Vattenburen golvvärme i badrum - hur?
Hej!
Håller på att bygga nytt hus och ska ha vattenburen golvärme på plan 2, alltså i mellanbjälklaget. Hur bygger jag på bästa sätt i vattenburen golvärme i mellanbjälklaget?
Golvbalkarna ligger i badrummet på cc 300 mm. Frågan är om det räcker att bara lägga spårade spånskivor (22 mm) för att göra enl branschregler mm för att slippa sprickor i badrumsgolvet. Eller lägger man på ytterligare material, typ golvgips, för att klara sprickor.
Jag har pratat med ett par olika golvfirmor i närheten och har fått olika svar. En firma säger att det räcker med en spårad spånskiva, golvspacklet fördelar lasten och allt är OK. En annan firma säger att man måste ha dubbla spånskicor, en utan spår och ytterligare en spårad skiva med rör och plåtar. Vad gäller egentligen? Sånt här vill man inte göra fel på! Måste ju försäkra bygget och utföra denna enl alla bestämmelser.
Ni som vet, för av er. Ge mig gärna en länk att titta på!
/ Nybyggare i Kalmar
Håller på att bygga nytt hus och ska ha vattenburen golvärme på plan 2, alltså i mellanbjälklaget. Hur bygger jag på bästa sätt i vattenburen golvärme i mellanbjälklaget?
Golvbalkarna ligger i badrummet på cc 300 mm. Frågan är om det räcker att bara lägga spårade spånskivor (22 mm) för att göra enl branschregler mm för att slippa sprickor i badrumsgolvet. Eller lägger man på ytterligare material, typ golvgips, för att klara sprickor.
Jag har pratat med ett par olika golvfirmor i närheten och har fått olika svar. En firma säger att det räcker med en spårad spånskiva, golvspacklet fördelar lasten och allt är OK. En annan firma säger att man måste ha dubbla spånskicor, en utan spår och ytterligare en spårad skiva med rör och plåtar. Vad gäller egentligen? Sånt här vill man inte göra fel på! Måste ju försäkra bygget och utföra denna enl alla bestämmelser.
Ni som vet, för av er. Ge mig gärna en länk att titta på!
/ Nybyggare i Kalmar
för att ha vattenbuter i badrumet så räcker det med 22mm spån reglad 60cc.
sen är det topp beläggninge som avgör om du ska gå ner på 30cc & gips
ska du ha klinkers så måste ytmatrialet vara dött = gips & du måste ha reglat 30cc för at det ska hålla för den extra vikten.
sen vet inte jag om man ska lägga 22mm spån & 13mm gips eller om det är andra lösningar som de ska vara enligt normerna
sen är det topp beläggninge som avgör om du ska gå ner på 30cc & gips
ska du ha klinkers så måste ytmatrialet vara dött = gips & du måste ha reglat 30cc för at det ska hålla för den extra vikten.
sen vet inte jag om man ska lägga 22mm spån & 13mm gips eller om det är andra lösningar som de ska vara enligt normerna
Såhär skulle jag gjort, kanske lite overkill, men hellre det än att det går illa
- Golvreglar cc 300
- Spårat spån 22 mm
- Plåtar+ slingor
- Primer
- Armeringsnät
- Flytspackel
- Tätskikt
- Fix
- Klinkers
- Flexfog
Flytspacklet är enligt min mening ett dött material. Våtrumsgips har det dyftats mycket om på sistone, övergångsbestämmelserna är inte solklara. Observera att jag är lekman på området plattsättning, Såhär gjorde dock plattsättaren på det bygge jag går på nu.
- Golvreglar cc 300
- Spårat spån 22 mm
- Plåtar+ slingor
- Primer
- Armeringsnät
- Flytspackel
- Tätskikt
- Fix
- Klinkers
- Flexfog
Flytspacklet är enligt min mening ett dött material. Våtrumsgips har det dyftats mycket om på sistone, övergångsbestämmelserna är inte solklara. Observera att jag är lekman på området plattsättning, Såhär gjorde dock plattsättaren på det bygge jag går på nu.
Samtidigt så är armering en extra försäkring för att inte spånskivan ska röra sig och kostar ju typ inget heller. Minerit är troligen ett bättre val än gips om det känns skäligt att ha ett lager till.
...av övervåningen har jag en annan uppbyggnad av golvvärmesystemet:
- Reglar cc 600
- Spånskivor 22 mm
- Underlagspapp (lumppapp)
- Spårad frigolitplatta 30mm
- Plåtar + slingor
- Underlagspapp (lumppapp)
- 14,5 mm parkett
Detta innebär att jag alltså har 45 mm glovuppbyggnad ovanför spånskivan och därmed behöver jag verkligen inte snåla med min flytspackling i badrummet. Jag kan alltså spackla ca 30-35 mm i kanterna (vid dörr) och ner till ca 15 mm vid golvbrunn.
Räcker detta? Eller finns det någon annan bra anledning att slänga på en gipsskiva i detta fallet?
Fler sanbba och bra svar mottages varmt!
