Handhyvel - hur använda?
Har snickrat möbler och inredningar i parti och minut i många år nu, men aldrig förlikat mig med en vanlig hyvel. Vet knappt vad de olika hyvlarna heter och vad som skiljer dom åt. Min bristanden hyvelkunskap har jag kompenserat med alla tänkbara maskiner, men ibland vore det trevligt att fixa till saker och ting med en ordinär handhållen manuell hyvel...
Så, hur använder man en? jag kanske använt dåliga hyvlar men faktum är att hur jag än betett mig så blir resultatet skit, antingen tar inte hyvel alls eller så tar den för mycket och hugger i arbetsstycket så man får djupa jack.
Jag vet allt det där med skärpa och fastspänt arbetsstycke, är det bara att jag inte har "rätta knycket"?
Konkreta och enkla tips mottages tacksamt. En liten "ordlista" som förklarar vad man har respektive hyvel till är inte heller dumt. Gärna någon bra youtube länk kan också vara bra
Så, hur använder man en? jag kanske använt dåliga hyvlar men faktum är att hur jag än betett mig så blir resultatet skit, antingen tar inte hyvel alls eller så tar den för mycket och hugger i arbetsstycket så man får djupa jack.
Jag vet allt det där med skärpa och fastspänt arbetsstycke, är det bara att jag inte har "rätta knycket"?
Konkreta och enkla tips mottages tacksamt. En liten "ordlista" som förklarar vad man har respektive hyvel till är inte heller dumt. Gärna någon bra youtube länk kan också vara bra
Sök på "jack plane" eller "hand plane" så finner du en hel del därute.
Här ett youtubeklipp som visar hur man trimmar hyveln.
http://www.youtube.com/watch?v=Kv1zo9CAxt4&feature=fvw
Här ett youtubeklipp som visar hur man trimmar hyveln.
http://www.youtube.com/watch?v=Kv1zo9CAxt4&feature=fvw
Det finns förstås en massa parametrar på vad som kan vara fel, kolla t.ex att:
- Stålet sitter rättvänt
- Spånbrytaren (spånklaff) inte sitter för högt på stålet
- Sulan är plan
- Du hyvlar med fiberriktningen
- Spånöppningen (munnen) inte är för stor (eller för liten)
Det finns även en uppsjö böcker i ämnet förstås.
Jag tycker bl a dessa är bra. De går igenom de flesta varianter på
hyvlar, teknik, skärpa stålet osv.
En del hardcore handverktygsgubbar tycker det är fusk med en "honing- guide", men
för mig har det hjälpt mycket att kunna bryna stålen i rätt vinkel o på rätt sätt,
Jag har en sån här http://www.fine-tools.com/G307971.htm men det finns massor av bra på marknaden.
det rätta "knycket" kommer med erfarenhet, jag tror inte alls det handlar om det, snarare
att din hyvel eller stål inte är optimalt inställda.
Jag har inte många timmars handhyvlande i ryggen, men efter att ha läst böcker i ämnet o framför allt lyckats slipa o bryna stålet har jag inga större problem med att få fram helt ok och fina hyvlade ytor med tunna spån. Därmed inte sagt att allt jag hyvlar blir bra, lång väg kvar tills mina ämnen är raka o parallella, men med rätt hyvel o stål är det inte så märkvärdigt att åtminstone producera fina spån och en fin yta på träet.
Vad har du för hyvel nu?
Vill du köpa en eller två nya så skujjle jag börja med en No 4 eller No 5 och kanske en liten stöthyvel
- Stålet sitter rättvänt
- Spånbrytaren (spånklaff) inte sitter för högt på stålet
- Sulan är plan
- Du hyvlar med fiberriktningen
- Spånöppningen (munnen) inte är för stor (eller för liten)
Det finns även en uppsjö böcker i ämnet förstås.
Jag tycker bl a dessa är bra. De går igenom de flesta varianter på
hyvlar, teknik, skärpa stålet osv.
