Om en maskin är på 500W hur mycket drar den då?

[Belaruz]

Och jag som alltid trott att ingenjörer, med den enorma utbildningen hade en rejäl lön.
Jag ser ju på byggen där byggingenjörer går runt i sina vita hjälmar och lågskor, med en byggritning och tumstock. Jag vet inte vad dom egentligen gör (bygghållfast-beräknar ?) men det ser så glassigt ut att bara gå runt med en inplastad ritning och tumstock, stå och "mingla" med verkaren och peka med tumstocken.

Det är möjligt att jag totalt har missuppfattat ingenjörens jobb - men jag vet åtminstone att dom inom byggsektorn gör hållfasthetsberäkningar på allt.

Jag sade inget om lönen...

Och vi har läst hållfasthetslära så om vi vill kan vi göra hållfasthetsberäkningar på allt. d^_^b

 

[f91jsw]

Sen kan man ju undra varför något som "hästktaft" (hk) har kunnat få användas som begrepp när det
korrekta begreppet är "hästeffekt" (Horse Power)

Power = Effekt på svenska.

Begreppet "kraft" på svenska är inte entydigt ens i tekniska sammanhang. I energiproduktion talar man om kraft trots att man egentligen menar energi (eller möjligen effekt), t ex vattenkraft, vindkraft eller kärnkraft.

Nuclear power = kärnkraft...

 

[lars_stefan_axelsson]

Och jag som alltid trott att ingenjörer, med den enorma utbildningen hade en rejäl lön.

De har de typiskt. (Även om det är svårt att konkurrera med just vissa byggnadsarbetare). MEN, vi har en kortare karriär. Det tar ganska många år (decennier) att komma ikapp de åren man går i skolan (och tar lån) och yrkesmannen arbetar. Jag har sett beräkningar som säger att jag skall vara glad om jag kom ikapp vid 55-60 års ålder. (Beroende på bransch naturligtvis).

On topic. Problemen med begreppen energi, arbete och effekt brukar uppstå just i samband med el. I alla andra fall så är det ganska enkelt att börja från början, dvs att räkna ut energin/arbetet. Om något rör sig (i lagom hastighet) så kan vi exv. enl. Newton räkna ut rörelseenergin som 1/2mv2 Joule (alltså halva massans hastighet i kvadrat). Om vi lyfter en vikt rakt upp så kan (ändringen i) lägesenergin beskrivas som mgh Joule, alltså föremålets massa gånger tyngdaccelerationen gånger sträckan vi lyft den. När vi lyft den så har vi också uträttat det fysikaliska arbetet motsvarande ändringen i lägesenergi. Arbete mäts i Nm, alltså den kraft som krävs för att flytta föremålet gånger sträckan som vi flyttar det, eller Fs: kraft gånger väg/sträcka.

Eftersom vi måste utföra ett visst arbete för att lyfta en kropp så förändras energin motsvarande arbetet (om vi inte har några förluster), så det omsatta arbete är lika med energiförändringen, dvs Nm och Joule är samma sak! Om vi tittar på formlerna mgh och Fs så inser vi då att mg och F måste vara samma sak. Och det är det. Newton visade att F = ma (där a är accelerationen). Så nu förstår vi hur en fjädervåg kan mäta massa. Om vi antar en konstant tyngdacceleration så kan vi sätta a=g och får då paritet mellan fjäderkraften (som är proportionell mot längden på ändringen) och massan som tyngaccelerationen verkar på. Och eftersom tyngdaccelerationen inte är riktigt konstant så förstår vi också varför en fjädervåg visar fel beroende på vilken latitud den är på jorden. (Och rejält fel på månen.)

Vad är då effekt? Jo effekten är första derivatan av energin, dvs den momentana förändringen i energin per tidsenhet. (Pss. som hastighet är den momentana förändringen per tid av vägen. Jämför väglängden i km och hastigheten i km/h). Detta är en så pass viktig parameter i många sammanhang att den fått en egen enhet; W(att) som naturligtvis bara är ett annat sätt att skriva än J/s, eller (om vi omsätter energi till arbete eller tvärtom) Nm/s.

