Vilka hus drabbas av hussvamp egentligen?
När jag googlar på det så hittar jag bara bilder från torpargrunder och timmerkåkar. Om vi säger ett 90talshus med platta på mark utan källare, finns risken för hussvamp även här? Isåfall var?
Risken borde ju finnas, men är kanske inte lika stor eftersom dessa hus i regel har bättre ventilation och rör/ledningar i bättre skick. D.v.s. de har inte börjat läcka ännu...
De hus som drabbas är ju hus som av någon anledning fått ett för högt fukttryck någonstans (läckande tak, fuktig murstock, läckande vattenledning, bristande ventilation, dålig dränering, osv.) Dessa saker torde vara vanligare på äldre hus, där den tekniska livslängden på dessa komponenter sedan länge passerats?
Hussvamp finns nog latent nästan överallt (d.v.s. sporerna). Det är först när förutsättningarna blir de rätta (läs: fuktigt) som det börjar växa.
I ditt exempel skulle jag kunna tänka mig att den största risken finns i taket. Små takläckage, takavvattning som sätts igen och därmed leder vattnet i oönskad riktning, osv.
Även bjälklag under badrum med bristande tätskikt torde vara i riskzonen.
De hus som drabbas är ju hus som av någon anledning fått ett för högt fukttryck någonstans (läckande tak, fuktig murstock, läckande vattenledning, bristande ventilation, dålig dränering, osv.) Dessa saker torde vara vanligare på äldre hus, där den tekniska livslängden på dessa komponenter sedan länge passerats?
Hussvamp finns nog latent nästan överallt (d.v.s. sporerna). Det är först när förutsättningarna blir de rätta (läs: fuktigt) som det börjar växa.
I ditt exempel skulle jag kunna tänka mig att den största risken finns i taket. Små takläckage, takavvattning som sätts igen och därmed leder vattnet i oönskad riktning, osv.
Även bjälklag under badrum med bristande tätskikt torde vara i riskzonen.
Redigerat:
Hussvamp behöver organiskt material (trä) & fukt, som alla svampar. Kalk uppskattar den också mycket (kalkhaltig lera/jord, tagel, puts & betong).
Så alla instängda och dåligt ventilerade ställen om de är fuktiga.
Nyare hus är ju oftast permanent bebodda och därför brukar "förfallet" inte pågå så länge el bli så kraftigt innan det åtgärdas.
Syll och torpargrund är väl de två vanligaste ställena. Sedan kan jag tänka mig att ekonomibyggnader (stall, logar, lador, uthus) också är väl representerade (syll). Såsom vår gamla loge med naturstengrund 1 dm ovan markyta och inga hängrännor så jord stänker upp på väggarna.
Nu byggde man inte så försumligt förr, utan den låga grunden var minst 1 dm högre i orginal. Marken har med åren höjts, och det tror jag gäller för de flesta gamla hus. T ex har vi en numera nergrävd kullerstensgård. Den har blivit övergrusad och singlad någon gång i historien, och alltså är gårdsplanen >1 dm högre nu än i orginal, vilket ger >1 dm lägre sockelhöjd.
Så alla instängda och dåligt ventilerade ställen om de är fuktiga.
Nyare hus är ju oftast permanent bebodda och därför brukar "förfallet" inte pågå så länge el bli så kraftigt innan det åtgärdas.
Syll och torpargrund är väl de två vanligaste ställena. Sedan kan jag tänka mig att ekonomibyggnader (stall, logar, lador, uthus) också är väl representerade (syll). Såsom vår gamla loge med naturstengrund 1 dm ovan markyta och inga hängrännor så jord stänker upp på väggarna.
Nu byggde man inte så försumligt förr, utan den låga grunden var minst 1 dm högre i orginal. Marken har med åren höjts, och det tror jag gäller för de flesta gamla hus. T ex har vi en numera nergrävd kullerstensgård. Den har blivit övergrusad och singlad någon gång i historien, och alltså är gårdsplanen >1 dm högre nu än i orginal, vilket ger >1 dm lägre sockelhöjd.