- Reglar cc 600
- Spånskivor 22 mm
- Underlagspapp (lumppapp)
- Spårad frigolitplatta 30mm
- Plåtar + slingor
- Underlagspapp (lumppapp)
- 14,5 mm parkett
Detta innebär att jag alltså har 45 mm glovuppbyggnad ovanför spånskivan och därmed behöver jag verkligen inte snåla med min flytspackling i badrummet. Jag kan alltså spackla ca 30-35 mm i kanterna (vid dörr) och ner till ca 15 mm vid golvbrunn.
Räcker detta? Eller finns det någon annan bra anledning att slänga på en gipsskiva i detta fallet?
Fler sanbba och bra svar mottages varmt!
Angående gips:
http://www.bkr.se/branschregler/branschregler2007.pdf
Citat: "Kartongklädda gipsskivor skall inte användas
i våtutrymmen. Gäller golv och vägg.
Skivkonstruktioner kan förekomma som
underlag för tätskikt på våtrumsväggar i
bostäder och lokaler med liknande belastning.
På golv skall skivor inte utgöra underlag
för tätskikt. Dock kan skivmaterial vara underliggande
konstruktion för avjämningsmassa/
spackel som underlag för tätskikt."
http://www.bkr.se/branschregler/branschregler2007.pdf
Citat: "Kartongklädda gipsskivor skall inte användas
i våtutrymmen. Gäller golv och vägg.
Skivkonstruktioner kan förekomma som
underlag för tätskikt på våtrumsväggar i
bostäder och lokaler med liknande belastning.
På golv skall skivor inte utgöra underlag
för tätskikt. Dock kan skivmaterial vara underliggande
konstruktion för avjämningsmassa/
spackel som underlag för tätskikt."
i mitt badrum gjorde jag så här.
badrumet ligger på övervåningen. övervåningen har betång bjälklag. jag byggde ut badrumet i den brevid lggande våningen söm är en halv våning lägre.
jag var alltså tvungen att bygga nytt golv. Det nya golvet vart reglar 30cc, 22mm spån, 2cm frigolit, 4-5 cm gjtning med nåt special som inte grävde armering (själv armerande)
jag var ute efter att få "betång" bjälklag även på nya delen för att få samma nderlag på hela badrumet, allt för att minska risken för sprick bldnng i skarven mela de olika delarna (jag bora in armering i gamla delen så själva skarven vart armerad) Efter dena gjutning hade alltså båda delarna samma höjd)
efter detta la jag vattenburen golv värme i båda delarna (12mm slang 125mm cc)
se flytspacklades allt & klinkers ovan på detta.
badrumet ligger på övervåningen. övervåningen har betång bjälklag. jag byggde ut badrumet i den brevid lggande våningen söm är en halv våning lägre.
jag var alltså tvungen att bygga nytt golv. Det nya golvet vart reglar 30cc, 22mm spån, 2cm frigolit, 4-5 cm gjtning med nåt special som inte grävde armering (själv armerande)
jag var ute efter att få "betång" bjälklag även på nya delen för att få samma nderlag på hela badrumet, allt för att minska risken för sprick bldnng i skarven mela de olika delarna (jag bora in armering i gamla delen så själva skarven vart armerad) Efter dena gjutning hade alltså båda delarna samma höjd)
efter detta la jag vattenburen golv värme i båda delarna (12mm slang 125mm cc)
se flytspacklades allt & klinkers ovan på detta.
HAr du så mycke plats som du har så kan du med fördel läga golvvärmen högre upp (i en gjutning ovan på spnet) detta gör att du får varmare på klinkersgolver utan att höja framledningstempraturen (du vill ha låg framledningstempratur för att driva värmeanläggninge effektivt)
Citat ur BKR 2007:
"5.7.2 Golv
Skivkonstruktioner på golv består vanligen av
22 mm golvspånskivor på reglar med c-avstånd
mellan 300 och 600 mm. Skivkvalitet
bör vara typ P5, enligt aktuell standard (motsvarar
V 313). Träbjälklag kräver anpassning till
en keramisk beläggning så att denna inte kan
skadas av fuktrörelser och/eller av nedböjning
i underlaget mellan reglar.
Oavsett regelavstånd, dock max. 600 mm,
skall förstärkning av böjstyvhet och åtgärd för
att förhindra att fuktrörelser överförs till det
keramiska skiktet utföras. Förstärkning kan
göras med avjämningsmassa enligt nedanstående
exempel på konstruktionsprincip.
Förstärkningar med motsvarande effekt kan
uppnås med andra konstruktioner enligt
ansvarig projektör/tillverkare.
Vid regelavstånd större än 600 mm skall
bjälklaget förstärkas med kortlingar, centrumavstånd
300 mm.
Dimensionering av bjälklagsförstärkning
kan i specifika fall göras enligt Boverkets Konstruktionsregler
5:323, men med krav på max.
1 mm svikt vid 1 kN/m2 ökad egenlast.
Förstärkning med avjämningsmassa
Avjämningsmassa skall vara cementbunden
eller gips/anhydritbunden enligt aktuell produktstandard*,
av tillverkaren avsedd för
användning på träunderlag och ha böjstyvhetsförbättrande
egenskaper. Skikttjocklek
min. 12 mm vid golvbrunnen.