En del hardcore handverktygsgubbar tycker det är fusk med en "honing- guide", men
för mig har det hjälpt mycket att kunna bryna stålen i rätt vinkel o på rätt sätt,
Jag har en sån här http://www.fine-tools.com/G307971.htm men det finns massor av bra på marknaden.
det rätta "knycket" kommer med erfarenhet, jag tror inte alls det handlar om det, snarare
att din hyvel eller stål inte är optimalt inställda.
Jag har inte många timmars handhyvlande i ryggen, men efter att ha läst böcker i ämnet o framför allt lyckats slipa o bryna stålet har jag inga större problem med att få fram helt ok och fina hyvlade ytor med tunna spån. Därmed inte sagt att allt jag hyvlar blir bra, lång väg kvar tills mina ämnen är raka o parallella, men med rätt hyvel o stål är det inte så märkvärdigt att åtminstone producera fina spån och en fin yta på träet.
Vad har du för hyvel nu?
Vill du köpa en eller två nya så skujjle jag börja med en No 4 eller No 5 och kanske en liten stöthyvel
Det kan finnas många skäl till problem, men jag dristar mig till att säga att nästan säkert beror dina problem på en usel hyvel (det vill säga du har köpt en vanlig bra hyvel i affär, typ en äkta Stanley). Förr i tiden motsvarade en hyvel 1.5 månadslöner för snickaren och den kom färdiginställd. Om du köper en dyr hyvel, så är den inställd (med dyr menar jag inte de riktigt dyra, utan de bra, Veritas eller Lee Nielsen räcker). De kommer med en plan sula, det gör inte Stanley. De kommer med ett vasst och framförallt platt (på baksidan) blad, det gör inte Stanley. De komemr med ett blad som ligger an mot hyveln och inte darrar till, det gör inte Stanley.Gruvberget skrev:
Tittar du på videos på Fine woodworking kommer du att se hur de naturligt tar fram hyveln efter de limmat två brädor i kors, och drar av några spån så att limfogen blir hundra procent slät. Egentligen utan att spänna fast arbetsstycket. Precis så lätt är det när du har en hyvel som är plan, med en mun som är plan och ligger i framför, men framförallt bakom stålet, och med ett stål som är plant, sitter hårt mot munnen, och som är vasst.
Istället för stegen "tar ingenting" följt av "hugger och fastnar" finns steget "säger svisch och tar fint".
Jag har slipat ner ett antal Stanley till den nivån. Men det kräver att man slipar ner hyvelns sula, och slipar stålet, och slipar munnen och grodan bakom stålet. Det är lättare att köpa en dyr hyvel.
Förslag: Köp en Veritas block plane (eftersom den är mest allround och low angle och jag föredrar Veritas men snart finns ett inlägg från en verklig expert, och han föredrar Lie Nilsen). Prova hyveln, och om du upptäcker att du faktiskt kan hyvla väldigt enkelt med den, köp två japanska vattenstenar och en Veritas jigg för att slipa stålen. Det sista eftersom när du börjar hyvla, kommer stålen att bli oskarpa igen.
Med det gjort, kan du fundera på vägen framåt. Antingen köpa fler hyvlar, eller nöja dig. Antingen köpa dyra eller slipa de du redan har. Men du har åtminstone fått känna hur det är när det fungerar, och du vet om det är värt det.
Med en vass hyvel kan man justera sidor, ändar, korsande lister, bara genom att hålla i bitarna och hyvla. Det är ingen konstart, ingen skicklighet, det är samma skillnad mellan en Veritas och en Stanley som mellan en Festool handfräs och en Alpha tool handfräs, en Herkules cirkelsåg och en Mafell sänksåg. Det är helt enkelt en fråga om investering innan grejerna är bra nog.
