Det är helt korrekt. Styckbyggda egnahem finns inte med i BPI. Siffrorna härrör från entreprenörer som jobbar med objektsbyggen och samlad entreprenad. Men kostnadsutvecklingen är densamma för egnahemsmarknaden.

Man ska också veta att BPI heller inte tar hänsyn till förändringar i markpris. Storstädernas "trängselavgift" på tomtmark kommer som grädde på moset...
 
billy_baver skrev:
Nja, byggprisindex (BPI) är faktiskt så konstruerade att man ska slippa jämföra äpplen med päron. Scb tar hänsyn till både producenternas tekniska förenklingar och konsumenternas ökade standardkrav. Därför blir BPI jämförbart med andra indexserier, som beskriver andra priser och löner.
Nja vad? Du håller inte med om att huspriserna har ökat delvis för att folk vill ha bättre hus? Betyder det att standarden inte har ökat eller att standarden har ökat men att det inte har kostat konsumenterna något? Varför skulle BPI vara justerat för detta om det inte stämmer att priserna har påverkats av standardförbättringar?
 
Nej, standardhöjning i sig är ingen orsak till prisökning. Att priset förra var exempelvis tio procent lägre innebär i första hand bara att du onekligen får betala tio procent mer för att bygga ditt hus nu än om du skyndat dig för ett år sedan.

Men om du under väntetiden upptäckt att du vill ha ett 50 procent "finare" hus blir briset givetvis 155 procent av din ursprungliga budget. :)
 
Det där får jag inte riktigt ihop?

Om alla hus för 30 år sen var 100m2 med 1 toalett och 100mm isolering, för att nu vara 200m2 med 2 toaletter och 200mm isolering.

Betyder inte det att husen har blivit större, bättre OCH ökat i pris?
 
Är detta ett dagis? :D Poängen med ett prisindex är inte att spegla förändringar konsumtionen, utan förändringar i pris, allt annat ofrörändrat.
 
Jag är HEMSKT ledsen om du tog illa vid dig av min fråga. Detta är inget dagis tror jag, det är ett forum, du är kanske överkvalificerad och borde söka dig nån annanstans?

Om ett hus som byggs med dagens förutsättningar, förväntningar och önskemål kostar 2 miljoner. Så är det alltså inte dyrare en ett hus som byggdes med dåtidens förutsättningar, önskemål och förväntningar för 1 miljon med samma penningvärde?

Med andra ord, att ett "hus" förr kunde vara en halmhydda betyder inte att det var billigare, enbart mindre konsumtion?
 
Redigerat:
Indexserien ger dig möjligheten att jämföra kostnad halmhyddans respektive en mer avancerad byggnad vid olika tillfällen. Att allt färre halmhyddor bygges numera är en annan historia.
 
För mig är det samma sak som att man byggde äpplen förr och päron numera om det är så vi ska tolka bostadspriserna. Enda likheten är att man kallar båda för hus.
Jag antar att vi diskuterar bostadspriser?
 
Det finns fler samband. En äldre byggnads restvärde baseras av marknaden i relation till priserna på nyproduktion.

Som vi nog redan konstaterat i tråden.
 
Så vad är ditt svar då?
Att man idag isolerar sitt hus till skillnad från förr har inget att göra med att också priset ökat?
 
Restvärdet grundar sig på de faciliteter en byggnad faktiskt har. En illa isolerad halmhydda från mellankrigstiden jämför man med åldersavdrag - i princip - med motsvarande stomme i nyproduktion. Att sedan de flesta för framtida bruk skulle investera ner mer resurser i både den nya och den begagnade byggnaden förändrar inte nyttan av BPI.
 
Okej men nu pratar du med andra ord om att BPI-index visar att 4 plankor och en en dörr kunde bli ett hus förr och vad motsvarande kostnad är idag för exakt samma hus. För det är ju vad kurvan visar.
Att vi kräver mer än 4 plankor och en dörr idag gör ju att "ETT HUS" med dagens mått blir dyrare.

billy_baver skrev:
Nej, standardhöjning i sig är ingen orsak till prisökning.
Det var denna kommentar jag främst refererade till.

billy_baver skrev:
Indexserien ger dig möjligheten att jämföra kostnad halmhyddans respektive en mer avancerad byggnad vid olika tillfällen. Att allt färre halmhyddor bygges numera är en annan historia.
Precis, det är ju det vi inte gör, bygger halmhyddor och blir därför en relativt ointressant jämförelse. Vi bygger ju eller köper ju hus som vi vill bo i 2010.
 
Redigerat:
Njao .... man måste nog medge att BPI är högst intressant för att förstå hur priser bildas på begagnatmarknaden. I högsta grad relevant. Att BPI (och priset på plank) rusat i väg så ohämmat jämfört med övriga konsumentpriser har medfört att begagnatmarknaden följt efter.
 
HusByggarTomten skrev:
Okej men nu pratar du med andra ord om att BPI-index visar att 4 plankor och en en dörr kunde bli ett hus förr och vad motsvarande kostnad är idag för exakt samma hus. För det är ju vad kurvan visar.
Att vi kräver mer än 4 plankor och en dörr idag gör ju att "ETT HUS" med dagens mått blir dyrare.

Det var denna kommentar jag främst refererade till.

Precis, det är ju det vi inte gör, bygger halmhyddor och blir därför en relativt ointressant jämförelse. Vi bygger ju eller köper ju hus som vi vill bo i 2010.
Ursäkta, men det låter lite som goddag yxskaft. Inte bodde man i halmhyddor 1989 och visst kan det vara intressant hur byggkostnaden har utvecklats över tiden.
 
Mikael_L
billy_baver skrev:
Nja, byggprisindex (BPI) är faktiskt så konstruerade att man ska slippa jämföra äpplen med päron. Scb tar hänsyn till både producenternas tekniska förenklingar och konsumenternas ökade standardkrav. Därför blir BPI jämförbart med andra indexserier, som beskriver andra priser och löner.
Jag tycker det låter minst sagt svårt.

Hur ska man år från år kunna analysera hur många och dyra parkettgolv som läggs in i husen istället för spontade bräder eller klick-golv eller plastmatta. På samma sätt ska man alltså kunna få fram siffrorna på hur många hus med endast kyl, kombinerad kyl/frys, side-by-side, storlek på kyl/frys och förekomst av ismaskin och/eller kolsyrat-vatten-beredare.
Hur många kökskåp sätts in i alla nybyggda villor, och hur många satt man 1975?, hur vet BPI hur många spisar med traditionella plattor vs glashäll vs induktionshäll sätts in i nybyggda hus idag. Var får de som bestämmer BPI denna information?
Sen kan vi gå vidare, vilken toa sätts in, och hur många av olika lyxiga varianter, vilka övriga badrumstillbehör. Vilket kakel, klinker.

Sen vidare då. Hur värderar man tekniska förändringar och materialframsteg.
Hur ska en kutterspånfylld vägg anno 1958 värderas jämfört en MU-isolerad vägg anno 2010.
Vad ska man åsätta golvvärme för korrektionsfaktor i BPI.
Hur ska man se på RiR-installationer.
osv osv

Vem analyserar och sammanställer all denna information, var får dom informationen ifrån. Och vem bestämmer hur man räknar om när det är nya tekniker som gäller?

Jaja allt går ju, men tillåt mig tvivla på att BPI verkligen speglar "sanningen".
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.