125 360 läst · 22 svar
125k läst
22 svar
Formler lambda till u-värde
Sida 1 av 2
Lambda-värdet är en generell materialegenskap (värmekonduktivitet).
u-värde är värmekonduktiviteten för en speciell konstruktion.
u-värde = lambda / d där d = isolerskiktets tjocklek i meter
Om mineralull har lambda = 0.038 så har 1dm mineralull u-värde = 0.38
Om mineralull har lambda = 0.038 så har 1meter mineralull u-värde = 0.038
har du flera material i skikt på ovanpå varandra så ska du i princip kunna addera ihop u-värdena (men inte lambda) för att få totala u-värdet för konstruktionen.
Jag skriver i princip för att antagligen kan man ha randfenomen eller konvektionsfenomen osv beroende på vad man kombinerar för material. Jag tror dock att det duger rätt bra att addera så länge vi pratar om forskning.
Med u-värdet i din hand kan du räkna ut energiförlusten.
u med enheten W/m2K = (värme)effekten som passerar konstruktionen är
= u-värde * m2 * tempdifferens. enhet watt.
ex. 20°C inne 10°C ute (tempdiff = 10) väggarea 10m2 u-värde 0.2, väggen "läcker" 0.2 * 10 * 10 = 20 W energi.
20W * 24 * 365 = 175200 Wh /år, dvs 175kWh/år. (för denna 10 m2 stora vägg)
u-värde är värmekonduktiviteten för en speciell konstruktion.
u-värde = lambda / d där d = isolerskiktets tjocklek i meter
Om mineralull har lambda = 0.038 så har 1dm mineralull u-värde = 0.38
Om mineralull har lambda = 0.038 så har 1meter mineralull u-värde = 0.038
har du flera material i skikt på ovanpå varandra så ska du i princip kunna addera ihop u-värdena (men inte lambda) för att få totala u-värdet för konstruktionen.
Jag skriver i princip för att antagligen kan man ha randfenomen eller konvektionsfenomen osv beroende på vad man kombinerar för material. Jag tror dock att det duger rätt bra att addera så länge vi pratar om forskning.
Med u-värdet i din hand kan du räkna ut energiförlusten.
u med enheten W/m2K = (värme)effekten som passerar konstruktionen är
= u-värde * m2 * tempdifferens. enhet watt.
ex. 20°C inne 10°C ute (tempdiff = 10) väggarea 10m2 u-värde 0.2, väggen "läcker" 0.2 * 10 * 10 = 20 W energi.
20W * 24 * 365 = 175200 Wh /år, dvs 175kWh/år. (för denna 10 m2 stora vägg)
Att bestämma u-värdet för t.ex. en reglad vägg med mineralullsisolering är dock inte gjort i en handvändning. Där alltså reglar leder värmen bättre än den mellanliggande isoleringen + olika fysikaliska effekter där reglar och isolering möts.
Men på t.ex. PAROCs hemsida har dom listat u-värde för en mängd olika färdiga konstruktioner.
Länk till väggkonstruktioner, det finns tak osv också.
paroc.se
Men på t.ex. PAROCs hemsida har dom listat u-värde för en mängd olika färdiga konstruktioner.
Länk till väggkonstruktioner, det finns tak osv också.
paroc.se
Hmm, man kan varken addera lambda eller u-värdet rätt av, i sådana fall skulle ju 2 gånger 1 dm mineralull ha u= 0,38+0,38=0,76!!
Man måste addera inversen av både u och lambda och sedan ta inversen av summan!
1/0,38+1/0,38=5,26 1/5,26=0,19
På detta sätt kan du addera u-värdena för väggens olika delar. Men precis som Mikael säger så måste man vid en riktig u-värdes bestämning ta med en del ytterligare faktorer. Men ditt fel blir säkert inte större än 10% med den enkla metoden.
Per
Man måste addera inversen av både u och lambda och sedan ta inversen av summan!