Bengtn skickade en gång in en video som visar en hyvel som hyvlar genom att någon drar den längs brädan i ett snöre. Det händer bara med en väldigt vässad väldigt plan hyvel.
--- Mats ----
Redigerat:
Jag håller med Mats i allt väsentligt. Det är viktigt med en bra hyvel, ännu viktigare med ett bra hyveljärn och ännu viktigast att lära sig att bryna ordentligt. Det finns många bra fabrikat, se bara upp med nya Stanley, Annant, Kunz och det som verkar billigt. Gamla Stanley går oftast att få att fungera utmärkt, men jag tror att det är bra att börja med en ny kvalitetshyvel så man får en referens för hur det ska vara.
Det krävs fyra saker för att en hyvel ska fungera:
- Ett vasst hyveljärn (jag har skrivit en del om det på forumet sök och du hittar mer än nog)
-En spånbrytare som sluter tätt mot järnet längs hela baksidan (jag bryner mina så de är nästan lika vassa som järnet)
- Att sätet plant där hyveljärnet ligger an och sitter stadigt fast mot sulan
-Att sulan är tillräckligt plan
Hur allt ska vara inställt och intrimmat beror sen på vad hyveln ska användas till .
/B
Det krävs fyra saker för att en hyvel ska fungera:
- Ett vasst hyveljärn (jag har skrivit en del om det på forumet sök och du hittar mer än nog)
-En spånbrytare som sluter tätt mot järnet längs hela baksidan (jag bryner mina så de är nästan lika vassa som järnet)
- Att sätet plant där hyveljärnet ligger an och sitter stadigt fast mot sulan
-Att sulan är tillräckligt plan
Hur allt ska vara inställt och intrimmat beror sen på vad hyveln ska användas till .
/B
Vill bara tillägga att man måste bryna stålen ofta Samma sak gäller stämjärn. Då undrar en oerfaren hur ofta är ofta, det beror på träslag kvistar osv osv även kvalitén på stålet har betydelse. Men om man står en dag och jobbar med något så kan det bli flera ggr per dag som man bryner stålen. Man lär sig fort att bryna ett stål tar inte många minuter att ta bort ett hyvelstål bryna montera ställa in och börja hyvla.
Mvh Pär H
Mvh Pär H
Det var otroligt många och bra svar på detta med hyvlar, jag ska läsa och läsa igen för det är mycket att ta in. Ja det är en konventionell Stanley som ligger på "oljepappret" på hyllan, och hur jag en pillrar med inställningar så hamnar stålet lite snett dessutom. Så jag förstår, det kanske säkraste kortet är att börja med inköp av en kvalitetshyvel och hålla stålet skärpt. Återkommer med fler frågor när jag gjort inköpet, fast Veritas mfl känns ju väldigt dyra...
Ni kommer aldrig så långt att ni behöver våtslipa typ i Tormek, eller bryner ni bara er svettiga?
Ni kommer aldrig så långt att ni behöver våtslipa typ i Tormek, eller bryner ni bara er svettiga?
Jepp, instälningen är svårare på en hyvel som inte är perfekt. Dessutom är inställningen på en Veritas lättare för att den har en del andra skruvar. Nu är du på väg in i nästa uppsättbning investeringar. Jag hade kommit till en punkt när jag hade allt jag kunde få in i garaget (elverktyg). Sedan köpte jag min första riktigt fina hyvel (en Bridge City).Gruvberget skrev:
Man kan slipa länge utan en Tormek. Men Tormeken ger inte skärpa så det räcker till för en hyvel om det du vill höra är ett svish, istället för att känna ett hugg. Knepet som Per påpekade i denna tråden, och som Bengt påpekat i många trådar att han lever efter, är att slipa ofta. Så länge stålet är vasst, och det enda som skall till är att skärpa till det lite grand, så går det snabbt på vattensten (men använd jigg, Veritas är bäst, rent av extremt bra). Det går lätt att slipa upp eggen och sedan fortsätta arbetet. Med tiden har man dock kommit i läget att man höjt vinkeln lite för mycket (om du höjer vinkeln med bara en grad så blir det mindre att slipa jämfört med att slipa hela ytan). Får du ett hack måste du slipa bort en del material innan ytan är slät och vass igen.
