Men tänk om era föräldrar hade varit så bra kompisar att de till och med fått tomten gratis, vad hade ni då tyckt att det varit rimligt att betala till övriga syskon? Inget alls eftersom tomten inte kostat något?
 
P
Alla här pratar om marknaden och marknadsvärdet.. Vad är marknaden i detta fall?
TS säger ju att tomten säljs inte till någon annan än till syskonen. Alltså är ju syskonen "marknaden".
Så varför ta in en annan värderare?
Om nu det bara finns en köpare så är ju den värd vad denna köpare vill betala.
Kanske lite lätt förenklat.

Jag tycker nog att man får gå halva vägen var i detta fall. Köper inte TS så kommer ju inte dom andra få något för det finns ju ingen annan köpare på "marknaden".
 
Bortsett från det som alla andra redan sagt, rådande 2/3 marknadspris är givet... så undrar jag fortfarande hur föräldrar tänker när de lägger upp arv som gemensam gåva till flera barn...vet inte speciellt många fall när det inte lett till konflikter. Kanske tanken har varit att barnen ska få något "gemensamt", men det blir ju alltid fel. Varför inte samla barnen och se vilka som har intresse av vad och sen dela upp det värdemässigt lika/alla är överens, istället för att barnen ska dela upp det på egen hand...?
 
Hur hade du resonerat om det var något av de andra syskonen som ville köpa?
För skojs skull kan vi ju tänka oss att skillnaden var större mellan inköpspris och marknadspris.
Säg inköpspris 100 000:- och värde 900 000:-

Dessutom kommer ju tomten att säljas för eller senare, föräldrarna lever inte för evigt så vore jag din sambos syskon skulle jag hellre vänta ut föräldrarnas frånfälle än att sälja till underpris.
 
Vad era föräldrar betalat spelar ingen roll, självklart ska marknadspriset gälla. Mina föräldrar har diskuterat sitt testamente med oss syskon och de har i det gett min syster förköpsrätt på huset och mig på sommarstugan (för att inte den med mest pengar bara ska kunna köpa ut de andra) och det står också angivet att priset ska vara satt till marknadspris efter oberoende värdering.
 
Ok, då förstår jag iaf vad ni menar! Ni är dock ute och cyklar lite grann kan jag tycka ;)

Ni ska göra upp en affär med ett par syskon, inte med föräldrarna. Varför skulle syskonen vara intresserade av att sälja något som de äger till er för under marknadspris?
 
Inte heller jag fattar varför du åberopar en köpeskilling som dels är 3år gammal och dels var ett kompispris?
Om ni ersätter syskonen med bara varsin tredjedel av köpeskillingen så är det ju bara ni som drar fördel av kompispriset, dvs ni blir förfördelade i arvet. Ni får en tomt värd 325000kr, för 133000kr. alltså har ni fått 192000kr i arv medans syskonen fått 66000kr. Rättvist? Nej...
Inte heller ngt mellanting är rättvist, ni skall betala syskonen 1/3 var av dagens värde på tomten. Dessutom skall ni skämmas för att vara så giriga och ens föreslog ngt annat.
 
Vi har en liknande situation och det är ett helvete, kan jag säga. TVÅ liknande situationer om man ska vara sanningsenlig. Den nervpåfrestning detta inneburit har gjort att jag och min man har diskuterat hur VI ska undvika att VÅRA barn hamnar i samma fälla. Aldrig att jag vill att materiella ting splittrar syskonskaran!

Jag tycker det är totalt ovidkommande vad din hustrus föräldrar gav för fastigheten. De andra två syskonen vill inte bli snuvade på sina pengar, det måste man förstå. Självklart ska ni ersätta dem med 1/3-del vardera av det rådande marknadsvärdet.

Vi löste det hela så här. Vart och ett av syskonen fick ordna en egen värdering om han/hon ville. Några avstod. En tog in en man från ett försäkringsbolag och en annan tog in en lokal mäklare med god kännedom om just det område där vår fastighet ligger. Försäkringsmannen och mäklaren gav ungefär samma uppskattade värde på tomten.

Syskonen diskuterade vilket av värdena de själva tyckte var rimligt. Man bestämde att antingen kunde värdet på tomten bestämmas till det som värderingsmannen sagt, delat på antalet syskon ELLER så skulle man genomföra en fejkad försäljning där syskonen (de är många) alltid hade rätt att lägga sig en krona (1:) över det högsta budet och få fastigheten. På så sätt skulle man få det verkliga marknadsvärdet och inte någon uppskattning, men ändå vara rätt säker på att fastigheten stannade i släkten om nu intresset var så stort.

Jag kan inte säga hur detta slutade, för efter 3-4 år är det fortfarande en segdragen historia...

För guds skull: se till att göra upp mellan syskonen så att ALLA blir nöjda. Och gör det illa kvickt, INNAN pajkastningen börjat. Och undvik att DU och de andra ingifta lägger er i - det är inte ditt arv utan din hustrus.

Att ha syskon är mer värt än att ha en tomt!!!
 
