Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 248 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 248 inlägg
Ja den där förstod inte jag heller. Skulle det vara någon principiell skillnad?raveper skrev:
Vad gäller tätskikt och byta plattor så lämnar ju reglerna en öppning för att en lagning skulle gå att genomföra under förutsättning att tätskiktet är intakt. Har inte formuleringen i huvudet men nåt i den stilen.
I praktiken blir det dock svårt att sedan visa på att tätskiktet är intakt efter lagningen så det är tveksamt om det är att rekommendera.
Att enbart åtgärda en vägg eller ett golv är enligt samma resonemang inte heller möjligt. Skarven mot intilliggande tätskikt kan inte garanteras. Detta gäller gucka.
Med duk är det lättare men kanske ändå inte att rekommendera.
Hur som helst kan det troligen vara så att man vid en framtida försäljning gör bäst i att redovisa att plattor är bytta och att tätskiktet inte kan garanteras. Det kan i sin tur påverka priset.
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 248 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 248 inlägg
Ja så är det ju givetvis.Framgår inte men man får väl hoppas att det inte var 10 tvålhållare i duschutrymmmetnino skrev:
.Byta går ju rent tekniskt och skarvning av tätskiktet, mja enligt reglerna iofs ok.
Följande skrivning torde vara tillämplig då:
"Reglerna kan normalt inte appliceras på arbeten med delar av ytor vid reparationer, åtgärdande av felutföranden, skador och liknande där tätskikt har skadats eller måste brytas.
Däremot kan sådana åtgärder göras fackmässigt med utgångspunkt från att funktionskrav enligt Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, skall uppnås. Entreprenören tar ansvar för arbetet och kan lämna garanti enligt överenskommelse mellan parterna."
Även risken för prisavdrag pga ej garanterat tätskikt borde vara hanterbar om en framtida köpare kräver avdrag. Rimligen kan man då hävda åldersavdrag och med tanke på att badrummet kanske är 12 år (stambyter 1998) borde åldersavdraget hamna i häraden kring 50%.
Är badrummet mycket fint i övrigt kanske man kan överväga byte, annars inte. Då är silikon troligen bättre eller mönstrad plastfilm.
Intressant läsning.
Inga kakelplattor hänger i närheten av dusch eller annan "vattenyta" utan på motsatt vägg. I övrigt är kakel och dyl i närmaste nyskick, ser ut som att dom bytt ut allt igår nästan, så dom här hålen gör att hela badrummet ser väldigt risigt ut tyvärr. Därför jag bara vill byta enstaka istället för att riva upp allt.
Visst skulle det väl gå att leva med det men jag vill inte gå in i badrummet och känna att det ser förjävligt ut bara för det finns 10 plattor med hål i?
Inga kakelplattor hänger i närheten av dusch eller annan "vattenyta" utan på motsatt vägg. I övrigt är kakel och dyl i närmaste nyskick, ser ut som att dom bytt ut allt igår nästan, så dom här hålen gör att hela badrummet ser väldigt risigt ut tyvärr. Därför jag bara vill byta enstaka istället för att riva upp allt.
Visst skulle det väl gå att leva med det men jag vill inte gå in i badrummet och känna att det ser förjävligt ut bara för det finns 10 plattor med hål i?
Hmm, kollar in i ett av hålen nu och det enda jag ser är gips verkar det som? Kan det verkligen stämma? Man kanske gjorde så förr, det är alltså gjort 1998.
Någon som har koll på standarden vid den tidpunkten vad man behövde osv.
Jag har alltså inte tagit bort någon platta ännu så vet inte med säkerhet, men ser ut som det iaf.
Någon som har koll på standarden vid den tidpunkten vad man behövde osv.
Jag har alltså inte tagit bort någon platta ännu så vet inte med säkerhet, men ser ut som det iaf.
Ja 1998 var det ok att sätta kartongbeklädd gips.