Så med tiden vill man ha en Tormek (jag är jättenöjd med min bortsett från att den likt Festool kostar en helsikes massa pengar med take på hur lite den kan kosta att tillverka). På Tormeken drar du tillbaka stålet till den vinkel du skall ha. Det tar ingen tid alls, och dessutom får du en liten båge som gör att handslipningen bara behöver slipa lite grand på två punkter under många kommande slipningar. Det är allt jag har Tormeken till, att slipa bort så mycket stål att jag kan slipa igen med vattensten i rätt vinkel.
Jo, förstås, jag har den till köksknivar, yxor, bäckjärn, spadar, ... Där den ger tillräcklig skärpa alldeles själv, och man kan på mycket kort tid få mycket bättre verktyg än man köpte (nja, yxan tog en himla tid).
--- Mats ---
Det är helt klart mycket pengar! Men dyrt är det inte tycker jag.Gruvberget skrev:
Visst är det svettigt, och för många omöjligt, att lägga 2.500 - 4.000 på en hyvel, men
vad kostar en valfri festool?
Din nya hyvel kommer hålla långt efter dina elmaskiner är slut.
En hyvel är också det verktyg som för åtminstone mig, verkligen gör en lycklig av att arbeta med!
En nästan glasartad yta får man till utan buller o damm när allt går som det ska.
Jag har en bullrig Dewalt bandputs som kostade precis lika mycket som min veritas, de används för ungefär samma sak, att få två olika höjder i liv. Bandputsen har dock blivit helt oanvänd i princip
senaste åren.
Beggad är den kanske värd femhundra nu, och min Veritas tror jag skulle gå för nära nypris om jag
skulle lägga den på tradera, vilket inte kommer hända!
Visst mycket pengar, men en bra investering för snickarglädje definitivt! Jag tror du kommer bli "hyvlebiten" så fort du fått prova på ett bra och riktigt inställt vertktyg..
1. Du har nog det Karl Holtey kallar "azimut error" dvs att sätet inte är parallellt med öppningen i sulan. Det innebär att järnet alltid ligger lite snett. Du rättar till det genom antingen rätta upp sätet (the frog alltså) eller bryna järnet i en annan vinkel än 90 grader.Gruvberget skrev:
2. Som Mats säger måste eggen slipas när den brynta delen tar längre tid att bryna än du har tålamod till. Jag slipar med en vinkel på ca 23 grader och bryner vid 33-35 grader och kan bryna en 8-10 gånger mellan varje slipning. Om jag ids tar jag fram min tormek annars en grovt vattenbryne (sharpton 220) eller ett grov eller extragrov diamantbryne. Har jag en skadad egg kan det också hända att jag tar grovt våtslippapper (80 korn) på en glasskiva.
Jag bryner ofta mest för att kunna lägga så lite tid på det som möjligt. Det går fort att fixa till en ganska vass egg men tar tid att fixa en slö egg som kanske har stora hack i sig.
Det är roligare att snicka än att bryna!
/B
Till slut kunde jag inte hålla mig. Varning, detta inlägg kan för en envis person förstöra minst två veckor av hans liv. Det kan inleda en besatthet som tar tid att komma ur...Gruvberget skrev:
Som Bengt var inne på, du har troligen ett problem med sätet. Från din beskrivning tror jag dessutom du har problem med munnen, och alla Stanley jag haft har haft det, så det är rimligt att tro. En gång i tiden lärde Bengt mig att ta isär min Hammer för att ställa in den. Det var läbbigt, men det blev bättre än någonsin förr. På sama sätt, det är lättare att ställa in en hyvel om man tagit isär den i sina beståndsdelar och ställt in dem. Så:
1. Skruva av allt från hyvel utom handtagen. Framför allt innebär det att ta loss hyvelstålen, separera det från splitterksyddet, skruva av sätet från hyveln. Kvar finns sulan med två handtag, ett säte, samt ett löst stål och ett löst splitterskydd och en fästanordning.