1/0,38+1/0,38=5,26 1/5,26=0,19
På detta sätt kan du addera u-värdena för väggens olika delar. Men precis som Mikael säger så måste man vid en riktig u-värdes bestämning ta med en del ytterligare faktorer. Men ditt fel blir säkert inte större än 10% med den enkla metoden.
Per
Jamen precis, så bra att du var uppmärksam.Stenper skrev:Hmm, man kan varken addera lambda eller u-värdet rätt av, i sådana fall skulle ju 2 gånger 1 dm mineralull ha u= 0,38+0,38=0,76!!
Man måste addera inversen av både u och lambda och sedan ta inversen av summan!
1/0,38+1/0,38=5,26 1/5,26=0,19
På detta sätt kan du addera u-värdena för väggens olika delar.
Rätt pinsamt påstående helt enkelt ...
hmmm, jag ids inte förklara hur jag gjorde den tankevurpan...
Men att försöka slå ihop olika lambdavärden är lite svårare. Man måste ta hänsyn till tjockleken av de olika materialen vilket medför att det är lika bra att först räkna om allt till u-värde och sen slå ihop det som Stenper beskriver. (eller har jag fel nu igen ... *orolig*)
Hej....
Jag läser ett relaterat ämne och jag har blivit lärd att räkna ut u-värde såhär (som en ungefärlig metod, ej super-exakt men tillräckligt nära):
u-värde=1/R(tot) där
R(tot)=summan av R för respektive material +R(se)+R(si) där
R(se)=en viss resistens som flödet "får för att den stöter på en vägg" på utsidan = ca 0.04 för vägg och 0.04 för tak
R(si)=en viss resistens som flödet "får för att den stöter på en vägg" på insidan = ca 0.13 för vägg och 0.10 för tak
R för respektive material= d/lambda där
d= materialets tjocklek i meter
lambda= materialkonstant
Har exempel att komma med om någon är sugen... men det kanske blir lite FÖR nördigt....
Jag läser ett relaterat ämne och jag har blivit lärd att räkna ut u-värde såhär (som en ungefärlig metod, ej super-exakt men tillräckligt nära):
u-värde=1/R(tot) där
R(tot)=summan av R för respektive material +R(se)+R(si) där
R(se)=en viss resistens som flödet "får för att den stöter på en vägg" på utsidan = ca 0.04 för vägg och 0.04 för tak
R(si)=en viss resistens som flödet "får för att den stöter på en vägg" på insidan = ca 0.13 för vägg och 0.10 för tak
R för respektive material= d/lambda där
d= materialets tjocklek i meter
lambda= materialkonstant
Har exempel att komma med om någon är sugen... men det kanske blir lite FÖR nördigt....
Jodå, men Ilam tillför lite generella tillägg till beräkningen avseende den effekt som övergången mot innervägg och yttervägg tillför lambda-värdet för den totala väggkonstruktionen.Savoy skrev:
Dessa tillägg är alltså även de "ungefärliga", men bättre än inget alls.
Men när det ändå kommer upp vill jag passa på och fråga Ilam om dessa lambdavärdes-tillägg avser ytterpanelen och skivorna på innerväggen i sig själva eller om det endast är ett fenomen av själva övergången mellan materialen.
Alltså gäller R(mineralull) + R(gipsskiva) + R(Ytterpanel) +R(se)+R(si)
eller R(mineralull) + R(se)+R(si)
Jag gör ett specialarbete i skolan där jag ska tilläggsisolera vinden (vindsbjälklag) och räkna ut skillnader på energiförluster och värmeförluster före och efter mitt jobb. Nu består isoleringen av Kutterspån. Hur gör jag för att räkna ut värdena på det? Samma sak som för en vägg? Och när jag sedan lagt på ny isolering ovanför kutterspånet och ska räkna ut motsvarande värde då, hur gör jag då?
Hej,
ville bara tipsa om skriften "isolerguiden" från Sveriges isoleringsmaterieltillverkare (kan laddas ned t.ex. via - http://www.stenull.paroc.se/produktdat/).
