Hur skriva och fördela papper inför framtida husbygge med sambo

[Suhagg]

Först några rader om hur både jag om min sambo resonerar.
Det man går in med i ett förhållande går man ut med eller hur man ska förklara. Är vi tillsammans är allt våra saker och vårt boende. Skulle det ta slut så tar var och en sin del och går vidare. Tar det slut någon gång ska det finnas papper att hjälpa till så processen är så glasklar den kan bli.
Realist inte pessimist

Läget är följande den dagen vi bygger.
Jag går in med en tomt samt 1mille, lite material, maskiner, fyllnadsmassor, grus, m.m. Tomten är i närheten av min brors gård och all mark runt i krig är hans. Skulle det ta slut mellan mig och min sambo så vill jag att huset ska kunna gå att köpas ut av mig i första hand på något sätt till ett vettigt värde i förhållande till vad vi gick in med så att säga.
Tillsammans med min sambo lånar vi kanske 600.000kr.

Kan man ha ett slags % ägande för att båda ska ta del av värdeökning på rättvist sätt?

 

[Thomas59]

Ni kan ju alltid skriva ett äktenskapsförord, det ger ungefär det du efterfrågar. Sen kan ni ju dessutom välja fördela ägandet av fastigheten som ni vill %/%.

Själva valde vi att slå ihop vårt pick och pack och dela allt lika även om vi hade ganska olika förutsättningar. Det känns inte som nåt bekymmer. Oavsett vad man gör (hemmafru/man) och vad man tjänar ser vi det som att man bidrar lika mycket om än på olika sätt.

Visst ska man fundera på vad som kan hända vid en eventuell separation, det är inte oviktigt, men samtidigt känndes det för oss som om man skulle ha skrivit in en viss ojämlikhet i förhållandet redan från början om man skulle ha sorterat upp allt i mitt och ditt.

 

[Suhagg]

Ni kan ju alltid skriva ett äktenskapsförord, det ger ungefär det du efterfrågar. Sen kan ni ju dessutom välja fördela ägandet av fastigheten som ni vill %/%.

Själva valde vi att slå ihop vårt pick och pack och dela allt lika även om vi hade ganska olika förutsättningar. Det känns inte som nåt bekymmer. Oavsett vad man gör (hemmafru/man) och vad man tjänar ser vi det som att man bidrar lika mycket om än på olika sätt.

Visst ska man fundera på vad som kan hända vid en eventuell separation, det är inte oviktigt, men samtidigt känndes det för oss som om man skulle ha skrivit in en viss ojämlikhet i förhållandet redan från början om man skulle ha sorterat upp allt i mitt och ditt.

Bra svar.
Visst allt beror ju på hur man resonerar kring livet i stort.
Jag skulle aldrig i mitt liv vilja ha några pengar som min sambo tjänat i hop under åren om det skulle ta slut mellan oss en dag.

Delar gärna mycket men för mig har alltid delad ekonomi till viss del samt lite "egna" pengar varit perfekt.

Sen är det en viktig del att huset ska kunna köpas av mig om något skulle hända en dag. Ingen extern person ska flytta in på "vår" mark så att säga.

Är priset en mäklare säger det mest rättvisa i vårt fall eller vad skulle man kunna tänkas skriva? Tomt, läget osv kommer göra en hel del till värdet.

 

[Cockaby]

När min sambo flyttade in i min lägenhet så gjorde vi som så att jag "sålde" halva lägenheten till honom, dvs vi skrev ett skuldebrev mellan oss på halva marknadsvärdet minus det som var kvar av banklånet. Saker till lägenheten och numera sommarstugan betalar vi med från ett gemensamt konto dit vi båda betalar in hälften av vad vi får ut i månaden, dvs min sambo som har en något högre lön betalar lite mer.

Tar det slut får vi fundera på vem som ska ha lägenhet och sommarstuga men utgångsläget är i varje fall att vi äger 50% vardera och fördelar utifrån det, skuldebrevet justerar den initiala obalansen.

För vår del har det inte varit aktuellt med att fundera på att värdera någons arbete på lägenhet eller hus, men jag kan tänka mig att ska man göra mycket arbete själv och exempelvis ta ledigt från jobbet för det så ska man kanske försöka hitta en modell för det.

 

[Thomas59]

Jag har funderat lite och visst det finns mycket som talar för att man ska planera för en exit. Det som slår mig då du beskriver ert läge är det om att ingen ska få flytta in på VÅR MARK.

Med den inställningen behöver ni förresten ingen värdering eller mäklare för att fastställa marknadspriset. Huset kommer ju inte att ha något värde alls annat än för dig och möjligen din bror om du förstår vad jag menar.