Angående byte av kakelplattor så är det ju generellt sett svårt att påvisa men förekommer fall där det finns olika sorts blekningar/nyansskillnader antingen direkt på plattan (ovanligt) eller fogningen(vanligare) som kan ge en hint om att det har förekommit.
Beträffande betong så hoppas jag personen ifråga inte menar att en betongvägg inte tätskiktas utan bara sätts fog och kakel på? Självklart är den totala risken större med organiska material och påverkan men den är inte obefintlig annars heller.
När det gäller undantagen Thomas nämner så handlar det lite grand hur man tolkar och vilket försäkringsbolag som gäller. Då jag har erfarenhet från flera arbetsgivare vill jag inte ge mig in i den diskussionen pga risk för partiskhet men det tolkas INTE lika branschen igenom. Vissa bolag väljer kategoriskt att anse det ej fackmannamässigt utfört vid byte av kakel även om hantverkaren anser att tätskikt ej påverkats vid bytet. OBS alltså detta gäller även om det är plattsättare med BKR diplom däremot har man ju då större chans via firmans ansvarsförsäkring men själva hemförsäkringens ersättning kan jämkas och då talar vi oftast 50 eller 100 %.
Självklart gäller allt detta att skadan skall ha uppkommit på en sådant utrymme att man kan påvisa att bytet kan ha påverkat. Notera att det handlar om att KUNNA ha påverkat. Skadan kan alltså jämkas eller nekas även om bolaget inte fullt ut kan påvisa då blir det en fråga för överklagansnämnden inom bolaget eller högre. Detta har dock inte hitills gått så långt då mörkertalet för förlikningar är relativt högt eller för att kunder helt enkelt inte orkat fortsätta processen.
Sen ska vi inte förglömma att även inom bolagen finns det internt skillnader mellan skaderegleringen - tyvärr. Vi är alla människor och även om besiktningsmän/tekniker har en viss lägsta/högsta nivå så är ju tolkningarna fria däremellan. Jag som inte är ren skadetekniker väljer att informera från det hårdare perspektivet som rent juridiskt KAN ske. Det betyder inte att alla skador kommer att utfalla på detta viset precis som bilprovningen rätt ofta väljer att fria istället för att fälla så orkar inte alla skadetekniker neka/argumentera om allting.
MVH Lorant
Angående byte av kakelplattor så är det ju generellt sett svårt att påvisa men förekommer fall där det finns olika sorts blekningar/nyansskillnader antingen direkt på plattan (ovanligt) eller fogningen(vanligare) som kan ge en hint om att det har förekommit.
Beträffande betong så hoppas jag personen ifråga inte menar att en betongvägg inte tätskiktas utan bara sätts fog och kakel på? Självklart är den totala risken större med organiska material och påverkan men den är inte obefintlig annars heller.
När det gäller undantagen Thomas nämner så handlar det lite grand hur man tolkar och vilket försäkringsbolag som gäller. Då jag har erfarenhet från flera arbetsgivare vill jag inte ge mig in i den diskussionen pga risk för partiskhet men det tolkas INTE lika branschen igenom. Vissa bolag väljer kategoriskt att anse det ej fackmannamässigt utfört vid byte av kakel även om hantverkaren anser att tätskikt ej påverkats vid bytet. OBS alltså detta gäller även om det är plattsättare med BKR diplom däremot har man ju då större chans via firmans ansvarsförsäkring men själva hemförsäkringens ersättning kan jämkas och då talar vi oftast 50 eller 100 %.
Självklart gäller allt detta att skadan skall ha uppkommit på en sådant utrymme att man kan påvisa att bytet kan ha påverkat. Notera att det handlar om att KUNNA ha påverkat. Skadan kan alltså jämkas eller nekas även om bolaget inte fullt ut kan påvisa då blir det en fråga för överklagansnämnden inom bolaget eller högre. Detta har dock inte hitills gått så långt då mörkertalet för förlikningar är relativt högt eller för att kunder helt enkelt inte orkat fortsätta processen.