Redigerat:
TheStills skrev:
Alla här pratar om marknaden och marknadsvärdet.. Vad är marknaden i detta fall?
TS säger ju att tomten säljs inte till någon annan än till syskonen. Alltså är ju syskonen "marknaden".
Så varför ta in en annan värderare?
Om nu det bara finns en köpare så är ju den värd vad denna köpare vill betala.
Kanske lite lätt förenklat.

Jag tycker nog att man får gå halva vägen var i detta fall. Köper inte TS så kommer ju inte dom andra få något för det finns ju ingen annan köpare på "marknaden".
Det är ju bara en frivillig begränsing av marknaden, om du äger en fastighet så kan du aldrig nekas att sälja till vem du vill, dvs vill syskonen ha ut marknadsmässigt pris så är det bara för dem att begära försäljning enl. lagen om samägande såvida de inte kommer överens sinsemellan.
 
Ja vid arvsfrågor så visar dem flesta sina rätta jag.

Det hät är ruskigt enkelt att lösa, om era föräldrar vill ge bort tomten till någon av er så ska det uppgå till marknadspriset. Självklart!

Eller.

Ni som är arvsberättiga sätter er på en varsin stol. Era föräldrar står framför och håller i ett gåvobrev. Varsågoda att bjuda! Det är till eran fördel så du vet. Ska ni köpa tomten av era syskon så kostar det er 2/3 av marknadspriset typ 170 000.

Men när ni sitter och bjuder på tomten så lär ni inte komma upp i några 170 000 då era syskon inte har nytta för den. Finns ju risk att dem trissar upp priset då men då stannar man och tackar för sig och dem får en tomt på halsen. Här visar tomten sitt rätta värde för er syskon och inte marknadspriset. Överenskommelse kan vara att tomten inte får säljas så det systemet inte utnyttjas.

Pengarna som dras in delas ut till dem 2 andra syskonen om föräldrarna så vill.

Själv anser jag att det är respektlöst och barnsligt att bråka om en fin gåva som era föräldrar ger er. Låter som en bortskämd liten tonåring som ska ha en rosa mercerdes cabbe när hon fyller 18 bara för att hennes kompis fick en. Eller en 3 åring som lägger sig på golvet och skriker för att den inte får en rosa klubba

Med er och syskon menar jag din sambo men orkade inte skriva det varje mening
 
Redigerat:
problemet med att inte få en marknadsvärdering utan en "syskonvärdering" är ju att i det här fallet vill de andra inte ha tomten, utan de får bättre nytta av det värde som deras andel kan betinga på en öppen marknad. Alltså kommer de inte buda upp den så högt. Då blir det ni som ändå förfördelas av arvet. Det kommer aldrig bli sämja mellan syskonen om ngt annat sätt än marknadsvärde betalas.
Var nöjda med att ni fått en tredjedel av en tomt istället för att försöka roffa åt er lite till.
 
Den här tråden har gett mig en tankeställare.

Men samtidigt har jag lärt mig, hur man ordnar ett bråk syskon mellan. Man ger dom förtida arv / ett odelningsbar/ och får hur roligt som helst när dom bråkar med varandra. :(

Tack pappa att du ordnade allt medan du levde så att jag slapp bråka med mina syskon.
 
Jag misstänker att det finns relevant information som vi saknar här. Hur har situationen uppkommit, vad var föräldrarnas önskan med gåvan etc.

Det finns massor av situationer där man väljer att fördela arv/gåvor i släkten på ett sätt som utifrån inte ser rättvist ut. Det kan vara en fråga om att bevara mark inom släkten, föräldrar som vill hjälpa ett av sina barn till ett "anständigt" boende, de övriga kanske klarat det på egen hand osv. Nu hade ju föräldrarna skänkt bort tomten till alla 3 barnen om jag fattat det rätt. Det måste ju funnits en tanke med det, skulle de kanske byggt en gemensam sommarstuga?

Ett sätt att tänka på som kanske trådskaparen ser, är att om föräldrarna inte köpt tomten utan givit bort pengarna (200 000) direkt istället, då blir ju trådskaparens sätt att betrakta tomtens värde lite mer relevant. Jag ser det ändå så att det enda rimliga sättet att kompensera syskonen på ett rättvist sätt är att ersätta dem eftermarknadsvärdet på tomten. Det kan bli mer än nog med konflikter om hur det skall fastställas.
 
Redigerat:
hempularen skrev:
Ett sätt att tänka på som kanske trådskaparen ser, är att om föräldrarna inte köpt tomten utan givit bort pengarna (200 000) direkt istället, då blir ju trådskaparens sätt att betrakta tomtens värde lite mer relevant. Jag ser det ändå så att det enda rimliga sättet att kompensera syskonen på ett rättvist sätt är att ersätta dem eftermarknadsvärdet på tomten. Det kan bli mer än nog med konflikter om hur det skall fastställas.
Jovisst, men då tänker man nog lite för snävt utifrån TS perspektiv. De andra syskonen bryr sig nog inte alls om vad tomten råkade köpas för utan tänker givetvis på vad tomten som de äger är värd.
 
Men herregud.. varför bråka om småpotatis!! Betala minst marknadsvärde!.. MINST!

Om totala priset för er villa blir 2.500.000kr istället för 2.600.000kr spelar det någon roll? Är det värt att vara ovänner med sina syskon resten av livet för det?

TS.. allvarligt.. SKÄRP DIG!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.