2. Troligen är stället där sätet suttit delvis slipat, delvis målat med en grov skyddsfärg, delvis mycket grovt gjutjärn. Fila det slätt, och likadant undersidan av sätet, ända tills sätet sluter an till sulan längs nästan hela den tänkta anliggningsytan och till dess framkant passar väl till munnens bakkant (det skall bli ett stöd till stålet längs stålets hela yta). Detta kan vara svårt, ett tips kan vara att hälla slipkorn på sätet i sulan och slipa med sätets undersida och slipkornen mellan.
3. När undersidan av sätet passar mot sulan, fila på samma sätt sätets ovansida så att stålet ligger mot en slät yta över så stor yta som möjligt. Framförallt nertill. Fila munnen och sätets framsida så de passar ihop utan övergångsskrav.
4. Med sätet fortfarande av, lägg en glasskiva på en MDF-bit och spraya glasskivan med klisterlappsspray lämpligen köpt på Panduro hobby. Lägg ett bra 120 slippapper på glaset så det är helt fäst på glaset. Köp helst våtslippapper för de har ofta en slätare yta.
5. Dra några tag med sulan på glast. Om du mot förmodan ser att slipningen räfflar framkant, bakkant, samt framför munnen och bakom munnen utan att det blir missade ytor framför och bakom munnen är du klar. Men mest troligt kommer det att visa sig att munnen inte ligger i både framför och bakom och inte längs hela sin sträckning. Slipa. Fortsätt slipa. Pausa. Slipa igen. Byt sandpapper, byt ställning, slipa, pausa, slipa, sov, slipa, pausa, byt sandpapper, slipa... När slipningen tar framtill på hyveln, baktll på hyveln och längs hela munnens baksida med en viss sträckning bakåt och längs hela munnens framsida åtminstone en liten bit fram är hyveln slät nog för att inte hugga (men troligen är den ännu inte slät nog för att inte hyvla lite ojämnt och heller har du troligen inte 90 grader till sidorna så den blir bra som shooting board).
6. Om spitterskyddet inte sluter perfekt an mot stålet nedtill, slipa splitterskyddet så att det absolut inte finns någon luft mellan splitterskydd och stål.
7. Sätt tillbaka sätet. Kolla igen att sätet inte ändrade sulan så att det som nyss låg an inte längre ligger an. Görs lättast med tusch på sulan och några tag med sandpappret. Om sulan ändrade sig, slipa sätets undersida och sulans ovansida där sätet skall sitta an, tills det sitter perfekt och sulan inte byter form när du skruvar ihop dem.
8. Slipa stålets baksida tills stålet första 3 centimeter har en hel slät baksida, använd glasskivan med sandpapper.
9. Om du saknar vattensten, använd Tormeken till att finpolera baksidan, men var försiktig.
10. Anväd tormeken till att slipa en egg på framsidan av stålet. Polera eggen utan att runda spetsen (du kommer att tjäna otroligt för hyvel och stämjärn om du köper en vattensten och en Veritas jigg)
11. Provhyvla. Om det börjat säga svosh, fundera på om du vill göra klart hyveln, eller betala de dyra pengarna för att köpa en Veritas som är slät och som har ett tjockare stål (mindre skakningar, viket du troligen fortfarande har i hyveln. Du kan få bort skakningarna om du gör färdigt den, men helst bör du skaffa ett bättre stål (tjockare) också.