Ni kanske skulle fundera på att bosätta er någon annan stans, på neutral mark. Man får känslan av att din sambo flyttar in i ett sektläger där egentligen ingen utomstående är önskvärd. Låter lite konstigt, tycker inte din sambo det?

Missade föresten att ni ju inte är gifta då blir det ett samboavtal i stället. Äktenskapsförord är ju enbart för gifta.

 

[Sprakarn]

Jag håller fullständigt med senaste inlägget av Thomas59. För tjugo år sedan gjorde jag en snarlik groda, som förföljer mig än idag.
Till sambon i tråden: Ta dig en kvalificerad funderare på det här upplägget! Gå inte in i någon "affär" på "svågerns" mark, Risken är stor att du bittert får ångra dig och låt framförallt inte känslorna styra ditt beslut!

 

[fredda]

Ja, det kräver nog en tankerunda till det där. Vad skulle tex. hända om du plötsligt dör? Inte kul att vara i din sambos sits då.

 

[Suhagg]

Inget sektläger
Tar det slut i mellan oss så ska det på något vis ges en första chans till mig att köpa huset och kanske i andra hand min bror för att bevara området och inte låta någon helt utomstående köpa huset. Min sambo är familj och ingen utomstående.

Det kanske är lite svårt att förklara för utomstående, när det gäller mark man växt upp på och som tillhört släkten i flera hundra år. Men händer det mig något och jag dör så är ju självklart huset min sambos och hon vet hur välkommen hon är.

Sen är tomten inte direkt 5m ifrån min brors hus utan både jag och min sambo har samma åsikt kring att bo lagom långt ifrån andra. Varken jag eller min sambo vill ha hennes eller min familj för nära. Inte för att vi inte trivs med familjerna men just för att vi gör det och vill fortsätta ha det så

Allt sådant här är ju beroende på vilka grundläggande värderingar man har. Jag om min sambo resonerar ju ganska lika av förklarliga skäl Har erfarenheter själv och sett andra som råkat illa ut pga att man inte tänker längre än näsan räcker.

Lång historia men en kompis gjorde ett klipp på ett hus tillsammans med sin sambo. Släkting till honom som släppte det billigt. Totalrenoverade allt, han fixade billigt material, polare som gjorde ”gratisjobb” bytte tjänster osv. Sen en dag bestämmer sig frun för att hon vill skiljas. Huset som de tillsammans (till absolut största delen han) kanske fixat ihop för ca 1.2mille ska nu helt plötsligt värderas och hon ska ha hälften. Det är väl kanske rättvist om båda gått in med samma summa i ett nybygge eller något i stil med det.
Huset värderas till 3miljoner. Hon säger att hon ska ha hälften. Huset säljs för han har ju inte en chans att lösa ut henne och han flyttar in i en lägenhet. Hoppsan!

Här ser man vilka olika värderingar man har. Vissa säger vadå det är väl rättvist? Klart hon ska ha hälften. Jag resonerar som att det kanske skulle ha skrivits lite papper till hans fördel för att det ska vara rättvist. Skulle jag ha en sambo som inte går med på det skulle jag inte behålla henne. Sunt förnuft anser jag det är.

Sprakarn vad gjorde du för groda?
Kan vara intressant att höra andras erfarenheter.

 

[bumpaberra]

Skulle jag ha en sambo som inte går med på det skulle jag inte behålla henne. Sunt förnuft anser jag det är.

Det är äkta kärlek det! . Har svårt att fatta det där. Antingen tycker man om någon eller inte. Den där meningen skulle jag som sambo verkligen uppskatta :eek:

 

[Suhagg]

Det är äkta kärlek det! . Har svårt att fatta det där. Antingen tycker man om någon eller inte. Den där meningen skulle jag som sambo verkligen uppskatta :eek:

Lät lite konstigt. Inte något man frågar en dag efter 10år tillsammans utan det är ju en sund värdering så finns hos personen redan från början något man märker redan innan man blir tillsammans. En av flera saker som gör att man tycker om en person och blev tillsammans med personen från början.

 

[Suhagg]

Hur resonerar andra är jag så otroligt annorlunda eller?
Jag träffar en tjej. Vi blir sambos, gifter oss eller nått sånt. Kanske dags att skriva papper. Vi delar på mycket men hon har egendom, kanske några pengar eller nått som är hennes. Hon vill skriva papper att tar det slut mellan oss ska detta tillhöra henne.

Jag ser detta som en solklar självklarhet. Vill inte att en enda grej eller krona som är hennes ska tillfalla mig på något sätt om vi skulle gå skilda vägar en dag. Dödsfall är ju annorlunda.
Nu skulle man inte ens behöva skriva något sådant för min del för det är så självklart men just därför är det ju så sunt att skriva ändå. Inget konstigt.

