Hur får man låg temperatur på returen?
Ja, det har ju diskuterats förr. Hittade en bild på denna länk
http://www.deltate.se/artiklar/Radiatorsystem/Radiatorsystem/konsten.htm
Jag har försökt tyda den, och jag kommer fram till följande. Har jag fel, så rätta gärna.
Vi har alltså effekt på vertikala axeln och flöde på horisontella axeln. Differenstemperaturen är då de raka linjerna som sammanbinder flöde och effekt. Det verkar ju rimligt. Med samma flöde är effekten avgiven proportionerlig mot differenstemperaturen.
Även kurvorna tillopp och retur temp är ritade. Tillopp 60 grader och returen 40 grader möts på linjen differenstryck 20 grader. Stämmer bra.
Ok, säg att vi har två fall där vi varierar tilloppstemperaturen (60 eller 70 grader) och justerar flödet så att vi kan avge samma effekt (dvs samma relativa effekt i grafen). Vi väljer temperaturer och effekt så att vi inte är i hörnen av grafen.
Fall 1) Tillopp 60 grader, effekt 0,5. Vi följer 60 graderskurvan tills vi når 0,5 rel effekt. Där är differenstempen 20 grader och returen 40 grader. Rel flöde ungefär 0,48.
Fall 2) Tillopp 70 grade, effekt 0,5: Vi fäljer 70 graderskurvan tills vi når 0,5 rel effekt. Där är differenstemperaturen 35 grader och returen därmed 35 grader. Rel flöde ungefär 0,27.
Så, genom att höja tilloppets temperatur genom radiatorn, kunde vi minska returens temperatur och ändå få samma effekt.
Tyder inte detta på att hög temperatur och lågt flöde är att föredra (om man inte har värmepump förstås, de får lida med höga flöden istället) om man vill ha så låg retur som möjligt (i tex ackumulatorsystem)?
Sätt också in större radiatorer!
http://www.deltate.se/artiklar/Radiatorsystem/Radiatorsystem/konsten.htm
Jag har försökt tyda den, och jag kommer fram till följande. Har jag fel, så rätta gärna.
Vi har alltså effekt på vertikala axeln och flöde på horisontella axeln. Differenstemperaturen är då de raka linjerna som sammanbinder flöde och effekt. Det verkar ju rimligt. Med samma flöde är effekten avgiven proportionerlig mot differenstemperaturen.
Även kurvorna tillopp och retur temp är ritade. Tillopp 60 grader och returen 40 grader möts på linjen differenstryck 20 grader. Stämmer bra.
Ok, säg att vi har två fall där vi varierar tilloppstemperaturen (60 eller 70 grader) och justerar flödet så att vi kan avge samma effekt (dvs samma relativa effekt i grafen). Vi väljer temperaturer och effekt så att vi inte är i hörnen av grafen.
Fall 1) Tillopp 60 grader, effekt 0,5. Vi följer 60 graderskurvan tills vi når 0,5 rel effekt. Där är differenstempen 20 grader och returen 40 grader. Rel flöde ungefär 0,48.
Fall 2) Tillopp 70 grade, effekt 0,5: Vi fäljer 70 graderskurvan tills vi når 0,5 rel effekt. Där är differenstemperaturen 35 grader och returen därmed 35 grader. Rel flöde ungefär 0,27.
Så, genom att höja tilloppets temperatur genom radiatorn, kunde vi minska returens temperatur och ändå få samma effekt.
Tyder inte detta på att hög temperatur och lågt flöde är att föredra (om man inte har värmepump förstås, de får lida med höga flöden istället) om man vill ha så låg retur som möjligt (i tex ackumulatorsystem)?
Sätt också in större radiatorer!
Redigerat:
Eftersom man får lägre returtemp ju högre tilloppstemperatur man har, så undrar jag varför du skall reglera tillopstemperaturen över huvud taget om du vill ha låg retur temp? Ställ det högt manuellt, och reglera flödet istället (med sk 'termostater' )
)Jag har verkligen försökt att förklara detta för dig men jag tror inte du vill förstå-MH- skrev:Eftersom man får lägre returtemp ju högre tilloppstemperatur man har, så undrar jag varför du skall reglera tillopstemperaturen över huvud taget om du vill ha låg retur temp? Ställ det högt manuellt, och reglera flödet istället (med sk 'termostater'
Det skulle funka OM inte returtempen skulle stiga så fort en termostat stänger.Sista försöket: Man brukar använda extremer när man ska utreda samband som verkar svåra vid en första anblick: Tänk dig ett system med 10 radiatorer med termostat. Vad händer då 9 termostater stänger? Jo flödet genom det kvarvarande elementet ökar och därmed hinner inte vattnet kylas och därmed stiger returtempen... Samma sak händer då en termostat stänger om än inte lika uppenbart och inte med lika stor påverkan på returtempen.