12. Om du köper din första dyra hyvel, mitt tips är Veritas bevel up blockplane, som genom att byta stål kan gå från low angle till high angle smotthing plane.Men varning, köper du den och provar den, så är det som att köpa din första Festool/Mafell och plötsligt se raden av maskiner du ännu inte har. Och inse att för varje sak du vill göra finns det en speialiserad pryl som är mycket bättre än det du har hemma.
13. Vad du skall ha för hyvlar beror på hur du jobbar. Men har du gott om elmaskiner skuulle jag säga:
1. Ett blockplane. Tar bort ojämnheter i övergångar/skarvar, och tillåter dig att lätt på släta skarvar som fortfarande är plana. Köper du bevel up kan de olika vinklarna räcka även för dina behov att släta ytan och att klara svårt trä. Detta kan räcka.
2. Ett shoulder plane, för att kunna hyvla tätt intill hörn och för att kunna justera tappar (på vanliga hyvlar går inte stålet ut till sulans sida). Detta är ett tillägg till ovan och bara om du gör tappar. Stämjärn duger.
3. En sickel, för ännu slätare yta. Sickeln är undervärderad, Lär man sig slipa en sickel är det ett otroligt mångsidigt verktyg.
4. Resten av alla möjliga hyvlar.
--- Mats ---2. Ett shoulder plane, för att kunna hyvla tätt intill hörn och för att kunna justera tappar (på vanliga hyvlar går inte stålet ut till sulans sida). Detta är ett tillägg till ovan och bara om du gör tappar. Stämjärn duger.
3. En sickel, för ännu slätare yta. Sickeln är undervärderad, Lär man sig slipa en sickel är det ett otroligt mångsidigt verktyg.
4. Resten av alla möjliga hyvlar.
1. Veritas 90 graders hyvlar, min absoluta favorit för joinery, men de behövs inte om du har en perfekt ställd såg/planhyvel
2. Längre sula=du kan hyvla till platta ytor och brädor. Har du en bra rikthyvel och block plane är det nog en liten smoother som ligger överst på listan.
3. Snett placerat stål=du kan fixa till svårt trä utan att det hugger även längs spår och liknande (där du inte kan håla hyveln snett medans du hyvlar). Svårare att slipa.
4. Smala blad=du kan hyvla i spår.
2. Längre sula=du kan hyvla till platta ytor och brädor. Har du en bra rikthyvel och block plane är det nog en liten smoother som ligger överst på listan.
3. Snett placerat stål=du kan fixa till svårt trä utan att det hugger även längs spår och liknande (där du inte kan håla hyveln snett medans du hyvlar). Svårare att slipa.
4. Smala blad=du kan hyvla i spår.
Redigerat:
Utmärkt beskrivning Mats! Jag startade en tråd med lite bilder för ett tag sen som kan ge ytterligare ledning. En varning bara om att plana sulan: Håll inte i hyvelns handtag som om du hyvlar utan håll direkt i gjutjärnet och tryck stadigt rakt ned. Det minskar risken att få en bananformat hyvel.
I inlägg #22 och #23 här finns lite om att skärpa en sickel.
/B
I inlägg #22 och #23 här finns lite om att skärpa en sickel.
/B
Oj, ja det var illustrativt. Den hade jag missat (som så mycket annat som skrivs under kajaksäsongen).bengtn skrev:
Håller med om att man inte skall ha en bananformad hyvel, vilket gör slipningen inte bara viktig utan även svår (med tanke på hur trött man blivit till slut). Man måste trycka neråt både fram och bak. Och man vill ha hyveln rak när man hyvlar.
En fundering från min sida är att om man riskerar den blir bananformad när man håller i handtaget samtidigt som man trycker neråt (vilket jag anser man måste göra på svårt trä för att inte få utslag dock inte läst det någonstans) så är antingen hyveln för klen för sitt handtag (då är det kört), eller så skall man träna sin teknik.
Gissar det du tänker på är just att man lätt pressar fel om man inte pressar över sulan där man lättare lägger press rakt neråt än om man använder handtaget?
--- Mats ---