När du bygger vid vatten

Ett hus med sjötomt är en dröm för många. Men vad ger man sig in på när man köper hus vid havet med piskande vindar eller vid ett vattendrag som hotar att svämma över varenda vår? Vad säger lagen och vad ska man tänka på när man bygger nära vatten?

När du bygger vid vatten

Foto: Vattennivåerna stiger på sina håll.

– Bara man kan försäkra sig om att inte drunkna så tycker jag absolut man ska bosätta sig vid vattnet om man har möjlighet, säger Thomas Ekholm på stadsledningskontoret i Västerås. Det är ju en livsnjutning att bo vid vatten.

Thomas Ekholm är riskmanager och sysslar bland annat med katastrofberedskap. Under 2000 råkade Västerås kommun ut för ovanligt höga vattenflöden i Mälaren och Svartån.

– Jag började fundera på vad som skulle hända om vattnet stiger ännu mer, säger han. Ganska snart förstod jag att vi hade dålig koll på det här.
Efter kontakter med SMHI och lantmäteriet startade ett projekt med att ta fram kartor och material, för att se vilka områden som drabbas om vattnet stiger 2,25 meter över normalvattenståndet.

– Nu har vi kopplat den här översvämningskarteringen till fastighetsregistret så att vi snabbt kan få kontakt med fastighetsägare och vidta åtgärder om det skulle behövas, säger Thomas Ekholm.

Kartlagda områden
På SMHI jobbar man kontinuerligt med att ta fram kartor och statistik över risker och frekvenser för nederbörd och översvämning, för alla Sveriges sjöar och vattendrag. Materialet finns hos räddningsverket men hur kommunerna hanterar det hela varierar. Om inte kommunen kan ge besked kan man själv leta upp sitt område på räddningsverkets hemsida, www.raddningsverket.se under ”naturkatastrofer”.

Enligt Gunn Persson som är hydrolog på SMHI finns det inga generella svar att ge när det gäller risker med att bo vid vatten. Det viktigaste är att informera sig om området man är på väg att bosätta sig i och vilka risker det finns just där.

– Problemen är olika beroende på var man bor, säger hon. Många gånger handlar det om att anpassa bebyggelsen efter områdets karaktär.

Översvämningar kan förvärras av att staden dels ligger nära havet och dels har vattendrag med höga flöden, som till exempel Göteborg och Falkenberg.
Att havsnivån höjs till följd av klimatförändringar är också en orsak. I vissa fall motverkas det av landhöjningen men det finns också delar av landet där det inte sker någon landhöjning. Kring Vättern råder särskilda förhållanden eftersom landhöjningen kring sjön går snabbare i norr än i söder. På grund av det har till exempel Jönköping allt oftare drabbats av översvämmade vägar och fyllda dagvattensystem.

Starka strålar
Inte heller finns det några generella lösningar när det gäller materialval. Henrik Wannfors, arkitekt på Brygghuset arkitekter, menar att det egentligen inte finns något som är avgjort bättre än något annat.

– Med den byggteknik vi har i dag är det här inga knepiga saker, säger han. Men det är klart att ett hus på västkusten är mer utsatt än om det ligger vid Vänern.

För ett målat trähus är det dock inte vatten och regn som är den stora faran. Solen är ett mycket starkare hot.

– Solen bryter ner färgen, säger Henrik Wannfors. Man klarar sig längre med ett bra underarbete men vid kusten får man ändå räkna med att måla om oftare än i inlandet.

– Man ska också komma ihåg att färg är en färskvara. Har burken stått länge i affären har det påverkat kvaliteten.

Bor man vid vattnet vill man kanske ha stora fönster för att kunna njuta av utsikten maximalt. Med fönster finns det alltid risk för drag under blåsiga perioder och för avkylning på vintern.

– Det är egentligen inte så mycket att göra åt, säger Henrik Wannfors. Ett sätt är att använda aluminium till fönstren, som man gör mycket i Danmark till exempel.

Håll huset högt
Tänker man bygga i ett område som riskerar att drabbas av översvämning, tycker Henrik Wannfors att man ska fundera på var och vilken typ av hus man ska bygga.

– Man ska vara säker på att klara svängningarna, säger han. Till och med nivån i Östersjön kan ju variera uppåt en meter. Jag skulle överväga att lägga huset en bit upp på land och helst också bygga upp det en bit över marken.

– Vilken sorts grund man bör välja har mer att göra med vilken typ av mark det handlar om. På en gammal sjöbotten kanske det blir nödvändigt att påla. Och då bygger man heller ingen källare där vattnet riskerar att tränga in.

Strandskydd
I Sverige finns ett generellt strandskydd. Det gäller längs hela kuststräckan men även alla sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär att det är förbjudet att utföra en rad åtgärder nära vattnet. Till exempel får man inte bygga nytt eller ändra befintliga byggnader så att de kan användas till något annat än det de är avsedda för. Den strandskyddade zonen är vanligtvis 100 meter men den kan sträcka sig upp till 300 meter i vissa fall.

Strandskyddet finns bland annat till för att trygga allmänhetens friluftsliv. Men det går att söka dispens hos länsstyrelsen. Dispens kan man till exempel få om området redan är bebyggt eller att den nya byggnaden ersätter en tidigare byggnad som rivits eller brunnit ner.

I vissa fall har länsstyrelsen upphävt strandskyddet. Det handlar i första hand om områden med en detaljplan, där man har bedömt att det har funnits särskilda skäl.

Stora skillnader
– Strandskyddet baseras på ett storstadsperspektiv, säger Albin Holmberg på byggnadskontoret i Sorsele. Här bor vi 0,4 människor per kvadratkilometer och då känns det märkligt att värna om friluftslivet. I stället borde vi uppmuntra folk att bygga och bo häruppe och då kan ju möjligheten att få bygga vid vatten vara ett lockbete.

I många skärgårdskommuner kringgår man strandskyddet genom att detaljplanelägga områden. Albin Holmberg tycker att det är djupt orättvist, den ekonomiska möjligheten har inte glesbygdskommunerna, menar han.

– Skillnaderna är enorma i Sverige, självklart borde det finnas en lokal anpassning till rådande förhållanden och vi på kommunerna borde få förtroende att ta ansvar för det.

– Här i Sorsele kommun bor det 3000 invånare. Om vi kan erbjuda folk att bo naturskönt vid våra vattendrag så skulle det främja näringen här, även om det bara handlade om fritidsbebyggelse.