Har funderat kring varför man använder prickmark när detaljplanen läggs fram? Vad har det för funktion? Vill man reservera för att kunna bygga ledningar eller trottoar?

Bor på en gata där vi har prickmark på 5 meter från gatan in på tomten men inget på motsatt sida av gatan. Finns en trottoar på andra sidan. Kan man räkna med att de kommer börja riva och planera för gångväg där? Eller har det någon annan funktion?
 
Finns många olika och säkert varierande anledningar. Ofta i stadsmiljö eller annan miljö så finns det en vision tanke från stadsarkitekten hur den vill att området ska se ut. Det behöver inte vara att man har en plan att bygga något på prickmarken. I många områden vill man ha det så för att få det lite luftigt och trevlig.
Man vill inte att det ska ställas hus med husväggen ändå ute vid trottoaren.
Ofta vill man också att det ska finnas utrymme för att parkera fordon på den egna tomten. Så att man inte bygger garage ändra fram till gatan, fyller garaget med skrot och sedan parkerar bilen ute på gatan.
 
Claes Sörmland
Jag tror att det ofta har slentrianprickats kanske med argumentet som förs ovan, man vill ha in luft i bebyggelsestrukturen.
 
A
känns som ni killgissar bara nu.

Den absolut vanligaste anledningen är brandregler.
Man prickar nästan alltid mark minst 4,5m in på varje fastighet.

i övrigt är det ledningar, servitut etc.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Prickmark längs gata är också ur trafiksäkerhetssynpunkt, så att inte byggnader ska skymma sikten.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
A Aunty skrev:
känns som ni killgissar bara nu.

Den absolut vanligaste anledningen är brandregler.
Man prickar nästan alltid mark minst 4,5m in på varje fastighet.

i övrigt är det ledningar, servitut etc.
Nej ingen killgissning här. I vår detaljplan från 60-talet finns en lång inledning där arkitekten beskriver sin vision om områdets utseende

De 5-6m prickmark vi har är endast mot gata. I sidled mot granne har vi ingen prickmark utan de flesta hus står tätt mot grannens garage så det blir som kedjehus. Här har prickmarken alltså ingenting med brandskyddet att göra
 
Claes Sörmland
Prickmark behövdes väl inte förr för brandskyddet när byggnadsstadgan i alla fall hade en regel om ingen byggnation närmare gränsen än 4,5 m.

Vi har gott om prickmark i vår gamla byggnadsplan från 50-talet trots att huvudbyggad inte får läggas närmare tomtgräns än 6 m och uthus 4,5 m från gränsen. Kanske tog man höjd för framtida VA, kanske inte. Det finns inte förklarat.
 
Här i området används främst prickmark för att markera att det inte kan byggas något pga rasrisk om belastning på området ändras.
 
Tror jag blev lite klokare iaf, taxk för era tankar. Men alltså, man ska inte räkna med att kommunen får för sig att bredda vägen in på prickmarken i fråga en vacker dag? Eller börja gräva ner nytt kablage?
 
K kattparet skrev:
Tror jag blev lite klokare iaf, taxk för era tankar. Men alltså, man ska inte räkna med att kommunen får för sig att bredda vägen in på prickmarken i fråga en vacker dag? Eller börja gräva ner nytt kablage?
Nej, inte utan att fråga först i alla fall - om nu inte detaljplanen säger att remsan är avsedd som vägområde eller ledningsområde.
 
B b8q skrev:
Nej, inte utan att fråga först i alla fall - om nu inte detaljplanen säger att remsan är avsedd som vägområde eller ledningsområde.
Av plankartan står bara "mark som icke får bebyggas" i vårt fall. Den är från 1961, tydligen den senaste för området i fråga... Men tittar man på vissa tomter i området så ligger ju vissa byggnader klart på prickmarken i fråga. De kanske sett mellan fingrarna, vad vet jag.
 
K kattparet skrev:
Men tittar man på vissa tomter i området så ligger ju vissa byggnader klart på prickmarken i fråga. De kanske sett mellan fingrarna, vad vet jag.
Det kan ju vara så att man placerat friggebodar och attefallare på prickmarken. Det får man göra - så länge de inte är närmare än 4,5 m till gränsen mot gatan (om det är kommunens gatumark; kommunen kan nämligen aldrig ge tillstånd att uppföra sådana bygglovsbefriade byggnader närmare tomtgränsen, eftersom kommunal mark betyder att det är allas mark, och alla kommuninvånare kan inte ge samtycke.)

Eller också har man räknat det som det luddiga "mindre avvikelse", och gett tillstånd.

Eller så är det svartbyggen.

Eller så är de uppförda innan detaljplanen togs fram.

Det finns många alternativa förklaringar, som du ser.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.