot att fönstren blir skuggade under jun - augusti.
Det betyder en takfot på minst en meter. Ännu mer om taket ligger högre.
Man saknar någon som tar ett helhetsgrepp och tar hänsyn till samhällsekonomin i stort, privatekonomi, boendekomfort etc och inte bara stirrar sig blind på energieffektivitet som vi gör idag. Om vi gör det här för att rädda miljön så borde man räkna på vilken ökad miljöbelastning det innebär att vi bygger tjockare väggar, använder mer material, får behov av kyla på sommaren etc.
Där beskriver du problemet med underhållsfria material: De kan inte underhållas- de måste slängas.på landet skrev:Tråkigt! Är du helt säker 'haavard'. Om det nu stämmer så är i alla fall ambitionen att hitta balansen ur ett ekonomiskt-, miljö- och riskperspektiv. Har du någon någon idé på att nå den perfekta ekvationen?
Har själv använd minerit i vissa byggmoment och min uppfattning är att just minerit inte är så tåligt och spricker lätt. Det är också svårt att laga om man den spricker genom ett slag eller annan åverkan.
Håller du det bara tort under byggtiden blir det inte mögel-/fuktproblem. Halmhus är jättemiljövänliga, men måste nog underhållas mer än andra hus om det är putsad utsida. Dock är det billigt och enkelt underhåll.
Kyrka i Nebraska som byggdes 1928:
Jag skulle tro att plintgrunden fallit i glömska av två olika skäl. För det första har kommunala villatomter efter andra världskriget blivit standardiserade bitar av plana leråkrar. Och där kommer annan grundläggning bättre till sin rätt. För det andra var det för ett par mansåldrar sedan "villastandard" med källare. Plintgrund ansågs inte riktigt fint. Därför föredrog man länge ventilerad men inbyggd krypgrund som en ekonomisk förenkling, som sakta ersattes med gjuten platta.
Ja, för många sätt att bygga blir det extra förluster i hörnen, men det varierar rätt mycket med hur man bygger, med homogena material blir de förlusterna mindre än för tex trähus som får mer köldbryggor i hörnen. Samma problem som uppkommer i hörnen blir även i fönsterhålen, där blir det en del köldbryggor runt fönster som drar ner u-värdet för väggen även om själva fönstret i sig har bra u-värde. (runda eller kvadratiska fönster som gäller då för att minska köldbryggorna ) Lite knepigt att räkna på köldbryggorna, speciellt då det inte är något tillverkarna skryter med fina data på som de gör med det teoretiska u-värdet på väggarnaMarlene Eskilsson skrev:rickardg, jag tror inte att huset som du visar är så bra pga att det är så många hörn. Hittar inte rapporten nu, men jag läste något som Energimyndigheten skrivit att man ska dels minimera mängden yttervägg men också minimera antalet hörn för att få så låga energiförluster som möjligt.. Man får tydligen alltid värmeläckage i ett hörn.
Blir det inte väldigt mycket värmeförluster neråt när luft kan blåsa bort värmen, alternativt kommer huset upp väligt högt upp i luften om man ska få plats med både tjock isolering och ett service-utrymme under huset.billy_baver skrev:
Har man bergvärme med frikyla drar kylanläggningen iaf betydligt mindre och man får man kan få igen en del av energin man kyler bort. Men åter igen rätt knepigt att räkna på hur mycket man egentligen får igen.Mikael_L skrev:
Isolera en plintgrund väl är inte konstigare än att isolera exempelvis en vanlig yttervägg. Heltäckande vindtätt skikt borde förbättra värdena avsevärt, men jag har tyvärr inga nyckeltal.
Servicerum under huset? Varför inte! Har du släntad tomt borde det få rum, men nödvändigt är det ju inte alls.
