....fast man kan ju också säga att optimalt avstånd för en halvblind 70 åring som inte gillar att titta på TV är rätt ointressant att diskutera. Det verkar vara en rimlig utgångspunkt för diskussionen att den tänkta TV-köparen har normal syn och faktiskt VILL få så bra bild som möjligt och VILL optimera tittavstånd etc.
Om man inte bryr sig om bilden på TVn läser man antagligen inte denna tråd heller.
Om man inte bryr sig om bilden på TVn läser man antagligen inte denna tråd heller.
Jo jag förstår det och då blir det som vanligt med diskussionerna. Varför inte diskutera utifrån samma förutsättningar som alla andra i denna tråd och starta en ny tråd för att diskutera storleken på projektorduken? Det blir säkert en mer givande diskussion på det viset. För mig är det rätt uppenbart att trådskaparen pratar om TV-apparater och inte projektorer även om båda kan visa TV.Troberg skrev:
Cujo skrev:
Med begränsade medel eller resurser som kanske är en mer korrekt fackterm så avses helt rätt inte bara monetära resurser utan det finns tex tid och kompetens åxå. TV vs TV-spel handlar ju eg till viss del om monetära resurser men åxå hur man vill prioritera sin tid samt utveckla sin kompertens.
Sedan förstår jag inte varför plötsligt Film skulle innebära att jag skulle sätta mig 1m framför 50" o glo på ÅsaNisse???
Vad du kanske försöker få fram är om man har ett källmaterial i 1080p (Spel eller BD) och en passande bildvisare så kan man kosta på sig att sitta närmare utan att bli tokig på dålig signalkälla. Återigen så fastnar du i en teoretiskt enkelriktat pixelträsk
Om man nu vill ha en riktig upplevelse för tex film så kommer andra dimensioner till, tex Ljud. Att sitta 1m från en bra centerhögtalare är ingen höjdare av flera anledningar.
Vad jag tror att du försöker säga (kan ha fel).
"Vi ungdomar tycker om att spela TV spel och om man spelar ett FPS så är det superhäftigt att sitta en meter från din TV"
När man pratar om medel och prioriteringar mellan dessa så brukar man kanske inte hamna på frågan TV vs TV-spel
Med begränsade medel eller resurser som kanske är en mer korrekt fackterm så avses helt rätt inte bara monetära resurser utan det finns tex tid och kompetens åxå. TV vs TV-spel handlar ju eg till viss del om monetära resurser men åxå hur man vill prioritera sin tid samt utveckla sin kompertens.
Sedan förstår jag inte varför plötsligt Film skulle innebära att jag skulle sätta mig 1m framför 50" o glo på ÅsaNisse???
Vad du kanske försöker få fram är om man har ett källmaterial i 1080p (Spel eller BD) och en passande bildvisare så kan man kosta på sig att sitta närmare utan att bli tokig på dålig signalkälla. Återigen så fastnar du i en teoretiskt enkelriktat pixelträsk
Om man nu vill ha en riktig upplevelse för tex film så kommer andra dimensioner till, tex Ljud. Att sitta 1m från en bra centerhögtalare är ingen höjdare av flera anledningar.
Vad jag tror att du försöker säga (kan ha fel).
"Vi ungdomar tycker om att spela TV spel och om man spelar ett FPS så är det superhäftigt att sitta en meter från din TV"
Ja, vi ska väl inte börja dra iväg med extremisterna åt någotdera håll nu kanske, då tappar nog råden och informationen i tråden här sitt värde. Tycker nog också att man får utgå från att en som ber om köpråd om TV iaf är lite intresserad av att göra ett vettigt val/bra köp (det borde ju de flesta vara någonstans). Är man inte intresserad alls har man förmodligen köpt första bästa TV som man tycker passar i huset, eller behållt en gammal och känner sig nöjd med det.
Med begreppet TV så tycker jag att man underförstått också pratar om just TV-apparater och inte projekter, monitorer eller dylikt. Även om jag själv kan tycka att projektor är ett fullgott alternativ i vissa givna omständigheter så hör det inte hemma här. Likaså får man väl förutsätta att personen har normal syn och är "normal" i övrig såvida inte annat har angetts?