Sen ska vi inte förglömma att även inom bolagen finns det internt skillnader mellan skaderegleringen - tyvärr. Vi är alla människor och även om besiktningsmän/tekniker har en viss lägsta/högsta nivå så är ju tolkningarna fria däremellan. Jag som inte är ren skadetekniker väljer att informera från det hårdare perspektivet som rent juridiskt KAN ske. Det betyder inte att alla skador kommer att utfalla på detta viset precis som bilprovningen rätt ofta väljer att fria istället för att fälla så orkar inte alla skadetekniker neka/argumentera om allting.
MVH Lorant
Jag lånar tråden lite för att beskriva ett minst sagt jobbigt problem som jag och mina grannar har drabbats av. Vi är 44 hus som har drabbats rejält av slarv och okunskap från entreprenören, byggföretag, kakelsättare mm.
Husen vi bor i är ca 2-3 år gamla, för ca 1 år sedan började vi upptäcka sprickor i kaklet i badrummen. Efter ett tag insåg de flesta att det kan inte vara rätt med så mycket sprickor (i vissa badrum uppåt 80 sprickor). Självklart eskalerades detta till entreprenören som gick med på att såga upp ett hål i ett av husens badrumsvägg. Väl här så insåg man att istället för att använda sig av en Minerit VT skiva, så hade det använts en Minerit Normal skiva, vilket enligt tillverkaren Cembrit inte skall kakelbeklädas, då det slår sig och orsakar rörelser. Så i alla hus sitter det en Minerit Normal skiva som lever sitt egna liv, vilken bla orsakar sprickbildningar i tätskiktet och i kaklet.
Förslaget från entreprenören och dess besiktningsman var att försiktigt byta ut de trasiga kakelplattorna när Minerit skivan hade torkat klart och rörelsen av den avtagit, men då göra det ytterst försiktigt så att tätskiktet inte skadades. Besiktningsmannen som gjorde den "opartiska" undersökningen skrev sig dock fri från kontroll av tätskikt då detta förutsattes utförts fackmannamässigt.
Vi som fastighetsägare blev minst sagt förbannade och tog själva in en opartiskt besiktningsman som ombads göra samma undersökning. Han svarade att för det första finns det ingen idag känd metod där du kan byta kakelplattor utan att bryta tätskiktet, för det andra så är risken så stor att tätskiktet är såpass skadat att risk för vattenskador i framtiden föreligger, för det tredje så skall Minerit skivan bytas för att uppnå rätt standard i badrummen. Han påpekade också att du kan inte bara byta ut lite trasiga kakelplattor tex vid golvet och tro att golvet inte blir skadat då det är använt ett flytande tätskikt, golvet måste också brytas upp.
Tro nu inte att det slutar här. I samband med hans okulära besiktning så blev vår besiktningsman väldigt osäker på vad han såg i det uppsågade hålet i väggen varpå han konstaterar att han kan inte se något tätskikt, så han frågar om det är OK att han sågar upp ytterligare en bit kakel och tar med sig denna för att köra lite tester. Det visar sig då att det inte finns något tätskikt. Tätskiktet som skulle använts är Bostik VTv 3 vägg och består av ett tunt lager blå fuktspärr (tunn dispersion), ett lager rött tätskikt (gummimassa) och ett lager vitt tätskikt (gummimassa). Det röda och det vita är samma produkt, men olika färg för att kunna avgöra att du får ett tillräckligt tjockt lager. I sin rapport till oss visade sig att när testresultaten granskades i ljusmikroskop så kunde endast en blå ton urskiljas vilket innebar att väggen endast hade strukits med en fuktspärr, tätskiktet existerade inte.
Vår advokat som vi tidigare i processen hade anlitat, då vi kände att det här ror vi aldrig i land, blev minst sagt lika förvånad som vi själva, men givetvis mycket nöjd med besiktningsmannens analys.