Armering skall utföras i underkant avjämningsmassa
med punktsvetsat, korrosionsskyddat
stålnät, tråddiameter min. 2,5 mm
och maskvidd 50–100 mm eller med armering
av alternativt material med likvärdiga
egenskaper. Armeringen skall utföras för eliminering
av sprickrisk i övergångsskiktet mellan
trä och avjämningsmassa. Skarvning av
stålnätet utförs med överlapp enligt tätskiktstillverkarens
anvisning."
Vad är anpassning typ P5?
Vad innebär "anpassning till keramisk beläggning"??? Avjämningsmassa = anpassning ????
Detta borde väl ändå innbära att jag kan ha avjämningsmassa direkt på spånet, eller rättare sagt på plåtarna med golvvärmen, och strunta i gipsplattor. Avjämningsmassan har ju samma funktion som betong och borde fördela värmen bra från slingorna. Dessutom armeras ju denna avjämningsmassa enl citatet ovan för att följs bestämmelserna.
Då Så! Finns det fortfarande någon bra anledning att ha någon typ av skivmaterial ovanpå mina spårade spånskivor? Kan ni kloka där ute intyga att avjämningsmassa på spånet är tillräckligt bärande för att slippa sprickor i badrummet.
Faan vad villrådig jag blir. BKR ger inga tydliga svar tycker jag. Hjääääälp!
"5.7.2 Golv
Skivkonstruktioner på golv består vanligen av
22 mm golvspånskivor på reglar med c-avstånd
mellan 300 och 600 mm. Skivkvalitet
bör vara typ P5, enligt aktuell standard (motsvarar
V 313). Träbjälklag kräver anpassning till
en keramisk beläggning så att denna inte kan
skadas av fuktrörelser och/eller av nedböjning
i underlaget mellan reglar.
Oavsett regelavstånd, dock max. 600 mm,
skall förstärkning av böjstyvhet och åtgärd för
att förhindra att fuktrörelser överförs till det
keramiska skiktet utföras. Förstärkning kan
göras med avjämningsmassa enligt nedanstående
exempel på konstruktionsprincip.
Förstärkningar med motsvarande effekt kan
uppnås med andra konstruktioner enligt
ansvarig projektör/tillverkare.
Vid regelavstånd större än 600 mm skall
bjälklaget förstärkas med kortlingar, centrumavstånd
300 mm.
Dimensionering av bjälklagsförstärkning
kan i specifika fall göras enligt Boverkets Konstruktionsregler
5:323, men med krav på max.
1 mm svikt vid 1 kN/m2 ökad egenlast.
Förstärkning med avjämningsmassa
Avjämningsmassa skall vara cementbunden
eller gips/anhydritbunden enligt aktuell produktstandard*,
av tillverkaren avsedd för
användning på träunderlag och ha böjstyvhetsförbättrande
egenskaper. Skikttjocklek
min. 12 mm vid golvbrunnen.
Armering skall utföras i underkant avjämningsmassa
med punktsvetsat, korrosionsskyddat
stålnät, tråddiameter min. 2,5 mm
och maskvidd 50–100 mm eller med armering
av alternativt material med likvärdiga
egenskaper. Armeringen skall utföras för eliminering
av sprickrisk i övergångsskiktet mellan
trä och avjämningsmassa. Skarvning av
stålnätet utförs med överlapp enligt tätskiktstillverkarens
anvisning."
Vad är anpassning typ P5?
Vad innebär "anpassning till keramisk beläggning"??? Avjämningsmassa = anpassning ????
Detta borde väl ändå innbära att jag kan ha avjämningsmassa direkt på spånet, eller rättare sagt på plåtarna med golvvärmen, och strunta i gipsplattor. Avjämningsmassan har ju samma funktion som betong och borde fördela värmen bra från slingorna. Dessutom armeras ju denna avjämningsmassa enl citatet ovan för att följs bestämmelserna.
Då Så! Finns det fortfarande någon bra anledning att ha någon typ av skivmaterial ovanpå mina spårade spånskivor? Kan ni kloka där ute intyga att avjämningsmassa på spånet är tillräckligt bärande för att slippa sprickor i badrummet.
Faan vad villrådig jag blir. BKR ger inga tydliga svar tycker jag. Hjääääälp!
Hej
Vi håller precis på att lägga vattenburen golvvärme i vårt badrum på övervåningen. Jag har pratat med några olika tillverkare och alla rekommenderar följande (som vi också följer):
22 mm golvspånskiva på reglarna
primer
armeringsnät
fäst vattenslingorna i nätet, vi använder 16 mm rör
flytspackla min 36 mm
sedan blir det tätskikt om du ska lägga klinker
Vi håller precis på att lägga vattenburen golvvärme i vårt badrum på övervåningen. Jag har pratat med några olika tillverkare och alla rekommenderar följande (som vi också följer):
22 mm golvspånskiva på reglarna
primer
armeringsnät
fäst vattenslingorna i nätet, vi använder 16 mm rör
flytspackla min 36 mm
sedan blir det tätskikt om du ska lägga klinker