 

[hempularen]

En lite högst personlig reflektion:

Det är rimligt att man sätter upp det hela så att sådan man har med sig in i förhållandet, får man även ut om det skulle ta slut.

Men sådant som tjänas, sparas arbetas in under tiden man är ihop ser jag som en självklar gemensam egendom oavsett om den ena tjänar mycket mer eller har fler kompisar som jobbar gratis på ett husbygge osv. Och det gäller även avkastning på kapital man har med sig in.

Om man har en väldigt komplicerad ekonomi så kanske det inte fullt ut går att tillämpa en sådan princip, ex. så kanske ett ev. företag man driver inte tål att dräneras på ALLA likvida medel.


Jag tror att det är väldigt svårt att sätta upp ett avtal enl. önskemålen i första inlägget här, som dels fungerar rent juridiskt, och som samtidigt ger sambon en rimlig rätt över sin del av boendet.

Att ordna så att marken aldrig kan hamna utanför släkten ordnar du relativt lätt genom att fixa så att du på pappret får marken i gåva som enskild egendom, möjligt att det går att skriva ett samboavtal med den innebörden också.

Problemet är att med alla sådana konstruktioner så blir din sambos delägarskap i själva huset i princip helt värdelöst. Sambon får vara med och bidraga med pengar, arbete och kreativitet till ett hus som sambon vid en separation i praktiken aldrig kan få ut sin andel ur.

 

[Thomas59]

Får läskiga flashbacks filmen "Den långa färden" och dess Red Necks så jag får nog avhålla mig från att skriva mer innnan jag skriver något dumt.

Jag tycker du har otroligt märkliga värderingar men hoppas för din sambos skull att ni blir lyckliga.

 

[Sprakarn]

Vad är det för märkvärdigt med just den här tomten? Måste det byggas så bygg ett fritidshus men bo permanent på annan plats. Händer det som inte är tänkt att hända, dvs. separation av olika anledningar, visar det sig till sambons nackdel att blodet är tjockare än vattnet. Detta faktum kan ta sig de mest bisarra turer, med eller utan skrivna avtal.

 

[Suhagg]

En lite högst personlig reflektion:

Det är rimligt att man sätter upp det hela så att sådan man har med sig in i förhållandet, får man även ut om det skulle ta slut.

Men sådant som tjänas, sparas arbetas in under tiden man är ihop ser jag som en självklar gemensam egendom oavsett om den ena tjänar mycket mer eller har fler kompisar som jobbar gratis på ett husbygge osv. Och det gäller även avkastning på kapital man har med sig in.

Om man har en väldigt komplicerad ekonomi så kanske det inte fullt ut går att tillämpa en sådan princip, ex. så kanske ett ev. företag man driver inte tål att dräneras på ALLA likvida medel.


Jag tror att det är väldigt svårt att sätta upp ett avtal enl. önskemålen i första inlägget här, som dels fungerar rent juridiskt, och som samtidigt ger sambon en rimlig rätt över sin del av boendet.

Att ordna så att marken aldrig kan hamna utanför släkten ordnar du relativt lätt genom att fixa så att du på pappret får marken i gåva som enskild egendom, möjligt att det går att skriva ett samboavtal med den innebörden också.

Problemet är att med alla sådana konstruktioner så blir din sambos delägarskap i själva huset i princip helt värdelöst. Sambon får vara med och bidraga med pengar, arbete och kreativitet till ett hus som sambon vid en separation i praktiken aldrig kan få ut sin andel ur.

Jättebra reflektioner, tack. Tycker det låter sunt. Någon 100% fördelning om kronor och ören är det inte tal om det ska vara någorlunda rättvist. Vi är sambos.

Att marken kan hamna utanför släkten kan ju så klart hända om jag inte har råd att lösa ut min sambo om vi skulle separera. Min bror skulle säkert vilja lägga ett bud om jag inte skulle kunna lösa ut också. Men jag vill ju att jag ska få någon slags första chans att köpa huset till ett rimligt värde i förhållande till vad vi gick in med. Vi kommer ju att göra detta tillsammans och båda ska ju dra nytta av värdeökning. Hon ska självklart ha sin andel om vi skulle separera.

Hur skulle det kunna se ut vid en separation?
Jag går in med tomt, 1mille, lite material, maskiner, fyllnadsmassor, grus. Vi lånar 600.000kr tillsammans och bygger allt tillsammans. Vem som gör vad har ingen betydelse. Huset klart och värt ca 2.5 milj. Hur skulle det se ut med siffror och gå till vid en separation? Hur skulle ett ev avtal se ut för att få lite ordning?