Vi skickar tillbaka vår egna utredning till vår motpart som trots allt fortsätter att hävda att det är bara att byta ut lite kakelplattor och förlänga vår garanti med några år och kleta dit lite tätskikt så blir allt bra.
Finns det någon som har varit med om något liknande? Vi står nu redo att stämma dem om de inte accepterar vår förslag som är detsamma som vår besiktningsmans rekommendation, vilket innebär att Minerit väggarna skall plockas ner och bytas ut till en Minerit VT skiva istället, golvet skall givetvis samtidigt också åtgärdas eftersom de jobbar med flytande tätskikt. Totalt rör det sig om en kostnad på runt 10 MSEK för 44 fastigheter x 2 badrum.
Kakelsättaren har förmodligen tagit en rövare och fakturerat fullt och struntat i att lägga tätskikt på de väggar som inte ligger i direkt anslutning till vatten. Inga papper på egenkontroll finns heller. Men felet bottnar fortfarande i att fel Minerit skiva är använd och tätskiktet blir bara lite extra på toppen av allting.
Får det verkligen gå till så här? En stämning innebär alltid en risk, du kan aldrig med säkerhet veta att du skall vinna en civilrättslig process. Vad tror ni, finns det en normal människa på denna jord som kan ha en uppfattning som går rakt emot våra intressen?
Husen vi bor i är ca 2-3 år gamla, för ca 1 år sedan började vi upptäcka sprickor i kaklet i badrummen. Efter ett tag insåg de flesta att det kan inte vara rätt med så mycket sprickor (i vissa badrum uppåt 80 sprickor). Självklart eskalerades detta till entreprenören som gick med på att såga upp ett hål i ett av husens badrumsvägg. Väl här så insåg man att istället för att använda sig av en Minerit VT skiva, så hade det använts en Minerit Normal skiva, vilket enligt tillverkaren Cembrit inte skall kakelbeklädas, då det slår sig och orsakar rörelser. Så i alla hus sitter det en Minerit Normal skiva som lever sitt egna liv, vilken bla orsakar sprickbildningar i tätskiktet och i kaklet.
Förslaget från entreprenören och dess besiktningsman var att försiktigt byta ut de trasiga kakelplattorna när Minerit skivan hade torkat klart och rörelsen av den avtagit, men då göra det ytterst försiktigt så att tätskiktet inte skadades. Besiktningsmannen som gjorde den "opartiska" undersökningen skrev sig dock fri från kontroll av tätskikt då detta förutsattes utförts fackmannamässigt.
Vi som fastighetsägare blev minst sagt förbannade och tog själva in en opartiskt besiktningsman som ombads göra samma undersökning. Han svarade att för det första finns det ingen idag känd metod där du kan byta kakelplattor utan att bryta tätskiktet, för det andra så är risken så stor att tätskiktet är såpass skadat att risk för vattenskador i framtiden föreligger, för det tredje så skall Minerit skivan bytas för att uppnå rätt standard i badrummen. Han påpekade också att du kan inte bara byta ut lite trasiga kakelplattor tex vid golvet och tro att golvet inte blir skadat då det är använt ett flytande tätskikt, golvet måste också brytas upp.
Tro nu inte att det slutar här. I samband med hans okulära besiktning så blev vår besiktningsman väldigt osäker på vad han såg i det uppsågade hålet i väggen varpå han konstaterar att han kan inte se något tätskikt, så han frågar om det är OK att han sågar upp ytterligare en bit kakel och tar med sig denna för att köra lite tester. Det visar sig då att det inte finns något tätskikt. Tätskiktet som skulle använts är Bostik VTv 3 vägg och består av ett tunt lager blå fuktspärr (tunn dispersion), ett lager rött tätskikt (gummimassa) och ett lager vitt tätskikt (gummimassa). Det röda och det vita är samma produkt, men olika färg för att kunna avgöra att du får ett tillräckligt tjockt lager. I sin rapport till oss visade sig att när testresultaten granskades i ljusmikroskop så kunde endast en blå ton urskiljas vilket innebar att väggen endast hade strukits med en fuktspärr, tätskiktet existerade inte.
