Arga snickaren är det du?RobZombie skrev:
Kloka ord. Har provat lite liknande upp lägg. Så otroligt svårt när man är petnoga med mycket själv. Man släpper något moment till sin sambo, kollar på när hon gör "fel" biter ihop och sänker sina krav och accepterar att så djävla noga behöver det inte vara. Det är svårt!
Men det är kul när båda är delaktiga och man har ju själv faktiskt varit den där som höll på att lära sig och gjorde "fel".
Att en ska ha marktjänst och den andra får göra allt annat skulle aldrig fungerar i dessa stora 2-3års projekt. Då tror jag att något år efter det är klart kommer man inte känna varandra längre och det tar slut. Om det inte redan gjorde det under resans gång,
Allt är väl relativt, tycker man något är roligt så gillar man det man gör. Frågan är vad man lägger sin tid på annars... 4 timmar tv/data på kvällen eller snickra. Man har nog mer tid över än vad man tror när man väl kollar igenom sig själv. Gör det själv så blir det billigare men tar tid, eller hantverkar och så kostar det pengar. Vill man inte snickra/fixa så bör man kanske inte köpa ett hus och tro att extreme home makeover fungerar i verkliga livet... men visst, det är väl inte varje dag men är på topp och har kraft. Jag har renoverar i snart 1.5 år och vissa dagar funderar jag på att sälja och vissa dagar älskar jag det =)
Vi köpte för fyra år sen. Renoveringsobjekt med en massa projekt att ta tag i. Brukar kännas bra att försöka visualisera det planerade slutresultatet, för det är ju ändå kul att få bestämma själv och inte flytta in i nåt redan färdigt på ett sätt. I övrigt naturligtvis jättefördel att köpa hus utan renoveringsbehov, om man hittar ett i rätt pris- och geografiskt läge.
Men för oss är den stora skillnaden tiden före barnen, mot nu när man har två småbarn. Tänker tillbaka på tiden innan, eller när vår äldsta var nyfödd och inte krävde mer än amning o blöjbyte, vilken j-a energi man hade då! Nu är det fönstersmygar etc som stått ofärdiga i två år (sen minstingen kom). Och ständigt tjat från frun om att hon alltid får ta barnen (trots att jag tycker att jag aldrig får tid att renovera), så fort jag lyfter en såg blir det tråkiga vibbar. Därför tar vi in hantverkare på det mesta. Men som sagt, de man vet är bra har inte tid så det blir till att vänta och hoppas typ.
Till er som gått igenom detta med barn - blir det bättre när det gäller tid/motivation för renovering i takt med att de blir större? I annat fall är det ju bara att sälja direkt..
/A
Men för oss är den stora skillnaden tiden före barnen, mot nu när man har två småbarn. Tänker tillbaka på tiden innan, eller när vår äldsta var nyfödd och inte krävde mer än amning o blöjbyte, vilken j-a energi man hade då! Nu är det fönstersmygar etc som stått ofärdiga i två år (sen minstingen kom). Och ständigt tjat från frun om att hon alltid får ta barnen (trots att jag tycker att jag aldrig får tid att renovera), så fort jag lyfter en såg blir det tråkiga vibbar. Därför tar vi in hantverkare på det mesta. Men som sagt, de man vet är bra har inte tid så det blir till att vänta och hoppas typ.
Till er som gått igenom detta med barn - blir det bättre när det gäller tid/motivation för renovering i takt med att de blir större? I annat fall är det ju bara att sälja direkt..
/A
Redigerat:
Kan hålla med på ett sätt. Visst vissa saker går mycket fortare om man går på själv och inte pratar med sin andra hälft, första gången!cederbusch skrev:
Sedan när du visat 1 eller kanske 2 gånger då kan ju du andra hälf detta moment och då går det mycket fortare. Samt att du kanske har någon som har lite mer förståelse samt utvecklas själv framåt inom byggande.
Tycker själv det är svårt att ta sig tiden att stanna upp och visa någon som inte fattar ett smack men det är ganska tacksamt när det nästa gång flyter på lite bättre och oväntad hjälp dyker upp.
Vi köpte en gammal gård för två veckor sedan och börjar inse hur mycket arbete det är. Den har stått tom en längre tid och bara att saker som städa ur all bråte, såga ner träden som tränger in på huset, rensa trädgården, anlägga vatten och avlopp har tagit en vansinnig tid. Nu börjar det bli ordning, men vi måste akut lägga om ett tak i helgen. Listan på saker som ska måste göras närmaste veckorna får det att gå runt i huvudet.
