Jag har köpt en fastighet som jag har fått muntligt besked om att jag inte kommer att få bygga ut, då den ligger för lågt i förhållande till vattnet. Inget akut problem, den är mer än tillräckligt stor, men det är kul att veta sina möjligheter.

Jag råkade i handlingarna jag fått med huset hitta en arkitektkarta över tomten. I den finns en stor byggnad inritad med texten "Planerad byggnad". Jag ska kolla upp lite mer med säljaren vad planerna var och hur långt de gick.

OK, nog med bakgrund. Min fråga:

Om det gick så långt att de fick bygglov så har det löpt ut nu. Eftersom förutsättningarna inte ändrats, är det egentligen möjligt för SBK att neka mig bygglov om jag vill bygga där? Normalt sett så brukar man ju kräva av myndigheterna att deras handläggning ska vara konsekvent, dvs att samma förutsättningar ska ge samma resultat.

Ett ytterligare problem är att byggnaden på skissen inte ser ut på ett sätt som är praktiskt för mig, eller ligger på ett praktiskt ställe. Hur stora möjligheter finns det att modifiera sånt? Det jag egentligen vill är att ta bort deras argument att neka bygglov, inte att ygga exakt efter den planen.

Edit: Ytterligare en komplikation. I Borlänge så är det lokala energibolaget helägt av kommunen. De reglerar vattendraget ifråga. Det är därför SBK är restriktiva, eftersom de inte vill att kommunens bolag ska bli stämda för att de kranar på för mycket vatten. Det handlar alltså mest om att skydda deras egen röv.
 
Redigerat:
Förutsättningarna kan väl ha ändrats? Här vid havet har man ju nu kommit på att havet kan komma stiga. Alltså måste nya hus byggas högre än det gjorts fram till nu. Jag ser du bor i Dalarna så havshöjningen är inte ditt problem. Men vad med risken för översvämmningar? I tex Vänern räknar man ju också med att skador pga av vårflom kommer öka.
 
De fysiska förutsättningarna för översvämning är oförändrade, däremot så kan man har ändrat regelverket (pga det jag skrev i mitt tillägg ovan).
 
För varje bygglov som söks görs nog en ny bedömning. Även om fler byggnader är inritade som planerade byggnader ingick de inte i bygglovet. Men det bör vara enklare att driva genom byggnationen om det har funnits en tanke redan innan. Men man kanske har stramat åt reglerna lite så att det inte blir möjligt för dig i vilket fall.
 
Tja, min tanke var mest att det kan vara lönt att ta en fight mot deras muntliga nekande med det här som ammunition. Enda sättet för dem att rädda ansikte är då att godkänna, annars måste de erkänna att de gjort fel tidigare.
 
Jag förstår inte riktigt vilket fel de skulle ha gjort tidigare? Om fastigheten har beviljats bygglov, men uppförandet inte påbörjats inom 5 år (eller vad som var giltighetstiden vid beslutstidpunkten) så upphör ju bygglovet att gälla. Ett upphört bygglov har i allmänhet inte något prejudikatvärde. Förmodligen är det snarare tvärtom. Om fastighetsägaren inte har utnyttjat sitt bygglov enligt bestämmelserna, varför ska han då ha rätt att få ett nytt?
 
Det är ju ny fastighetsägare nu.

Om de en gång gett bygglov så visar det ju att det inte finns något som hindrar byggnation där. Då blir det svårare för dem att idag hävda att det inte går.
 
Men, man ger inte byggov för eventuella byggnader som ligger i en framtida plan. Utan bygglovet gäller för de byggnader som ska byggas _nu_.
Däremot, så _kan_ det vara lättare att få bygglov för ett uthus/tillbyggnad eller vad som helst, som varit streckad inritad på bygglovshandlingen från början.
Men det finns inga garantier för det.
 
Det var en ideell organisation som hade fastigheten tidigare. Det kan med andra ord vara att de sökt bygglov, men inte haft pengar att genomföra det. Jag håller på att undersöka det.