OK, vad har då detta med el att göra, och varför brukar det bli problem i de sammanhangen. Jo, för i elektriska sammanhang så är det lättare att mäta effekten än energin. Eftersom spänningen U definieras som energin per enhetsladdning (J/C) och strömen I är enhetsladdningar som passerar ett visst tvärsnitt per sekund (C/s). Så blir produkten UI = J/C x C/s = J/s = W. Eftersom ström och spänning är enkla att mäta så blir det då naturligare att tala om effekten för en krets, och integrera effekten över tid om vi vill veta energin, alltså multiplicera med tiden. Vi får då en Ws = J/s x s = J. Eftersom Joule är en liten enhet och av historiska skäl så använder vi hellre Wh, eller multipler (pss som vi använder km/h istf. m/s i många sammanhang).

Notera att vi gjort en stor förenkling här (och en lite mindre men ändå viktig), vi har sagt att att om man exv. vill veta sträckan så kan man bara multiplicera momentanvärdet av hastigheten med tiden så får man sträckan. (Eller momentanvärdet av effekten i elkretsen med tiden så får vi energin som använts). Det är bara sant om momentanvärdet är konstant över tidsintervallet. Dvs det är inte så fel att säga att man kör 11 mil i timmen på motorväg (om trafiken inte är så farlig), men i stadstrafik där hastigheten varierar kraftigt över tiden så fungerar det sämre. Vi måste i så fall integrera hastigheten map tiden istället. Och det är där din luftavfuktare kommer in. Den drar 500W när den är på (dvs kompressormotorn drar ström, det dominerar effektförbrukningen), men den är inte på hela tiden. Så du måste summera de gånger den är på per tidsintervall (med effekten 500W) med de intervall den inte är på (effekten 0W eller nära). Så om den går 20min per timme så blir det alltså 500W x 1/3 timme + 0W x 2/3 timme = 167Wh (om du råkar veta vad den drar i standbyläge, om den gör det så kan du alltså korrigera för det genom att ändra siffran 0W.

Sedär, en mycket längre förklaring som säger samma sak som alla gjort tidigare i tråden!

 

[Mikael_L]

Ja varför beskriva det enkelt när man kan det sådär.

Men helt enkelt ska man integrera effekten över tiden.

 

[Tyresö]

Det är ungefär så en redovisning ser ut, på hur högt ett stämptryck är i en vägg-gjutform, på ett storbygge. Helt omöjligt att förstå!

 

[lars_stefan_axelsson]

Då har jag misslyckats. Idén var att det skulle vara lättare att förstå. MEN, det är förvisso mer att läsa och det är en annan sak.

 

[R Göran]

Frågeställningen var hur mycket drar en apparat som är märkt 500W. Jag förmodar att det rör sig om 230V och då är svaret drygt 2A (ampere).

 

[Tyresö]

Frågeställningen var hur mycket drar en apparat som är märkt 500W. Jag förmodar att det rör sig om 230V och då är svaret drygt 2A (ampere).

Jaha! Där åkte du dit med fingret i syltburken!

Du är avslöjad - du har tittat i facit, inlägg #48. Fy på dej.

 

[mycke_nu]

Ingenjörer har faktiskt riktigt bra betalt så snart man kommer utanför Sverige.

Anledningen stavas Svenska Civilingenjörsförbundet numera Sveriges Ingenjörer. :@

 

[yxis]

Om man ska jämföra måttenheter för bilar med måttenheter för hushållsel så kan man väl säga ungefär såhär:

Watt = hästkrafter * omräkningsfaktor

watt-timmar = liter bensin * omräkningsfaktor.

Alltså att göra av med ett visst antal (kilo)watt-timmar är samma sak som att förbruka några liter bensin.

Att en borrmaskin är på ett visst antal watt beskriver samma sak som att gräsklipparmotorn är på ett visst antal hästkrafter.

Gräsklipparen är väl för övrigt ett skitbra exempel eftersom det just finns både bensinklippare på ett visst antal hästkrafter som man ska jämföra med elklippare på ett visst antal watt.


Vad gäller energiinnehållet i bensin och diesel så ska man ju också tänka på vad vätskan ska användas till. Om man kör oljan i oljebrännaren i pannan eller bensinen i en bensindriven kupévärmare så står sig bensin/diesel mycket bättre mot el än om man ska använda diesel/bensin/el för att driva en motor...

