Vattenburen fläktkonvektor
Har ett källarutrymme på ca 30kvm som barnen bor i, har en gardinskena i taket som delar av rummet...vad tror ni krävs / behövs för element? Värmen känns mest som den står stilla där nere...
Viktigt att det finns ventilation i ett bostadsutrymme.... För uppvärmning av lite äldre och halvgamla hus kan man räkna med tumregeln 70 W/kvm alltså radiatorer på 2100 W tillsammans. Då ska det klara vintrarna som var förr.
Som tumregel brukar man också säga att källare inte behöver samma effekt som markplan eftersom jorden isolerar så du klarar dig med betydligt mindre än 2100 watt, 1500 är säkert tillräckligt.
Men där är ju som sagt element idag....men värmen rör ju sig inte där nere...utan är ju varmt precis vid elementen.....har inte dränerat huset heller, men inte fuktigt så de ska inte behövas enligt "grävare" som varit här & kollat
Hur räknar man ut effekten på dessa då? Har gamla vattenburna element, bara som en enkel panel, vet inte hur jag ska förklara
Det blir ju en naturlig luftrörelse vid ett element
En gardin som delar av rummet kan ju hindra detta flöde, det är inte det som är problemet? Då tror jag inte en fläktkonvektor är rätta lösningen.
En gardin som delar av rummet kan ju hindra detta flöde, det är inte det som är problemet? Då tror jag inte en fläktkonvektor är rätta lösningen.
Vad har huset för uppvärmning? Panna?
Vad finns det för ventilation i utrymmet, och källaren som helhet?
En vattenburen fläktkonvektor fungerar ofta super i en källare, men blir jobbig att ha i ett utrymme som någon bor (sover, leker..) i.
Vad finns det för ventilation i utrymmet, och källaren som helhet?
En vattenburen fläktkonvektor fungerar ofta super i en källare, men blir jobbig att ha i ett utrymme som någon bor (sover, leker..) i.
Vi har fjärrvärme som uppvärmning, & övriga huset är mycket varmare än källaren, ventilation är de frånluft i tvättstugan, & inluft har vi i gamla pannrummet samt i stora rummet barnen delar på! Dock inte mycket
Öppna för då drar det jätte kallt in! Samt inluft i fönstren i källaren som inte är så täta
Öppna för då drar det jätte kallt in! Samt inluft i fönstren i källaren som inte är så täta
Problemet med självdrag är ju att den principen bygger på att det finns en varm skorsten (=panna).
Finns det ingen sådan, så fungerar inte självdrag som ventilation.
I synnerhet inte om man bor många i ett hus, och så som vi idag ofta använder det (ex. duschar ofta istället för badar).
Då måste man konvertera till antingen mekanisk ventilation eller FTX (värmeväxlare).
Och det är ju viktigt att ha bra ventilation i en källare om den ska användas som ex. sovrum.
Värmer du upp hela källaren till full inomhustemperatur?
Stängda dörrar mellan olika rum?
Jag tror en vattenburen fläktkonvektor är rätt väg, kombinerad med lite mekanisk ventilation via exempelvis en utdragsfläkt i tvättstugan.
Finns det ingen sådan, så fungerar inte självdrag som ventilation.
I synnerhet inte om man bor många i ett hus, och så som vi idag ofta använder det (ex. duschar ofta istället för badar).
Då måste man konvertera till antingen mekanisk ventilation eller FTX (värmeväxlare).
Och det är ju viktigt att ha bra ventilation i en källare om den ska användas som ex. sovrum.
Värmer du upp hela källaren till full inomhustemperatur?
Stängda dörrar mellan olika rum?
Jag tror en vattenburen fläktkonvektor är rätt väg, kombinerad med lite mekanisk ventilation via exempelvis en utdragsfläkt i tvättstugan.
Har en fresh intellivent i tvättstugan som går på kontinuerlig drift & som styr fukten SjÄlv...& ja vi värmer upp hela källaren, gamla pannrummet, &'de stora rummet plus då tvättstugan....men får ju stötta med en vanlig fläktkonvektor för att få normal inomhus temp....
Källaren hänger ju ihop med det övriga huset också, och dess ventilation.
Hur fungerar ventilationen i övriga huset?
Hur öppet är det mellan våningarna?
Så fläkten i tvättstugan går kontinuerligt, även när det inte är fuktrelaterat? För det är ju förutsättningen + att den klarar att få ut luften. En liten badrumsfläkt klarar att trycka luften en begränsad längd.
Sedan kommer ju frågor kring källarens isoleringsnivå. Finns det någon isolering i väggar och golv?
Hur gammalt är huset?
Att värma ett källarutrymme som är oisolerat till full rumstemperatur, och samtidigt ha en god ventilation är effektkrävande.
Hur fungerar ventilationen i övriga huset?
Hur öppet är det mellan våningarna?
Så fläkten i tvättstugan går kontinuerligt, även när det inte är fuktrelaterat? För det är ju förutsättningen + att den klarar att få ut luften. En liten badrumsfläkt klarar att trycka luften en begränsad längd.
Sedan kommer ju frågor kring källarens isoleringsnivå. Finns det någon isolering i väggar och golv?
Hur gammalt är huset?
Att värma ett källarutrymme som är oisolerat till full rumstemperatur, och samtidigt ha en god ventilation är effektkrävande.
För att räkna på effekten som en befintlig radiator ger måste du veta följande:
Temperatur på tilloppet till radiatorn
Flödeshastighet i radiotorkretsen (se nedan)
1- eller 2-rörssystem?