Vår advokat som vi tidigare i processen hade anlitat, då vi kände att det här ror vi aldrig i land, blev minst sagt lika förvånad som vi själva, men givetvis mycket nöjd med besiktningsmannens analys.
Vi skickar tillbaka vår egna utredning till vår motpart som trots allt fortsätter att hävda att det är bara att byta ut lite kakelplattor och förlänga vår garanti med några år och kleta dit lite tätskikt så blir allt bra.
Finns det någon som har varit med om något liknande? Vi står nu redo att stämma dem om de inte accepterar vår förslag som är detsamma som vår besiktningsmans rekommendation, vilket innebär att Minerit väggarna skall plockas ner och bytas ut till en Minerit VT skiva istället, golvet skall givetvis samtidigt också åtgärdas eftersom de jobbar med flytande tätskikt. Totalt rör det sig om en kostnad på runt 10 MSEK för 44 fastigheter x 2 badrum.
Kakelsättaren har förmodligen tagit en rövare och fakturerat fullt och struntat i att lägga tätskikt på de väggar som inte ligger i direkt anslutning till vatten. Inga papper på egenkontroll finns heller. Men felet bottnar fortfarande i att fel Minerit skiva är använd och tätskiktet blir bara lite extra på toppen av allting.
Får det verkligen gå till så här? En stämning innebär alltid en risk, du kan aldrig med säkerhet veta att du skall vinna en civilrättslig process. Vad tror ni, finns det en normal människa på denna jord som kan ha en uppfattning som går rakt emot våra intressen?
Redigerat:
Ärligt talat förstår jag inte varför det inte skulle gå att ta bort en kakelplatta utan att skada ett tätskikt??
Det är ju ett minst millimetertjock skikt med fix under plattan?? skulle man inte då kunna fräsa ner plattan med diamantfräs tills man kommer till fixen och sedan fräsa av ngn mm på ersättningsplattan och sätta dit den?
Nog för att det tar tid och blir kostsamt men säg att det kostar 2000kr per platta så är det ju iaf småpengar mot att göra om ett badrum från grunden?
Det är ju ett minst millimetertjock skikt med fix under plattan?? skulle man inte då kunna fräsa ner plattan med diamantfräs tills man kommer till fixen och sedan fräsa av ngn mm på ersättningsplattan och sätta dit den?
Nog för att det tar tid och blir kostsamt men säg att det kostar 2000kr per platta så är det ju iaf småpengar mot att göra om ett badrum från grunden?
Det är säkert teoretiskt möjligt att ta bort en kakelplatta utan att skada tätskiktet. Alla är väl ganska överens om att det i så fall kräver en ganska stor noggrannhet och skulle hantverkaren från början varit noggrann och hållit sig till gällande regler och toleranser så skulle problemet aldrig blivit aktuell. Av den anledningen så är det knappast de skickligaste hantverkarna som i så fall är aktuella för att försöka fixa ett misstag som de gjort från början vilket knapast borgar för ett betryggande resultat.
Jag skulle nog gissa på att i de flesta fall där det blir problem så vägrar hantverkaren göra någonting alls, så även om det skulle vara ett alternativ att göra så som Tossegubben föreslår så händer det nog väldigt sällan att entreprenören ens förslår det.
Oavsett är det väl det viktigaste att åtgärden är OK enligt branschreglerna och också accepteras av försäkringsbolagen så att kunden inte behöver stå med "svarte petter" om det inte skulle fungera.