Servicerum under huset? Varför inte! Har du släntad tomt borde det få rum, men nödvändigt är det ju inte alls.
menade inte ett rum utan kryputrymme för att serva ledningar osv vilket väl var en av poängerna med plintarna utöver att luften kan passera fritt under huset(?)
har man 50-60cm kryputrymme, sen botten inkl 30-50cm isolering blir det omkring en meter upp som golvet på första våningen börjar, blir långt ner till trädgården då, känns lite märkligt,,
har man 50-60cm kryputrymme, sen botten inkl 30-50cm isolering blir det omkring en meter upp som golvet på första våningen börjar, blir långt ner till trädgården då, känns lite märkligt,,
Jisses va med svar. Jag var tvungen att snickra på huset i helgen och har inte hunnit kolla förens nu på jobbet!!
jag vill återupta en fråga och det är takkonstruktionen. Jag var/är som sagt övertygat om att pulpettak är den bästa konstruktionen för taket ur ett ekonomiskt-, miljö- och riskperspektiv. Är det några idéer på andra typer av tak som kan konkurrera ut pulpettaket?
Tak ytskikt: Vad gäller ytskiktet så har jag snöat in på papptak, helt enkelt på grund av att jag får 6 eller flera papptak jämförelsevis med ett plåttak. Och då livslängden på plåttak är 2-3ggr ett papptak om jag inte missminner mig öär alltså papptaket minst halva priset. Ett plåttak är naturligtvis mycket vackrare. Lertegel är även det väldigt dyrt och att kontrollerar och justera, byta ut x-antal pannor varje säsong är inte intressant ur ett underhållsperspektiv. Inte heller kvalar betongpannor in då de har lägre livslängd och inte kan konkurrera i pris och ger som de andra pannorna ökat underhåll.
Grunden: Vidare så har det debatteras det fram och tillbaka kring grunden och då mellan platta på mark, plint- och krypgrund. Finns det inget alternativ till dessa eller någon slags cross-over mellan dessa. Finns det någon som tillverkar en sandwich-konstruktion av platta på mark där man åtnjuter betongens livslängs och fuktresistenta egenskaper men plint/krypgrundens inspektions och underhållsegenskaper. Nu är jag säkert helt ute och cyklar enligt någon byggingeniör, men det borde finnas andra intressanta lösningar på detta problem. Någon som vet.
jag vill återupta en fråga och det är takkonstruktionen. Jag var/är som sagt övertygat om att pulpettak är den bästa konstruktionen för taket ur ett ekonomiskt-, miljö- och riskperspektiv. Är det några idéer på andra typer av tak som kan konkurrera ut pulpettaket?
Tak ytskikt: Vad gäller ytskiktet så har jag snöat in på papptak, helt enkelt på grund av att jag får 6 eller flera papptak jämförelsevis med ett plåttak. Och då livslängden på plåttak är 2-3ggr ett papptak om jag inte missminner mig öär alltså papptaket minst halva priset. Ett plåttak är naturligtvis mycket vackrare. Lertegel är även det väldigt dyrt och att kontrollerar och justera, byta ut x-antal pannor varje säsong är inte intressant ur ett underhållsperspektiv. Inte heller kvalar betongpannor in då de har lägre livslängd och inte kan konkurrera i pris och ger som de andra pannorna ökat underhåll.
Grunden: Vidare så har det debatteras det fram och tillbaka kring grunden och då mellan platta på mark, plint- och krypgrund. Finns det inget alternativ till dessa eller någon slags cross-over mellan dessa. Finns det någon som tillverkar en sandwich-konstruktion av platta på mark där man åtnjuter betongens livslängs och fuktresistenta egenskaper men plint/krypgrundens inspektions och underhållsegenskaper. Nu är jag säkert helt ute och cyklar enligt någon byggingeniör, men det borde finnas andra intressanta lösningar på detta problem. Någon som vet.
Isolerade fönsterluckor inkapslade bakom fasaden. Monterade antingen vid sidan av fönstren, eller - som på skissen - ovanför och under glaspartierna.
Servis och VA-ledningar i en isolerad trumma under byggnaden.
Notera också anslutningen till omgivande trädgård genom att utnyttja tomtens naturliga topografi.
Servis och VA-ledningar i en isolerad trumma under byggnaden.
Notera också anslutningen till omgivande trädgård genom att utnyttja tomtens naturliga topografi.