Radiatorns effekt vid given inloppstemperatur (egentligen dT, se nedan)
Radiatorer avger mer värme ju varmare vatten som hälls in och ju kallare omgivningen är. Om intemp=rumstemp avges ingen värme, effekten=0 W (ganska självklart). Om vattnet är kokhett och rummet runt 0 grader kommer den avgivna effekten att vara hög. I verkligheten har vi kanske 20-25 grader i rummet och en inloppstemperatur på 30-60 grader (kanske mer ibland). Har du en värmepump som reglerar radiatorvattnets temperatur efter utomhustemp så kommer radiatorn att avge olika effekt beroende på värmebehovet (som värmepumpen ser det). Om du tar ett normalfall med 50 graders intemp till radiatorn (kolla gärna vad du själv har med en termometer) och säger att det är 20 grader i rummet så kan du sedan titta i tabeller, t.ex. här:
http://www.rinkabyror.se/artikel/radiator-10x59-mp/
Temperaturskillnaden i exemplet ovan är 50 - 20 = 30 grader (intemp - rumstemp = dT, där dT står för delta temp, eller skillnad i temp). Effekten på den största radiatorn i länken är då 387 W. Hitta en radiator som liknar din och jämför värdena.
Eftersom det är svårt att räkna på flödeshastighet i radiotorkretsen och hur det påverkar avgiven effekt kan man göra ett enklare test. Om hela radiatorn är varm har du bra flöde. Om bara övre delen är varm men resten kall så hinner vattnet som kommer in i överkant (normalt sett) att kylas av innan det kommer till utloppet i underkant. Det kan bero på flera saker:
Termostaten är inte helt öppen (defekt?)
Strypventilen (oftast vid utloppet) stryper flödet (går oftast att justera)
Inte tillräckligt flöde från cirkulationspumpen (defekt?, för många utgående kretsar?)
Igensatta rör
Blir inte mer än halva radiatorn ens varm är det definitivt för dåligt flöde. Är utloppet ljummet är det helt OK, och är det riktigt varmt kanske det är lite för bra flöde vilket kan påverka värmen i övriga huset.
I ditt fall kan det vara så att den enkla panelradiatorn är avsedd för en riktigt varm oljepanna som nu matas med ett temperaturreglerat system (fjärrvärme) vilket gör att den avgivna effekten inte blir särskilt hög. Som alternativ kan du titta på en bättre radiator utan fläkt (om ljudet av fläkten kan tänkas störa):
http://www.rinkabyror.se/artikel/thermopanel-v4-radiator-tp22-6004/
1714 W vid dT 30 grader!!!
Tips:
http://www.rinkabyror.se/sida/hjalp/dimensionering-radiator/
/Fredrik
Temperatur på tilloppet till radiatorn
Flödeshastighet i radiotorkretsen (se nedan)
1- eller 2-rörssystem?
Radiatorns effekt vid given inloppstemperatur (egentligen dT, se nedan)
Radiatorer avger mer värme ju varmare vatten som hälls in och ju kallare omgivningen är. Om intemp=rumstemp avges ingen värme, effekten=0 W (ganska självklart). Om vattnet är kokhett och rummet runt 0 grader kommer den avgivna effekten att vara hög. I verkligheten har vi kanske 20-25 grader i rummet och en inloppstemperatur på 30-60 grader (kanske mer ibland). Har du en värmepump som reglerar radiatorvattnets temperatur efter utomhustemp så kommer radiatorn att avge olika effekt beroende på värmebehovet (som värmepumpen ser det). Om du tar ett normalfall med 50 graders intemp till radiatorn (kolla gärna vad du själv har med en termometer) och säger att det är 20 grader i rummet så kan du sedan titta i tabeller, t.ex. här:
http://www.rinkabyror.se/artikel/radiator-10x59-mp/
Temperaturskillnaden i exemplet ovan är 50 - 20 = 30 grader (intemp - rumstemp = dT, där dT står för delta temp, eller skillnad i temp). Effekten på den största radiatorn i länken är då 387 W. Hitta en radiator som liknar din och jämför värdena.
Eftersom det är svårt att räkna på flödeshastighet i radiotorkretsen och hur det påverkar avgiven effekt kan man göra ett enklare test. Om hela radiatorn är varm har du bra flöde. Om bara övre delen är varm men resten kall så hinner vattnet som kommer in i överkant (normalt sett) att kylas av innan det kommer till utloppet i underkant. Det kan bero på flera saker:
Termostaten är inte helt öppen (defekt?)
Strypventilen (oftast vid utloppet) stryper flödet (går oftast att justera)
Inte tillräckligt flöde från cirkulationspumpen (defekt?, för många utgående kretsar?)
Igensatta rör
Blir inte mer än halva radiatorn ens varm är det definitivt för dåligt flöde. Är utloppet ljummet är det helt OK, och är det riktigt varmt kanske det är lite för bra flöde vilket kan påverka värmen i övriga huset.
I ditt fall kan det vara så att den enkla panelradiatorn är avsedd för en riktigt varm oljepanna som nu matas med ett temperaturreglerat system (fjärrvärme) vilket gör att den avgivna effekten inte blir särskilt hög. Som alternativ kan du titta på en bättre radiator utan fläkt (om ljudet av fläkten kan tänkas störa):
http://www.rinkabyror.se/artikel/thermopanel-v4-radiator-tp22-6004/
1714 W vid dT 30 grader!!!
Tips:
http://www.rinkabyror.se/sida/hjalp/dimensionering-radiator/
/Fredrik