Det kan vara en tung tid att bygga/renovera när man har små barn och samtidigt ska vara pigg och glad med sin sambo/fru. Mitt tips är att sätta er ner och prata igenom hela situationen och kanske ha en översenskommelse ang vad och när saker ska göras, även egen tid är väldigt viktigt. Om du vill snickra på din egen tid och din sambo vill resa/träna eller något är ju upp till er.Alko skrev:Vi köpte för fyra år sen. Renoveringsobjekt med en massa projekt att ta tag i. Brukar kännas bra att försöka visualisera det planerade slutresultatet, för det är ju ändå kul att få bestämma själv och inte flytta in i nåt redan färdigt på ett sätt. I övrigt naturligtvis jättefördel att köpa hus utan renoveringsbehov, om man hittar ett i rätt pris- och geografiskt läge.
Men för oss är den stora skillnaden tiden före barnen, mot nu när man har två småbarn. Tänker tillbaka på tiden innan, eller när vår äldsta var nyfödd och inte krävde mer än amning o blöjbyte, vilken j-a energi man hade då! Nu är det fönstersmygar etc som stått ofärdiga i två år (sen minstingen kom). Och ständigt tjat från frun om att hon alltid får ta barnen (trots att jag tycker att jag aldrig får tid att renovera), så fort jag lyfter en såg blir det tråkiga vibbar. Därför tar vi in hantverkare på det mesta. Men som sagt, de man vet är bra har inte tid så det blir till att vänta och hoppas typ.
Till er som gått igenom detta med barn - blir det bättre när det gäller tid/motivation för renovering i takt med att de blir större? I annat fall är det ju bara att sälja direkt..
/A
Själv håller jag på med detta http://www.byggahus.se/forum/socialt-projekt/146209-ombyggnad-av-sommarstuga.html på lediga stunder
Jag har också en veteranbil och båt att pilla på om orken på huset tryter.
Jag är singel och har barn 4år och 6år varannan vecka och får pga det lägga upp arbetet efter det dvs PLANERA
//Lycka till allihopa
Kul att läsa om era renoverings- och byggprojekt. Ler lite igenkännande när jag läser vissa kommentarer! Vi har nyligen blivit ägare till en gård där så gott som allt är i stort renoveringsbehov. Boningshuset är det som är sämst och där är nu arbetet i full gång. Som för så många andra av er, är det egna arbetsinsatser som gäller. Just nu är det min man som står för det mesta av arbetet, jag får hämtar grejer, förhandla om priser och göra affärer på Blocket. Blocket är vår bäste vän just nu! Vi har flera projekt på gång samtidigt, för som någon sa, om man tröttnar på det ena så kan man jobba lite med det andra! Till skillnad från mej så är min man en slutförare så det är rätt så riskfritt att ha flera saker på gång samtidigt. Själv är jag en igångsättare, så det kanske är en bra kombination. Mannen har satt upp gårdsprojektet på en 5-årsplan, men med hans framfart så finns det ingen som tror honom! Tycker man att något är riktigt roligt så omvandlas det till MYCKET energi har vi märkt. Kul! Jag försöker blogga om arbetet på gården så att man kan följa vad som händer. Bra för oss själva oxå, för då ser man hur mycket det går framåt och förändras. Lycka till med era egna projekt!
http://renoveragarden.bloggplatsen.se
Vi har flera projekt på gång samtidigt, för som någon sa, om man tröttnar på det ena så kan man jobba lite med det andra! Till skillnad från mej så är min man en slutförare så det är rätt så riskfritt att ha flera saker på gång samtidigt. Själv är jag en igångsättare, så det kanske är en bra kombination. Mannen har satt upp gårdsprojektet på en 5-årsplan, men med hans framfart så finns det ingen som tror honom! Tycker man att något är riktigt roligt så omvandlas det till MYCKET energi har vi märkt. Kul! Jag försöker blogga om arbetet på gården så att man kan följa vad som händer. Bra för oss själva oxå, för då ser man hur mycket det går framåt och förändras. Lycka till med era egna projekt!http://renoveragarden.bloggplatsen.se
Mycket bra ämne. Jag och min fru köpte en gammal 30-tals kåk som renoveringsobjekt. Vi har renoverat i snart 2 år. Vi har en liten dotter på 10 månader.
Jag fick mer energi och inpiration efter att en snickare kom in i huset och förklarade att ett sådan här renoveringsprojekt kan delas in i tre olika faser.
Första fasen är den när man börjar riva ner det gamla. Då är man oftast jätte inspirerad och energisk eftersom man ser resultatet, dvs det händer mycket, stora förändringar.