Eftersom jag själv är inbiten hifi/tv/hemmabionörd så är jag ju aningen färgad i mina val, men har också blivit någon sorts "allmän rådigvare" i bekantskapskretsar vilket lett till att jag nog ligger bakom en iaf 10-15 tv-inköp för mer "normala" användare. Den största erfarenheten man kan dra av detta är att många/majoriteten precis som tidigare nämnts underskattar storleken. Mitt bästa exempel är väl sambon som tyckte att jag var galen som ville släpa in en 50-tummare (60-tummare egentligen men lite oväntade utgifter sköt den planen i sank, för något år sedan då 60-tummaren fortfarande låg på ca 25k) i vardagsrummet. Första reaktionen var "shit vad stor" för att en vecka senare erkännas att det verkade inte alls så stort längre och att jag hade godkännande att faktiskt byta till en 60-tummare när ekonomin tillät. Detta "trots" att vi sitter ca 2,3-2,5m ifrån TV.
Nedan följer väl en harrang av tankar också, hur relevant det är vet jag inte riktigt men jag tycker att det kanske kan pålysa en viss poäng i den här debatten:
Det absolut viktigaste är ju att börja bena ut vad man ska titta på, vilka egna krav man har etc. Ska man krånga till det lite så kan man kanske också säga att en hel del inte riktigt känner/vet sina egna "krav"/önskemål. Som en parallel kan jag väl nämna något jag smålog lite åt under min egen utbildning som designer när föreläsaren (meriterade designer) säger att det ibland blir vårt jobb som designer att tala om för kunden vad kunden vill ha. Då det var vi som hade sakkunskapen och vet vad "som fungerar" jämfört med kunden som kanske har en idé om att en logga i rosa är jättesnyggt fast det kanske utstrålar helt fel budskap från säg en VVS-firma.
Det jag kanske vill säga med detta är väl att jag tycker väldigt många "dissar" de som kommer med råd om storlekar etc när man ber om köpråd. Skulle man dissa en snickare som kommer med råd om hur man skulle bygga på samma sätt och säga att, nej, jag behöver inte det där? Jag vet att det kanske blir lite missvisande att jämföra med en snickare men någon form av poäng kanske kommer fram.
Med begreppet TV så tycker jag att man underförstått också pratar om just TV-apparater och inte projekter, monitorer eller dylikt. Även om jag själv kan tycka att projektor är ett fullgott alternativ i vissa givna omständigheter så hör det inte hemma här. Likaså får man väl förutsätta att personen har normal syn och är "normal" i övrig såvida inte annat har angetts?
Eftersom jag själv är inbiten hifi/tv/hemmabionörd så är jag ju aningen färgad i mina val, men har också blivit någon sorts "allmän rådigvare" i bekantskapskretsar vilket lett till att jag nog ligger bakom en iaf 10-15 tv-inköp för mer "normala" användare. Den största erfarenheten man kan dra av detta är att många/majoriteten precis som tidigare nämnts underskattar storleken. Mitt bästa exempel är väl sambon som tyckte att jag var galen som ville släpa in en 50-tummare (60-tummare egentligen men lite oväntade utgifter sköt den planen i sank, för något år sedan då 60-tummaren fortfarande låg på ca 25k) i vardagsrummet. Första reaktionen var "shit vad stor" för att en vecka senare erkännas att det verkade inte alls så stort längre och att jag hade godkännande att faktiskt byta till en 60-tummare när ekonomin tillät. Detta "trots" att vi sitter ca 2,3-2,5m ifrån TV.
Nedan följer väl en harrang av tankar också, hur relevant det är vet jag inte riktigt men jag tycker att det kanske kan pålysa en viss poäng i den här debatten:
Det absolut viktigaste är ju att börja bena ut vad man ska titta på, vilka egna krav man har etc. Ska man krånga till det lite så kan man kanske också säga att en hel del inte riktigt känner/vet sina egna "krav"/önskemål. Som en parallel kan jag väl nämna något jag smålog lite åt under min egen utbildning som designer när föreläsaren (meriterade designer) säger att det ibland blir vårt jobb som designer att tala om för kunden vad kunden vill ha. Då det var vi som hade sakkunskapen och vet vad "som fungerar" jämfört med kunden som kanske har en idé om att en logga i rosa är jättesnyggt fast det kanske utstrålar helt fel budskap från säg en VVS-firma.