 

[lars_stefan_axelsson]

Vad gäller energiinnehållet så får vi dock vara lite försiktiga. Att göra värme med el kan ha (lite) bättre verkningsgrad än att göra värme genom förbränning. (Lågan bildar lite ljus som kan slippa ut genom exv. ett fönster Så här måste man ta i beaktande inte bara vad man skall ha den till, utan även varifrån man får den.

Elproduktion till åtminstone hälften är ett i stora delar slutet system; dvs vi har bra "kretsloppssammhälle" för vattenkraft (men inte kärnkraft, även om vi har så mycket uran och torium att det nästan kan kvitta). Användningen av fosilbränsle är däremot en mycket ändlig resurs; vi kan inte elda upp all uran/torium under överskådlig framtid, medan vi redan har eldat upp en ansenligt mängd av de fosila bränslena.

Om vi begränsar oss till den första fråga, alltså hur "användbar" en viss mängd energi är så kallas det måttet exergi (eng. exergy). Energi förstörs aldrig (i ett slutet system), men entropin ökar vid varje omvandling. Dvs graden av "oordning" ökar. Och "oordning" är inte bra om man vill få ut nyttigt arbete. Om man exv. kör sin borrmaskin så att den gör av med en kWh så har man fortfarande denna kvar. Den har blivit värme (OK då något spån har kanske kastats upp i taket och därigenom fått högre lägesenergi, men vi bortser från det). Denna värme är dock inte lika användbar som kWhn med el som gav upphov till den. Det går inte att suga in värmen i borrmaskinen igen och få tillnärmelsevis lika mycket el tillbaka.

Om vi begränsar oss till den andra frågan så kommer vi in på energiekonomi, och då blir det snabbt hårigt. Så vi lämnar det här.

Och nu när vi förstår energi lite bättre så kan vi också definiera verkningsgrad, det är helt enkelt nyttiggjord energin delat med tillförd energi (man kan förstås också dela effekter över samma tidsperioder). Det här beror förstås på vad man tycker är nyttigt. Om vi t ex skall ha en glödlampa för att få ljus så är den inget vidare ungefär 4% verkningsgrad. Skall vi ha den för att få värme däremot så ger den utan förändring 96% (och om vi stoppar den i en låda, 100%). Dock så har vi förstört mycket mer "energikvalitet" (alltså vår förmåga att lätt omsätta energin i nyttigt arbete) genom att göra värme av den än genom att göra ljus.

Nu har min fil laddat ner så nu får det räcka med definitionerna. (Och det blev i alla fall kortare den här gången. )

 

[mycke_nu]

Nu inser alla att vi bör avskaffa energiskatterna och istället införa entropiskatt. Dvs, ju mer man "förstör" energin, desto högre skatt.

Verksamheter som uträttar nyttigt arbete eller på annat sätt bevarar energin får en låg entropiskatt, medan sådan verksamhet som endast resulterar i värdelös spillvärme (just det, datorer!) drabbas av en maximal entropiskatt.

En sorts omvänd energimoms mao. :wow:

Jasså, inte det..

 

[lars_stefan_axelsson]

Det var den frågan som ledde Stephen Hawking till postuleringen av Hawkingstrålning. En kollega till honom sade vid fikat en dag, "Jag får alltid dåligt samvete när jag häller kall mjölk i en varm kopp te, eftersom jag då oåterkalleligt ökat universums entropi och lett det ett steg närmare universums värmedöd. (När all energi är utsmetad lika överallt och bara är värme). Om jag kastar koppen i ett svart hål, har jag då dolt alla spår av mitt brott?"

Hawking svarade först "ja", men efter att ha tänkt mer på frågan så kom han till slut på att så inte var fallet. Pga Hawkingstrålning så kommer kunskapen om entropiökningen till sist att läcka ut till resten av universum.

Så vad lär vi oss av det. Jo, det är bara två saker som är säkra här i livet, döden och skattmasen. Om vi inför entropiskatten så finns det ingenstans i hela universum du kan gömma dig. Du hittar inget skatteparadis ens på botten av ett svart hål.

 

[AndersNil]

Effekten beskriver hur snabbt energiomvandlingen sker.
Energi är produkten av effekt och tid.

 

[hempularen]

Jag tror att trådskaparens fråga är någorlunda genomlyst i dessa 60 inlägg. Jag stänger tråden.