Värmesystem i lågenergihus
Jag var helt inne på att bygga vårt hus med vattenburen golvvärme på båda våningarna av 1,5 planhus med förhöjt väggliv.
Träffade en VVS-konsult i vecka för att diskutera värmesystem. Har fått en energiberäkning på huset på under 9000kWh/år för totalt 380m2 uppvärmd yta. 230 + 150.
Golvvärme på övervåningen kommer att blir värdigt överdimensionerat.
Det vi funderar på är att styra temperaturen med FTX-ventilationen och ha golvvärme på nedervåningen. Funktionen på golvvärmen skulle vara att mer som grundvärme så att inte golvet känns kallt.
Poängen skulle vara att försöka utnyttja de bästa egenskaperna för båda systemen:
Golvvärme i betong: Långsam - bra spridning
FTX: Snabb - billigare lösning på övervåningen
Vad tror ni? Skulle det vara svårt att få det att funka?
Träffade en VVS-konsult i vecka för att diskutera värmesystem. Har fått en energiberäkning på huset på under 9000kWh/år för totalt 380m2 uppvärmd yta. 230 + 150.
Golvvärme på övervåningen kommer att blir värdigt överdimensionerat.
Det vi funderar på är att styra temperaturen med FTX-ventilationen och ha golvvärme på nedervåningen. Funktionen på golvvärmen skulle vara att mer som grundvärme så att inte golvet känns kallt.
Poängen skulle vara att försöka utnyttja de bästa egenskaperna för båda systemen:
Golvvärme i betong: Långsam - bra spridning
FTX: Snabb - billigare lösning på övervåningen
Vad tror ni? Skulle det vara svårt att få det att funka?
Vad menar du med "lågenergihus"? Är det något i stil med passivhus?
Om det är så, så ska du knappt behöva tillföra någon energi för uppvärmning. Golvvärme funkar inte, det blir för varmt i huset om du ska golvet så varmt så det gör någon skillnad.
FTX tillför ingen värme, det återvinner energi ur frånluften. Sedan kan man givetvis komplettera anläggningen med någonting som värmer upp till-luften, el är väl vanligast.
Om det är så, så ska du knappt behöva tillföra någon energi för uppvärmning. Golvvärme funkar inte, det blir för varmt i huset om du ska golvet så varmt så det gör någon skillnad.
FTX tillför ingen värme, det återvinner energi ur frånluften. Sedan kan man givetvis komplettera anläggningen med någonting som värmer upp till-luften, el är väl vanligast.
Behöver nog förtydliga lite:
Huset kommer vara något mellanting mellan ett "vanligt" hus och ett passivhus.
FTX-systemet kommer att vara utrustat med ett värmebatteri. Detta kommer både att kunna värma på vintern och kyla under sommaren.
Huset kommer vara något mellanting mellan ett "vanligt" hus och ett passivhus.
FTX-systemet kommer att vara utrustat med ett värmebatteri. Detta kommer både att kunna värma på vintern och kyla under sommaren.
Låter som ett energieffektivt bygge, grattis!
I denna hustyp brukar man försöka utnyttja solinstrålningen med stora fönster på sydvägg osv. Tror som föregående talare att det kan finnas en risk att ingjuten golvvärme blir för trög, men det kanske kan funka i kombo med FTX:en, kanske.. Annars är det inte så fel med stadiga raddar. Eller lägg golvvärmen på plattan, beroende på golvbeläggning förstås.
I denna hustyp brukar man försöka utnyttja solinstrålningen med stora fönster på sydvägg osv. Tror som föregående talare att det kan finnas en risk att ingjuten golvvärme blir för trög, men det kanske kan funka i kombo med FTX:en, kanske.. Annars är det inte så fel med stadiga raddar. Eller lägg golvvärmen på plattan, beroende på golvbeläggning förstås.
Hur ordnas värmen/kylan till batteriet i FTXen?
Ur kylsynpunkt blir det billigast med frikyla från bergvärme (borrhål är skapligt kalla på sommaren), men även aktiv kylning med luft/vatten VP fungerar ju.
Vi har ytjordvärme och jag misstänker att kyleffekten inte skulle bli så jättehög vid frikyla då inkommande brine håller ca 16 grader i juli/augusti när det är som varmast i huset.
På fastlandet där det är varmare på sommaren än här på Gotland blir brinetemerpaturen säker ändå högre.
Ur kylsynpunkt blir det billigast med frikyla från bergvärme (borrhål är skapligt kalla på sommaren), men även aktiv kylning med luft/vatten VP fungerar ju.