Jag skulle nog gissa på att i de flesta fall där det blir problem så vägrar hantverkaren göra någonting alls, så även om det skulle vara ett alternativ att göra så som Tossegubben föreslår så händer det nog väldigt sällan att entreprenören ens förslår det.
Oavsett är det väl det viktigaste att åtgärden är OK enligt branschreglerna och också accepteras av försäkringsbolagen så att kunden inte behöver stå med "svarte petter" om det inte skulle fungera.
Redigerat:
Självklart är det som du säger. Jag i mitt privata badrum hade förmodligen gjort samma sak och försökt byta en kakelplatta.Tossegubbe skrev:
Men rekommendationen som yrkesman är att skulle jag få in en vattenskada och vid inspektion kan man på något sätt påvisa att det har bytts plattor under tiden så blir det väldigt snabbt jämkad alternativt nekad ersättning (beroende på uppkomna skadan). Det kan vara så att tätskiktet fortfarande är oskadat men ingenting som kan garanteras/säkerställas utan sannolikheten finns att skadan förvärrats eller uppkommit pga påverkan på tätskiktet. Vissa tekniker väljer att neka/jämka andra inte men rent juridiskt finns möjligheter att tolka bytet som otillåtet.
MVH Lorant
Keppler: Jag väljer att inte citera då inlägget är så långt. Har svårt att se att ni får några problem att få igenom era krav. Som vanligt finns visst tolkningsutrymmen vid besiktningsutlåtanden så man kommer ställa de båda besiktningarna mot varandra. Rent generellt skall alla monteringsanvisningar följas och redan där har man överträtt kraven för ett fackmannamässigt utfört badrum när man monterar skivor mot tillverkarens anvisning. Detta gör att du mot oss som försäkringsbolag inte kan hävda fel framöver då vi kan neka skada med hänvisning till ej fackmannamässigt utfört våtutrymme. Att tätskikt sen saknas är ju ytterligare att spå på problematiken. För att detta våtutrymme skall kunna anses fullt funktionsdugligt och korrekt byggt med gällande försäkring kan inga små åtgärder som byte av plattor accepteras. Rörelsen som händer i en fastighet och påverkar kakelplattorna i sådan grad att de spricker riskerar även att påverka fuktspärr och tätskikt även om dessa är mer elastiska.
Stå på er med hjälp av er advokat och lämna in stämningsansökan för att sedan kunna börja diskutera med försäkringsbolaget som entreprenören har sitt försäkringsskydd inklusive ansvarsförsäkring hos.
Lycka till
MVH Lorant
Stå på er med hjälp av er advokat och lämna in stämningsansökan för att sedan kunna börja diskutera med försäkringsbolaget som entreprenören har sitt försäkringsskydd inklusive ansvarsförsäkring hos.
Lycka till
MVH Lorant
Jag föstår att du inte kan tala för alla såklart men menar du att det är helt godtyckligt för skadehandläggaren att själv avgöra sådana saker?
Det finns ju ingen "lag" som hindrar att man byter ut en enstaka platta och inte kan man väl se ett företag som gör det enligt "min" metod som icke fackmässigt utan snarare tvärtom?
Skulle det spela ngn roll om isf företaget dokumenterar och/eller intygar sin metod?
Det finns ju ingen "lag" som hindrar att man byter ut en enstaka platta och inte kan man väl se ett företag som gör det enligt "min" metod som icke fackmässigt utan snarare tvärtom?
Skulle det spela ngn roll om isf företaget dokumenterar och/eller intygar sin metod?
kinglolle skrev:
Nej ingen lag och inte heller ett fall som är omnämnt under IFU utbildningen. Det man generellt hänvisar till ärr att det omöjligt kan säkerställas att påverkan ej har gjorts på undervarande skikt genom antingen diret påverkan eller indirekt. ´
Kan inte tala för alla bolag utan endast de jag har ren vetskap om men 3 av de största bolagen i Sverige har denna inställning men i slutändan upp till skadeteknikern.
