Det tog sig till sist. Tack för alla svar, och jag håller med Anna_H om att grannen inte kan räknas som allmännhet och det borde vara uteslutet att försöka åberopa allemansrätten till att ta daglig väg över annans fastighet för att ta sig mellan den egna fastighetens egna delar.
För att förtydliga lite till så har grannen ingen strandtomt, bara jag och den tredje grannen. Hans fastighet ligger bakom min. Tror att strandskyddsdispens blir relativt enkelt för honom att få då jag har sjöbod själv där och han planerar att bygga på gränsen till min fastighet. Och jag är neutral till hans bygge av sjöbod. Problemet för mig är hans väg till sjöboden.
För att förtydliga lite till så har grannen ingen strandtomt, bara jag och den tredje grannen. Hans fastighet ligger bakom min. Tror att strandskyddsdispens blir relativt enkelt för honom att få då jag har sjöbod själv där och han planerar att bygga på gränsen till min fastighet. Och jag är neutral till hans bygge av sjöbod. Problemet för mig är hans väg till sjöboden.
Lite nyfiken på vad som tog sig och varför du ställde frågan från början, många har engagerat sig och du har legat lite och hållit på information, så ge gärna ett bättre förtydligande och gärna med skiss så vi andra förstår.
Håller med pbengtsson, det saknas fakta. Utifrån en vild gissning hur jag som "båthusgrannen" skulle kunna agera om jag är god vän med markägaren. Ett tänkt senario skulle då kunna bli;
* Markägaren söker servitut för passage till fastighet utifrån att det inte finns andra vägar (du kallade alternativet bergsklättring)
* Markägaren står som sökande till ett bygglov för sjöbod.
* Markägaren står som byggare av båthus.
* Jag som "båthusgranne" står för alla kostnader och skriver ett avtal på hyra av båthus i xx år.
Så jag ser inte allemansrätten, strandskydd, etc, som det viktigaste att gräva sig ned i för ts utan hur båthusgranne och markägare resonerar.
* Markägaren söker servitut för passage till fastighet utifrån att det inte finns andra vägar (du kallade alternativet bergsklättring)
* Markägaren står som sökande till ett bygglov för sjöbod.
* Markägaren står som byggare av båthus.
* Jag som "båthusgranne" står för alla kostnader och skriver ett avtal på hyra av båthus i xx år.
Så jag ser inte allemansrätten, strandskydd, etc, som det viktigaste att gräva sig ned i för ts utan hur båthusgranne och markägare resonerar.
Jovisst, kan man ansöka om bygglov för åtgärd på annans fastighet. Vanligen därför att man är arrendator eller hyresgäst.
Och inför det scenario so AndersS målar upp ska man inte snåla och bara ringa till lantmäteriet utan gå dit, ha med sig åtminstonee Google earth bild men även gärna foton på platsen, se på fastighetskartor på deras skärmar, sätta sig in i vilka förutsättningar för servitut som finns, känna att man har diskuterat igenom problemet ordentligt med den kunnige lantmätaren, fått en bra kontakt med denne så att man senare kan komplettera med frågor på telefon. Allt detta har jag gjort ett flertal gånger, det har inte kostat mig ett öre. Ju mer man läst på, desto smidigare går det.
Sedan man satt sig in ordentlig i vilka förutsättningar som finns för skogsfastighetsägaren eller byggaren att få servitut kan man ta ställning till om det är värt att göra motstånd eller ej.
Att TS fick bygglov för sjöbod inom en fastighet som redan räknas som ianspråktagen ända ned till vattnet är inte konstigt, det är ett särskilt skäl för dispens enligt miljöbalken. Att få bygga en första byggnad invid vattnet på en fastighet som är helt obebyggd är en helt annan sak. Närheten till den bebodda fastigheten kan väga mycket lätt i sammanhanget. Det finns inget dispensskäl enligt miljöbalken. Det finns ingen proportionalitetsprövning som kan formuleras så att dispens borde ges då strandskydd råder på platsen och med de givna förutsättningarna. Otillgängligheten från landsidan är inget argument, platsen är ju väl tillgänglig från sjösidan och den vägen råder också allemansrätt. Man skulle kunna tro att sjöboden kunde byggas så att säga i hägnet av den hemfridszon som råder kring TS fastighet, men en hemfridszon har ingen verkan utanför fastighetsgränsen ur juridisk synpunkt även om den kan ha det psykologiskt om inte fastighetsgränsen är markerad. Om TS sätter upp ett staket åt det hållet så är fastighetsgränsen markerad vilket gör saken ännu klarare.