Det jag kanske vill säga med detta är väl att jag tycker väldigt många "dissar" de som kommer med råd om storlekar etc när man ber om köpråd. Skulle man dissa en snickare som kommer med råd om hur man skulle bygga på samma sätt och säga att, nej, jag behöver inte det där? Jag vet att det kanske blir lite missvisande att jämföra med en snickare men någon form av poäng kanske kommer fram.
Det här tycker jag också kan kännas lite missvisande i andra riktningen. Ska man anpassa bildstorleken efter den absolut sämsta källan man ska spela upp/titta på? Det kan ju bli lurigt om dom visar Pansarkryssaren Potemkin i en nostalgifilmkväll på SVT?Nimajneb skrev:
Själv har jag lite svårt att förstå hysterin runt att det är totalt omöjligt att titta på en bild om den upplevs minsta lilla oskarp, då måste man direkt går ner i storlek. Är det så illa att man inte kan titta på en oskarp bild? Rätt inställd anser iaf jag att det blir ganska drägligt med en ganska mjuk och behaglig bild och inte en allmänt suddig och tråkig bild (beror ju mycket på hur boxen/tv'n sköter uppskalning och hur man ställer in det).
Och skulle man ha så pass dålig bild/mottagnign är det kanske dags att se över sin källa/tv-mottagning? Innan någon hugger på resonemanget kring sakkunskap ovan så är det väl viktigt att påpeka om man ANSER sig ha sakkunskap att faktiskt rekommendera något utifrån den tilltänkte användarens perspektiv och inte sitt eget, det gäller väl alla brancher/områden.
mr VooDoo, jag tror du ville säge mer än du fick sagt
Men om du menade att är man superintresserad av Bild o Ljud så ska man se på BD på en stor skärm relativt nära med en maffig Surroundanläggning. Vill man däremot i första hand slötitta ihop med familjen på Dobidoo o liknade så är det en 42" 4-5m bort utan surroundanläggning.
så håller jag fullständigt med dig.
Men om du menade att är man superintresserad av Bild o Ljud så ska man se på BD på en stor skärm relativt nära med en maffig Surroundanläggning. Vill man däremot i första hand slötitta ihop med familjen på Dobidoo o liknade så är det en 42" 4-5m bort utan surroundanläggning.
så håller jag fullständigt med dig.
Det är högst troligt då jag ibland tenderar att vara en mycket meriterad svamlareNimajneb skrev:mr VooDoo, jag tror du ville säge mer än du fick sagt
Näääästan iaf, men jag tycker man får väga in lite saker som "bra köp" etc, då det är lite av en investering att köpa en TV. Med att betänka sådant som att HD-kanalerna blir fler å fler och tillgången på hd-material ökar konstant (t.o.m på skräpiga youtube). Övriga funktioner, anslutningar o.s.v o.s.v då det finns en uppsjö av dessa idag. Gillar man som att min sambo plugga in ett minne med semesterbilder och kika på dessa på TV'n med vänner och familj? (nu för tiden sköts detta förvisso oftast, när jag är hemma, via mediacenter och min homeserver här hemma men det är en annan historia).Nimajneb skrev:
Med priserna som är idag när man dessutom får en trevlig 50-tummare väldigt billigt, relativt andra storlekar, så tycker jag det är ändå en anledninging att ge lite extra tanke åt valet av storlek.
Samtidigt håller jag med dig kring att en familj utan direkt intresse förmodligen glatt slötittar på en 42 likväl som en 50 eller 60-tummare. Om det dock inte skiljer direkt i pris och man har estetiskt möjlighet till en större behöver det dock kanske inte vara en dålig idé ändå, åtminstone sett till framtida möjilgheter?
HAr men sen kanske som direkt krav att man inte vill att TV'n ska ta över vardagsrummet då ska man såklart ha en liten TV
Det kan vara svårt att ta blicken från en stor (speciellt en bra sådan) bild. :wow: Mer svammel suck, nu ger jag mig innan det ballar ur helt :x
Redigerat:
Återigen, eftersom jag tydligen inte var tydlig nog förra gången, jag ser ingen skillnad på teknikerna konceptuellt. Ska man gå på din linje kan man ju lika gärna börja bryta ut LCD, plasma, CRT osv till egna diskussioner. Pratar man storlek så är tekniken ointressant, bara måtten räknas.