Jag har ett äldre exemplar (som täcker byggreglerna som gällde då vårt hus byggdes) så jag vet inte hur den nya versionen ser ut i detalj - men den jag har förklarar både hur man teoretiskt skall beräkna olika isolerskikt och ger exempel på vanliga konstruktioner. Jag har haft mycket glädje av min.
Att tänka på är att Boverket har (och har haft under en längre tid) regler för hur olika konstruktioners Up (praktisk tillämpbara U-värde) skall beräknas, som framför allt påverkar de värden man räknar fram för konstruktioner som består av blandade material (ex.vis reglar o iso). Homogena väggar eller väggar som består av flera olika, men sinsemellan homogena skikt, är enklare att beräkna. I stort sett endast att lägga samman R - termerna för skikten.
/per
ville bara tipsa om skriften "isolerguiden" från Sveriges isoleringsmaterieltillverkare (kan laddas ned t.ex. via - http://www.stenull.paroc.se/produktdat/).
Jag har ett äldre exemplar (som täcker byggreglerna som gällde då vårt hus byggdes) så jag vet inte hur den nya versionen ser ut i detalj - men den jag har förklarar både hur man teoretiskt skall beräkna olika isolerskikt och ger exempel på vanliga konstruktioner. Jag har haft mycket glädje av min.
Att tänka på är att Boverket har (och har haft under en längre tid) regler för hur olika konstruktioners Up (praktisk tillämpbara U-värde) skall beräknas, som framför allt påverkar de värden man räknar fram för konstruktioner som består av blandade material (ex.vis reglar o iso). Homogena väggar eller väggar som består av flera olika, men sinsemellan homogena skikt, är enklare att beräkna. I stort sett endast att lägga samman R - termerna för skikten.
/per
Om jag förstått allting rätt så räknar man alltså på följande vis:
vägg 1 har u-värde 0,1 (exempelvis)
tilläggsisolering har u-värde 0,33 (exempelvis)
då blir formeln (1/0,1)+(1/0,33) = 13,03 och 1/13,03 = 0,077 u-värde totalt
korrekt?
vägg 1 har u-värde 0,1 (exempelvis)
tilläggsisolering har u-värde 0,33 (exempelvis)
då blir formeln (1/0,1)+(1/0,33) = 13,03 och 1/13,03 = 0,077 u-värde totalt
korrekt?
Känns inte som om det var så enkelt!? :S
Om man kollar in http://guiden.rockwool.se/produkter/byggisolering/flexibatts så finns där ju en mängd värden uppskrivna, u-värdet som skrevs var materialets grundvärde i 1 dm?
Om 1 dm har 0,37 så har alltså 45 mm, följande?
1/0,37 = 2,70
0,45 / 0,37 = 1,22
tilläggisolering med 45 mm 0,079 U-värde
tilläggisolering med 100 mm 0,069 U-värde
HURRA!!!! :wow:
Har jag fattat rätt?
Om man kollar in http://guiden.rockwool.se/produkter/byggisolering/flexibatts så finns där ju en mängd värden uppskrivna, u-värdet som skrevs var materialets grundvärde i 1 dm?
Om 1 dm har 0,37 så har alltså 45 mm, följande?
1/0,37 = 2,70
0,45 / 0,37 = 1,22
tilläggisolering med 45 mm 0,079 U-värde
tilläggisolering med 100 mm 0,069 U-värde
HURRA!!!! :wow:
Har jag fattat rätt?
Där anger rockwool värden med enheten värmemotstånd.hyweu skrev:
Inversen (1/värmemotstånd) blir u-värde.
Då kan man säga jag gjorde på rätt och fel, för svaret blev detsamma, det enda var att de redan räknat ut värdet till mig (jag behövde alltså inte skriva in exempelvis 0,45, som jag gjorde i mitt exempel).
Tack för svaret! d^_^b
Tack för svaret! d^_^b