Även om skogsfastighetsägaren får servitut så är det väl inte säkert att andra får använda det,. även om de hyr sjöboden. Framför allt om man kan se igenom hela upplägget. Varför skulle skogsfastighesägaren förses med ett servitut för att nå en berghäll? Den tillgängligheten behövs inte för att bedriva skogsbruket.
Att leverera identifierande fakta är alltid vanskligt på ett forum. Svår avvägning.
Sedan man satt sig in ordentlig i vilka förutsättningar som finns för skogsfastighetsägaren eller byggaren att få servitut kan man ta ställning till om det är värt att göra motstånd eller ej.
Att TS fick bygglov för sjöbod inom en fastighet som redan räknas som ianspråktagen ända ned till vattnet är inte konstigt, det är ett särskilt skäl för dispens enligt miljöbalken. Att få bygga en första byggnad invid vattnet på en fastighet som är helt obebyggd är en helt annan sak. Närheten till den bebodda fastigheten kan väga mycket lätt i sammanhanget. Det finns inget dispensskäl enligt miljöbalken. Det finns ingen proportionalitetsprövning som kan formuleras så att dispens borde ges då strandskydd råder på platsen och med de givna förutsättningarna. Otillgängligheten från landsidan är inget argument, platsen är ju väl tillgänglig från sjösidan och den vägen råder också allemansrätt. Man skulle kunna tro att sjöboden kunde byggas så att säga i hägnet av den hemfridszon som råder kring TS fastighet, men en hemfridszon har ingen verkan utanför fastighetsgränsen ur juridisk synpunkt även om den kan ha det psykologiskt om inte fastighetsgränsen är markerad. Om TS sätter upp ett staket åt det hållet så är fastighetsgränsen markerad vilket gör saken ännu klarare.
Även om skogsfastighetsägaren får servitut så är det väl inte säkert att andra får använda det,. även om de hyr sjöboden. Framför allt om man kan se igenom hela upplägget. Varför skulle skogsfastighesägaren förses med ett servitut för att nå en berghäll? Den tillgängligheten behövs inte för att bedriva skogsbruket.
Att leverera identifierande fakta är alltid vanskligt på ett forum. Svår avvägning.
Redigerat:
Sjöboden står och faller på att sökanden kan visa att den behövs. Inte för hans privata nöjes skull, utan för fastighetens bästa nyttjande.
Sjöboden verkar behövas om man måste släpa redskap till ett svårtillgängligt ställe för att åtnjuta fastighetens fiskerätt. Med exakt detta argument har många fått dispens på öar och andra knepiga ställen, dit man bara når med båt. Man vill exempelvis slippa köra dubbla vändor med nät och annat skrymmande från sin hemmahamn.
Om ett fiskeställe har fungerande landförbindelse för lättare motortrafik (exempelvis med stöd i servitut) skulle det givetvis ha underlättat utnyttjandet. Då skulle stället kanske vara så lättillgängligt att sjöboden över huvud taget inte hade behövts! Men mot detta alternativ till sjöbod talar alltså en grannes berättigade behov av hemfrid.
Sjöboden verkar behövas om man måste släpa redskap till ett svårtillgängligt ställe för att åtnjuta fastighetens fiskerätt. Med exakt detta argument har många fått dispens på öar och andra knepiga ställen, dit man bara når med båt. Man vill exempelvis slippa köra dubbla vändor med nät och annat skrymmande från sin hemmahamn.
Om ett fiskeställe har fungerande landförbindelse för lättare motortrafik (exempelvis med stöd i servitut) skulle det givetvis ha underlättat utnyttjandet. Då skulle stället kanske vara så lättillgängligt att sjöboden över huvud taget inte hade behövts! Men mot detta alternativ till sjöbod talar alltså en grannes berättigade behov av hemfrid.