Sen kommer nästa fas där grunden för det nya ska läggas, kanske nya reglar i väggana där väggen är sned eller plana och förstärka gamla golv, stamrenovering, byta elledningar mm mm I denna fas lägger man ner jätte mycket tid men det känns som att man inte gör någonting. Allt man gjort döjs under något och det blir liksom ogjort på något sätt. I denna fas kör många i väggen enligt snickaren. Han hade väl varit ute på många jobb där han kunde styrka detta. Klarar man denna fas så ökade chanserna att man fick färdigt hela bygget.
Den tredje och sista fasen är åter igen något som motiverar, man gör saker som ger snabbt synligt resultat och den stora förändring återspeglar sig från fas 1. Nu börjar man se slutet i det hela och, plötsligt ser man lite ljus i tunnenl. detta ger en mer energi och inpiration. Det lägga nya golv, tapetsera, måla,montera kök, lister mm mm
Jag blev jätte glad efter den diskussionen och sprutade av energi. Jag har alltid haft ett behov av att kartlägga situationen man befinner sig i. Detta hjälper.
Annars ser man hela projektet som en enda lång mardröm, utan slutmål.
Detta snickaren sa är väl inget vetenskapligt men jag tycker han hade uppfattat detta ganska bra.
Vad tycker ni??
Jag fick mer energi och inpiration efter att en snickare kom in i huset och förklarade att ett sådan här renoveringsprojekt kan delas in i tre olika faser.
Första fasen är den när man börjar riva ner det gamla. Då är man oftast jätte inspirerad och energisk eftersom man ser resultatet, dvs det händer mycket, stora förändringar.
Sen kommer nästa fas där grunden för det nya ska läggas, kanske nya reglar i väggana där väggen är sned eller plana och förstärka gamla golv, stamrenovering, byta elledningar mm mm I denna fas lägger man ner jätte mycket tid men det känns som att man inte gör någonting. Allt man gjort döjs under något och det blir liksom ogjort på något sätt. I denna fas kör många i väggen enligt snickaren. Han hade väl varit ute på många jobb där han kunde styrka detta. Klarar man denna fas så ökade chanserna att man fick färdigt hela bygget.
Den tredje och sista fasen är åter igen något som motiverar, man gör saker som ger snabbt synligt resultat och den stora förändring återspeglar sig från fas 1. Nu börjar man se slutet i det hela och, plötsligt ser man lite ljus i tunnenl. detta ger en mer energi och inpiration. Det lägga nya golv, tapetsera, måla,montera kök, lister mm mm
Jag blev jätte glad efter den diskussionen och sprutade av energi. Jag har alltid haft ett behov av att kartlägga situationen man befinner sig i. Detta hjälper.
Annars ser man hela projektet som en enda lång mardröm, utan slutmål.
Detta snickaren sa är väl inget vetenskapligt men jag tycker han hade uppfattat detta ganska bra.
Vad tycker ni??
Kan bara hålla med om den analysen. Precis så känns det. Jag skulle däremot vilja lägga till att den där sista handpåläggningen är ngt som kan tendera att dra ut på tiden och aldrig bli gjort. Socklar är det i vårt fall. De rummen vi startade med saknar fortfarande socklar. Vi har materialet hemma och det går egentligen fort att såga till. Men sen ska allt målas också och sånt tar tid. Det är det som gör att man drar sig för att sätta igång. Dessutom har ju andra projekt som är viktigare satts igång.
Skulle nog lägga till en 4e fas.finncom skrev:
Den sista finslipningen,
Listerna som ska sättas upp, detaljen som beställts som inte dykt upp, hantverkaren som ska slutföra det lilla sista.
Då brukar det kunna gå väldigt trögt, många stressar på och kanske flyttar in i rummet/huset innan denna fas är klar. Sen sitter de där 5år senare och stirrar på taklisten som fortfarande saknas eller halkar på SJ pallen som använts som entretrappa i lika många år.d^_^b
Jag säger bara ...
"Det är aldrig försent att ge upp"
"Det är aldrig försent att ge upp"
ja hur orkar man. Vi har precis haft paus i nästan två år tror jag.
Hjälpte kompisar och blev jätte sugna själva. Nu hoppas jag att det går undan och händer lite i veckan iaf.
Har lovat att sambon får en hund när han gjort klart allt.
Hjälpte kompisar och blev jätte sugna själva. Nu hoppas jag att det går undan och händer lite i veckan iaf.
Har lovat att sambon får en hund när han gjort klart allt.
Vi är snart heeelt klara med alla ytskikt inne, lite ombyggnationer + nytt tak, samt allt ute inkl ny carport och omflyttning av massor och anläggning av ny trädgård. Huset är från tidigt 70 och det tog dryga tre år... Nu ska vi njuta en sommar och pynta inför visning. Säljer i augusti. Skööönt! :-D