Nej på sätt och vis inte så godtyckligt rent formellt men i praktiken blir det på sätt och vis så. Skadetekniker åker oftast ensam och reglerar sina egna skador inom bygg till skillnad från andra områden där skaderegleringen inte sker utav själva teknikern. Visst kan vi diskutera kollegor emellan men oftast så är det ensamt beslut tillsammans med eventuell besiktningsman eller kunden själv. Beroende på hur nitisk man är ser man olika hårt på detta. Finns det ett företag som har gjort arbetet kan de med hjälp av sin ansvarsförsäkring borga för att detta arbetet uppfyller alla fackmannamässiga krav så kunden vid eventuell skada kan få ersättning via den försäkringen och inte sin fastighetsförsäkring. Finns vissa tveksamheter för företaget med sin försäkring men det påverkar inte kunden så det blir för offtopic här.
Sen rent inofficiell information är ju att skadetekniker/skadereglerare inom bygg självklart är människor och är påverkade av sina kunder. Man vill förstås inte ta onödiga bråk eller neka kunder pga orimligheter. Det är också stor skillnad beroende på företagets skadechefs mål, vissa år finns det en alltför hög skadestatistik och skadekostnaderna kan vara sådana att enskilda ärenden utreds hårdare. Vissa handläggare får tom tillsägelser att det ska skärpas i regleringen och det kan finnas en generell press att tillmötesgå både kund men även arbetsgivaren som ifrågasätter utbetalningar.....tyvärr
Men kontentan är att skaderegleraren absolut kan hävda att påverkan kan ha skett på tätskikt, skada har uppkommit vilket i sig också tyder på att fuktspärr och tätskikt ej har fungerat till belåtenhet. Sedan är det upp till kunden om denne inte känner sig nöjd att överklaga först eventuellt via skadechefen på bolaget eller officiellt till försäkringsnämnden
MVH Lorant
Kan inte tala för alla bolag utan endast de jag har ren vetskap om men 3 av de största bolagen i Sverige har denna inställning men i slutändan upp till skadeteknikern.
Nej på sätt och vis inte så godtyckligt rent formellt men i praktiken blir det på sätt och vis så. Skadetekniker åker oftast ensam och reglerar sina egna skador inom bygg till skillnad från andra områden där skaderegleringen inte sker utav själva teknikern. Visst kan vi diskutera kollegor emellan men oftast så är det ensamt beslut tillsammans med eventuell besiktningsman eller kunden själv. Beroende på hur nitisk man är ser man olika hårt på detta. Finns det ett företag som har gjort arbetet kan de med hjälp av sin ansvarsförsäkring borga för att detta arbetet uppfyller alla fackmannamässiga krav så kunden vid eventuell skada kan få ersättning via den försäkringen och inte sin fastighetsförsäkring. Finns vissa tveksamheter för företaget med sin försäkring men det påverkar inte kunden så det blir för offtopic här.
Sen rent inofficiell information är ju att skadetekniker/skadereglerare inom bygg självklart är människor och är påverkade av sina kunder. Man vill förstås inte ta onödiga bråk eller neka kunder pga orimligheter. Det är också stor skillnad beroende på företagets skadechefs mål, vissa år finns det en alltför hög skadestatistik och skadekostnaderna kan vara sådana att enskilda ärenden utreds hårdare. Vissa handläggare får tom tillsägelser att det ska skärpas i regleringen och det kan finnas en generell press att tillmötesgå både kund men även arbetsgivaren som ifrågasätter utbetalningar.....tyvärr
Men kontentan är att skaderegleraren absolut kan hävda att påverkan kan ha skett på tätskikt, skada har uppkommit vilket i sig också tyder på att fuktspärr och tätskikt ej har fungerat till belåtenhet. Sedan är det upp till kunden om denne inte känner sig nöjd att överklaga först eventuellt via skadechefen på bolaget eller officiellt till försäkringsnämnden
MVH Lorant