Det är ett bra argument. Men så vitt jag förstår så innebär det att fiske bedrivs åtminstone som en delnäring av fastighetsinnehavaren. Verkar föga troligt att innehavaren av tomten bakom TS har fiske som bisyssla. Eller kan hobbyfiske på eget vatten ge möjlighet till dispens i den situation du beskriver?
Bortsett från på vilken nivå fisket bedrivs så skrev TS att skogsfastighetens ägare har många andra platser inom sin långa strand där han kan sätta upp en sjöbod så just den aktuella platsen som dessutom inte kan nås bekvämt från landsidan verkar föga optimal för fiskesyftet och därför svår att motivera.
Om byggaren arrenderar fisket av skogsfastighetsägaren kanske det skulle kunna gå att motivera en sjöbod. Men då behöver den återigen inte ligga just där och belasta TS fastighet med ett servitut.
Bortsett från på vilken nivå fisket bedrivs så skrev TS att skogsfastighetens ägare har många andra platser inom sin långa strand där han kan sätta upp en sjöbod så just den aktuella platsen som dessutom inte kan nås bekvämt från landsidan verkar föga optimal för fiskesyftet och därför svår att motivera.
Om byggaren arrenderar fisket av skogsfastighetsägaren kanske det skulle kunna gå att motivera en sjöbod. Men då behöver den återigen inte ligga just där och belasta TS fastighet med ett servitut.
Jaktstugor, sjöbodar och sådan motiveras av själva möjligheten till en verksamhet i viss omfattning. INTE att tillgången nödvändigtvis faktiskt redan utnyttjas (även om det förstås underlättar tillstånd). Exempelvis den som vill bygga stall måste visa att fastigheten är stor nog för hästhållning i stallets skala.
Om en fastighet helt saknar bebyggelse eller är så stor att avståndet till gårdscentrum är ett hinder i verksamheten kan detta vara skäl för ett bygge.
Om en fastighet helt saknar bebyggelse eller är så stor att avståndet till gårdscentrum är ett hinder i verksamheten kan detta vara skäl för ett bygge.
OK. Min förmodan att pågående verksamhet påverkade kommer från något dispensfall där det diskuterades huruvida fisket var att uppfatta som bisyssla i lantbruk. I vilken mån fallet har relevans för diskussionen här har jag ingen uppfattning om.
Men TS bör beakta en annan möjlighet. En byggare som vet hur en slipsten ska dras kan vända sig till en specialist på fastighetsrätt och be denne utarbeta bästa möjliga upplägg för att få tillträde genom servitut eller eljest. Försedd med detta upplägg kontaktar han en lantmätare och erbjuder denne 50 tusen i fickan för att köra caset. Korruption förekommer även i Sverige. Kontakten med lantmätare på tidigt stadium är ett sätt att rida spärr även mot sådant. Därmed inte sagt att jag skulle ha belägg för att denna form av korruption konstaterats. Den är dock möjlig.
Men TS bör beakta en annan möjlighet. En byggare som vet hur en slipsten ska dras kan vända sig till en specialist på fastighetsrätt och be denne utarbeta bästa möjliga upplägg för att få tillträde genom servitut eller eljest. Försedd med detta upplägg kontaktar han en lantmätare och erbjuder denne 50 tusen i fickan för att köra caset. Korruption förekommer även i Sverige. Kontakten med lantmätare på tidigt stadium är ett sätt att rida spärr även mot sådant. Därmed inte sagt att jag skulle ha belägg för att denna form av korruption konstaterats. Den är dock möjlig.
Redigerat:
Lite OT ang. korruption.
När mina föräldrar 1961 skulle bygga sommarstuga, så sökte de bygglov på ritningar som pappa hade tagit fram själv. Stadsarkitekten underkände alltihop, och meddelade att om pappa anlitade hans arkitekfirma (jodå stadsarkitektjobbet var bara en bisyssla) så skulle ritningarna garanterat bli godkända.
Nåväl efter en längre tids filande på ritningarna så blev det dags för utsättning av huset på tomten. Lantmätaren som gjorde utstakningen berättade att han även jobbade som försäkringsförsäljare, och om man köpte försäkring till huset via honom så kunde han sätta ut huset lite var man ville oavsett vad som stod på tomtkartan.