Sidodiskussion, men har du testat? Jag har rejäl tinnitus, och har ofta svårt att höra dialogen i film. För att lösa det har jag funderat på att ha en extra C-högtalare vid soffan, eftersom dialogen oftast ligger mest på C. Behöver jag tänka om?
Instämmer. Ögat är otroligt tolerant mot dålig bildkvalitet hos rörliga bilder, eftersom hjärnan fyller i detaljerna. Det var tex därför man kunde offra lite kvalitet när man gick från svart-vit till färg, helt enkelt för att färgen lurade hjärnan att vara mindre kritisk.
Det är ungefär samma fenomen som att vi ser ett ansikte i den här symbolen
, trots att den inte alls liknar ett människoansikte. Hjärnan vill se ett ansikte, då ser vi ett ansikte.Tråden handlar om lämpligt förhållande mellan bildstorlek och tittavstånd. Att få till en bra högtalarplacering är en helt egen problemställning, och fullständigt OT.Nimajneb skrev:Cujo skrev:
När man pratar om medel och prioriteringar mellan dessa så brukar man kanske inte hamna på frågan TV vs TV-spel
Med begränsade medel eller resurser som kanske är en mer korrekt fackterm så avses helt rätt inte bara monetära resurser utan det finns tex tid och kompetens åxå. TV vs TV-spel handlar ju eg till viss del om monetära resurser men åxå hur man vill prioritera sin tid samt utveckla sin kompertens.
Sedan förstår jag inte varför plötsligt Film skulle innebära att jag skulle sätta mig 1m framför 50" o glo på ÅsaNisse???
Vad du kanske försöker få fram är om man har ett källmaterial i 1080p (Spel eller BD) och en passande bildvisare så kan man kosta på sig att sitta närmare utan att bli tokig på dålig signalkälla. Återigen så fastnar du i en teoretiskt enkelriktat pixelträsk
Om man nu vill ha en riktig upplevelse för tex film så kommer andra dimensioner till, tex Ljud. Att sitta 1m från en bra centerhögtalare är ingen höjdare av flera anledningar.
Vad jag tror att du försöker säga (kan ha fel).
"Vi ungdomar tycker om att spela TV spel och om man spelar ett FPS så är det superhäftigt att sitta en meter från din TV"
Du har fel.
Men eftersom du uppenbart inte läser (alt. väljer att misstolka?) det jag skriver, så ser jag inte poängen med att upprepa mig en tredje gång.
Det är väl 10-15 år sedan, som jag kunde anses vara "ungdom".
/
Redigerat:
Attans... nu vart det fel igen.Cujo skrev:
Jag är iaf glad att du slutat predika pixelmani och nu verkar du glida in på en egenpåhittad THX variant för att söka stöd i dina teorier.
THX i hemmabiomiljö handlar om att skapa en totalupplevelse i syfte att efterlikna en THX Certad biograf så långt som möjligt. Det handlar inte ens bara om Ljud o bild utan övriga sinnen skall må bra as well. På THX.com skriver dom bla om varför man ska ställa TVn så nära:
"THX screen size recommendations are based on recreating an immersive cinematic experience,"
Att sitta så nära ställer naturligtvis jättelika krav på bildkällan och detta kan vi i hemmamiljö eg bara uppnå med riktigt bra BD, THX certad TV och Surroundanläggning plus en bekväm och trivsam miljö där allt fokus ligger på själva filmupplevelsen. Man blir liksom helt uppslukad av filmen.:wow:
Men om man går tillbaka till din ursprungsfråga... hur stor TV ska man ha och din slutsats :
är naturligtvis helt felaktig. En BD eller HDTV jämfört med vanlig standard utsändning ger en totalt annan upplevelse i färg o skärpa, panoreringarna blir mjuka och skarpa och det är helt fantastiskt vilket lyft. Ser man inte detta på 4m på en 42" så är man blind eller så vill man inte se det.
Min slutsats blir istället att för din:
- hemmabioanläggning: försök att uppnå THX standard http://www.thx.com/consumer/home-entertainment/
- TV: se till så att storlek-avstånd-källmaterial blir rätt och att det finns utrymme för socialt umgänge runt TV tittandet. Vill du se på maffig film gå till Biorummet istället.