Vad som också kan inverka är att fastigheten ligger utanför detaljplanen, så den enda invändningen kommunen egentligen har är att det är för nära till vattenytan, vilket kan kosta kommunens helägda energibolag pengar. Med andra ord, hade man sålt ut Borlängen Energi så hade det antagligen varit OK.
 
Troberg skrev:
Det är ju ny fastighetsägare nu.

Om de en gång gett bygglov så visar det ju att det inte finns något som hindrar byggnation där. Då blir det svårare för dem att idag hävda att det inte går.

Nej PBL fungerar inte så. Om inte byggandet enligt ett bygglov påbörjats och/eller avslutas inom angiven tidsram, upphör det att gälla. Ett upphört och outnyttjat bygglov har inget direkt prejudikatsvärde i framtida bygglovsärenden.

Vad jag menar är att dina chanser till bygglov nu, inte påverkas av att det funnits ett tidigare bygglov som inte utnyttjas.
 
Redigerat:
jag är inte så säker. Om de inte godkänner, så har de ju samtidigt sagt att det föregående beslutet är fel, och då kan jag angripa det.

Någonstans så måste ju byggloven grundas i något slags faktabedömning, och den borde vara konsekvent. Det kanske inte har ett direkt juridiskt prejudikatsvärde, men det är fortfarande ett väldigt starkt argument om man tar fighten. "Förut tillät ni det. Nu gjorde ni inte det, under samma förutsättningar. Varför har ni gjort en annan bedömningn nu?" Hur svarar man på en sådan fråga utan att tappa ansikte?
 
Förutsättningar är aldrig desamma. Om vi tar just frågan om vattenivå så kommer det nya "rön" om risker med översvämmningar efter varje översvämmning någonstans.
 
Kan inte bedöma om Du har nån nytta av gammalt bygglov, men däremot är deras muntliga besked ang. ditt bygglov inte nåt som garanterar nåt när Du väl söker. Prova att söka få se vad Du får för besked.
 
Troberg skrev:
jag är inte så säker. Om de inte godkänner, så har de ju samtidigt sagt att det föregående beslutet är fel, och då kan jag angripa det.
Nej din argumentation bygger på att du missförstår vad ett beviljat bygglov är. Ett bygglov är ett tillstånd att bygga eller ändra en byggnad, som ges under förutsättning att bygget påbörjas inom X år efter beslut och slutförs Y år efter beslut. Är inte dessa förutsättningar uppfyllda upphör bygglovet att gälla. Dessa förutsättningar kan vara väsentligt annorlunda jämfört med när det annullerade bygglovet söktes. Som ett exempel kan jag i ditt fall nämna införandet av Miljöbalken (1999) samt möjligen den nu gällande PBL (1987).

I ditt fall har inte sökanden uppfyllt de villkor som krävs, bygglovet är därför annullerat. Vid en sökning av nytt bygglov - även för exakt samma åtgärd - görs en ny prövning enligt det lagrum och de planförutsättningar som gäller vid ansökningstidpunkten.

Alltså: huruvida det har beviljats och annulerats ett bygglov tidigare, är i sig inte en bedömningsgrund för handläggandet av det nya bygglovet.
 
Redigerat:
frjo7205: Jag är medveten om det, men samtidigt så har myndigheter ett krav på sig att vara konsekventa. Har en ägare beviljats bygglov så kan de inte gärna neka nästa ägare under samma förutsättningar. I de fall lagändringar skett så kan jag i så fall kräva att de visar hur dessa ändrat förutsättningarna såpass mycket att de ändrar sin ståndpunkt.

Eller, med andra ord: Vi vet alla att bygglov inte är någon exakt vetenskap. Kan man peka på att "...men ni kom fram till det här förra gången..." så har man lett in dem på ett "lätt beslut", de behöver inte sticka ut hakan utan följer bara vad de kommit fram till tidigare. Det handlar alltså mest om ett förhandlingsargument, inte ett juridiskt argument, det är ett sätt att ge dem ett sätt att ge mig mitt bygglov utan att tappa ansikte.

Annars så har jag alltid velat göra en secession, och ett icke beviljat bygglov är väl en så god anledning som någon? :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.