Och jag har sagt lika många gånger, att termostaten på det kvarvarande elementet är givetvis inte overksam, utan stänger det med, eftersom det ökade flödet ökar enerigavgivningen och värmen.Matss skrev:
Huruvida det skulle börja självsvänga beror på så mycket, men vad man inte kan göra är att analysera på det viset du tror.
Ämnet för dagen var förresten inte om termostater funkar eller ej, utan om det var bra med så hög tilloppstemperatur som möjligt. Det sistnämnda tror jag det fanns delade meningar om. Att därför reglera ned med tilloppstemperatur och öppna ventiler ger alltid högre returtemp. Om jag lyckats tolka diagrammet rätt.
Redigerat:
Hög framledning och lågt flöde är givetvis det rätta för låg retur.
Om detta kan det väl ändå inte finnas olika åsikter om.
Huruvida detta är bra går det inte att säga nåt generellt om utan det beror ju på värmesystemet i övrigt.
Om detta kan det väl ändå inte finnas olika åsikter om.
Huruvida detta är bra går det inte att säga nåt generellt om utan det beror ju på värmesystemet i övrigt.
Om alla termostater skulle stänga samtidigt så finns ingen anledning att ha mer än en, dvs shuntstyrningen, håller du med?-MH- skrev:
Termostaten styr indirekt på vattentemp och flöde via uppvärmning av luften, håller du med?
Termostaten kan därmed inte reagera momentant på ökat flöde, håller du med?
Innan termostaten har reagerat kommer elementets returtemp att öka, håller du med?
Jag måste bara få låna tråden.
Har vedeldat med ack.tank, innomhusgivare med aut. shunt (automix 20, tror jag den heter) innomhusgivare på övervåning i gammalt oisolerat hus.
Undervåningen har grova rör och stora, äldre, element.
Två av dem har ingen strypning på retur. Övervåningen har klenare rör samt mindra, nyare, element. Samtliga termostater står fullt öppna.
EX.
Tilloppstemperatur = 40
Retur = 39
Är inte helt nöjd med detta eftersom min skiktning är katastrof!
Har försökt strypa de element som går, utan vidare bra resultat.
På övervåningens radiatorer känner man en märkbar skillnad, kalla nedtill
På undervåningen är det knappt kännbart.
Vad skal jag göra?
Har vedeldat med ack.tank, innomhusgivare med aut. shunt (automix 20, tror jag den heter) innomhusgivare på övervåning i gammalt oisolerat hus.
Undervåningen har grova rör och stora, äldre, element.
Två av dem har ingen strypning på retur. Övervåningen har klenare rör samt mindra, nyare, element. Samtliga termostater står fullt öppna.
EX.
Tilloppstemperatur = 40
Retur = 39
Är inte helt nöjd med detta eftersom min skiktning är katastrof!
Har försökt strypa de element som går, utan vidare bra resultat.
På övervåningens radiatorer känner man en märkbar skillnad, kalla nedtill
På undervåningen är det knappt kännbart.
Vad skal jag göra?
Måste du brassa dom grova gamla raddarna fullt?(..går det att strypa på ventilerna tillopp) ?
Antingen sätter du dit strypv på returen eller byter till nya termostatventiler raddarna ..då får du även snabbare funktion vid möjlig solinstrålning eller annan tillskottsvärme...Och så är dom strypbara ..
Kommer inte på nåt annat...sätt
Mvh
Antingen sätter du dit strypv på returen eller byter till nya termostatventiler raddarna ..då får du även snabbare funktion vid möjlig solinstrålning eller annan tillskottsvärme...Och så är dom strypbara ..
Kommer inte på nåt annat...sätt
Mvh
Visst kan det bli ett stegsvar med översvängar, men det beror ju helt på hur systemet ser ut och dess överföringsfunktion.
Håller du med om att med shuntstyrning regleras inte flödet?
Håller du med om att med shuntstyrning så måste man fast justera flödet så högt att man klarar lägsta yttertemperatur med högsta framledningstemp?
Håller du med om att med shuntstyrning så i alla andra fall än när max behov krävs, så justerar man ned tilloppstemperaturen med bibehållet flöde och orsakar därmed högre returtemperatur än om man justerar med flöde?
Nej, nej, nej. Shuntstyrning reglerar inte flöde, det reglerar temperaturen på tilloppet. Och som du sagt ovan, det ger högre returtemperatur än om du reglerar flöde. Man skall inte justera med temperatur utan med flöde.Matss skrev:
Håller du med om att med shuntstyrning regleras inte flödet?
Håller du med om att med shuntstyrning så måste man fast justera flödet så högt att man klarar lägsta yttertemperatur med högsta framledningstemp?
Håller du med om att med shuntstyrning så i alla andra fall än när max behov krävs, så justerar man ned tilloppstemperaturen med bibehållet flöde och orsakar därmed högre returtemperatur än om man justerar med flöde?
Du måste få ned flödet.ajohansson skrev:
Justera ned cirk-pumpen så gott det går och skruva upp framledningstermperaturen. Har de ingen strypning på returen måste du strypa med termostaten. Steg ett är att fixa termostaterna, så att de reglerar flödet.