Detta är alltså ca. 50 år sedan. Undra om det förekommer mer eller mindre av detta idag. Skall kanske också påpeka att jag fått det berättat för mig av min mamma på äldre dar, och hennes minne är tyvärr mycket långt från perfekt numera.
När mina föräldrar 1961 skulle bygga sommarstuga, så sökte de bygglov på ritningar som pappa hade tagit fram själv. Stadsarkitekten underkände alltihop, och meddelade att om pappa anlitade hans arkitekfirma (jodå stadsarkitektjobbet var bara en bisyssla) så skulle ritningarna garanterat bli godkända.
Nåväl efter en längre tids filande på ritningarna så blev det dags för utsättning av huset på tomten. Lantmätaren som gjorde utstakningen berättade att han även jobbade som försäkringsförsäljare, och om man köpte försäkring till huset via honom så kunde han sätta ut huset lite var man ville oavsett vad som stod på tomtkartan.
Detta är alltså ca. 50 år sedan. Undra om det förekommer mer eller mindre av detta idag. Skall kanske också påpeka att jag fått det berättat för mig av min mamma på äldre dar, och hennes minne är tyvärr mycket långt från perfekt numera.
En äldre men fortfarande glasklar person jag känner, vilken har lång erfarenhet av strandskyddsärenden i skärgårdskommun, betraktar korruptionen i dessa ärenden via inflytande och vänskap som ett större problem än de förfogandeinskränkningar för fastighetsägarna genom strandskyddsbestämmelserna som han också delvis vänder sig mot. Synpunkten framfördes i går.
Jag fortsätter OT: en släkting till mig träffade en person som skulle kolla hur strandskyddet efterlevdes på en ö i Sthlms skärgård. "Tillsynsmannen" frågade vid en avtagsväg med 20 brevlådor om det låg fler än 3 hus inne i skogen ner mot stranden. Min släkting sa "Det tror jag inte" trots att det var ett tätare bebyggt område än Fisksätra (nästan). Jag har lite svårt att tro att det går till så i skärgården, någon måste väl ha fixat sig ett undantag från strandskyddet, men det verkade inte så. Min släkting (som alltså har ett sommarhus där) var också fullständigt övertygad om att strandskyddet var 10 meter och menade att jag måste vara dum i huvet om jag trodde att det var 100. Jag tror inte att jag lyckades övertyga honom...
TS nämnde följande i en annan tråd:
Vi har ett liknande problem på vår fastighet, där vi har en granne som dagligen promenerar fram och tillbaka över vår fastighet/hemfridszon. Men vad skall man göra? Jag har sagt till honom att sluta ta denna väg utan resultat, stämt honom i Tingsrätten för hemfridszonskränkning men allemansrätten är tydligen sveriges oklaraste lag och TR slingrade sig undan ett beslut och vi är tillbaka på ruta 1.
Det är väl förmodligen byggaren. Den infon var inte med i tråden ovan. Om byggaren kan hänvisa till att tingsrätten inte funnit att han kränkt hemfriden finns de ju inget argument för att neka bygglov pga tillträdesfrågan.
Men varför var det ett civilmål där TS stämde grannen? Kränkning av hemfriden faller ju under brottsbalken.
Vi har ett liknande problem på vår fastighet, där vi har en granne som dagligen promenerar fram och tillbaka över vår fastighet/hemfridszon. Men vad skall man göra? Jag har sagt till honom att sluta ta denna väg utan resultat, stämt honom i Tingsrätten för hemfridszonskränkning men allemansrätten är tydligen sveriges oklaraste lag och TR slingrade sig undan ett beslut och vi är tillbaka på ruta 1.
Det är väl förmodligen byggaren. Den infon var inte med i tråden ovan. Om byggaren kan hänvisa till att tingsrätten inte funnit att han kränkt hemfriden finns de ju inget argument för att neka bygglov pga tillträdesfrågan.
Men varför var det ett civilmål där TS stämde grannen? Kränkning av hemfriden faller ju under brottsbalken.
gråsten skrev:
Som du precis ´kvoterade så duckade alltså TR undan allemansrättsfrågan och fastställde inte att han inte kränkte hemfridszonen.