Vi har ytjordvärme och jag misstänker att kyleffekten inte skulle bli så jättehög vid frikyla då inkommande brine håller ca 16 grader i juli/augusti när det är som varmast i huset.
På fastlandet där det är varmare på sommaren än här på Gotland blir brinetemerpaturen säker ändå högre.
Redigerat:
Beror på vad du är ute efter ,Komfort eller billig uppvärmning.Smartaste vore golvvärme nere men EJ inguten i betongen,utan platonmatta åvan betongen ,10 cm frigolite , värmeslang med plåtar ,golvspån och naturligtvis 30 cm frigolite under betongen.
På övervåning behövs ej golvvärme mer än i tex badrum.Övriga rum vattenradiatorer.
Naturligtvis FTX,överlägset bäst/komfortablaste.Om du skall andvända braskamin för att hjälpa uppvärmningen/ekonomin finns FTX modeller som ansluts till braskaminens rum och fördelar till resten av huset
På övervåning behövs ej golvvärme mer än i tex badrum.Övriga rum vattenradiatorer.
Naturligtvis FTX,överlägset bäst/komfortablaste.Om du skall andvända braskamin för att hjälpa uppvärmningen/ekonomin finns FTX modeller som ansluts till braskaminens rum och fördelar till resten av huset
Hej mstrand, kul och smart! Vi tänker precis som du. År i projekteringsstadiet av 2x70 kvm just nu. Vattenburen golvvärme i plattan nere + ev badrum på övervåningen och ett varmvattenbatteri på ftxen för resten av huset. Golvvärmen styrd på utegivare förmodligen med extremt låg temperatur. Varmvattenbatteriet till FTX på innegivare.
Husets effektbehov vid dut (-24) ligger runt 3kW, min bedömning är att ~25% av effektbehovet är på övervåningen.
Övervåning: ~750 W varav (~300W golvvärme och 450W genom FTX)
Undervåning: ~2250 W (varav 450W genom FTX och 1800W genom golvvärme)
Många säger att luft inte bär så mycket värme, vilket ju stämmer. Men detta ska inte vara några konstigheter. Luftflödet ska vara 0,35 liter/s och kvadrat vilket ger 49 liter/s i vårt fall. Har hittat en bra sajt för att räkna på det och med ett varmvattenbatteri på 125 mm i tre rader (CWW 125-3-2,5) ska det kunna ge ~1000w redan vid 40 grader in. Vi har fjärrvärme så det är inga problem att skicka in högre temperaturer om det skulle behövas heller. Kolla in http://calculation.veab.com/
FTX-inblås från golv på övervåningen. Har dock lite svårt att hitta bra reglerbara golvdon. Blir enklare och kortare rördragning i mellanbjälklag samt färre hål i klimatskalet jämfört med att dra upp på vind och ner igen. Och det är bra att få värmen från golvet med tanke på luftblandningen.
Jag kan inte svara på om det blir svårt att få det att funka än, men jag tror att det ska bli bra!
Fördelar:
- billigare installation jämfört med radiatorer/golvvärme på övervåning (den pengen lägger vi på bättre fönster vilket ger lägre driftkostnader till samma peng)
- snabbare värmesystem (vilket ger bättre komfort vid tex solinstrålning, eldning i braskamin)
Nackdelar:
- svårighet att justera in rätt temperatur i varje rum?
- kan ej höja eller sänka värme per rum
Var på en passivhusutbildning hos Passivhuscentrum för ca ett år sedan. Dessa tankar är hämtade därifrån. De flesta passivhus byggs ju med värmedistribution genom ftx. Kände dock att det inte är så många villaleverantörer som har erfarenhet av passivhus och kan erbjuda det till ett bra pris, så ett "trimmat" standardhus får bli vår väg att gå istället.
Jag lyssnar gärna mer på dina planer!
Mvh
Niklas
Husets effektbehov vid dut (-24) ligger runt 3kW, min bedömning är att ~25% av effektbehovet är på övervåningen.
Övervåning: ~750 W varav (~300W golvvärme och 450W genom FTX)
Undervåning: ~2250 W (varav 450W genom FTX och 1800W genom golvvärme)
Många säger att luft inte bär så mycket värme, vilket ju stämmer. Men detta ska inte vara några konstigheter. Luftflödet ska vara 0,35 liter/s och kvadrat vilket ger 49 liter/s i vårt fall. Har hittat en bra sajt för att räkna på det och med ett varmvattenbatteri på 125 mm i tre rader (CWW 125-3-2,5) ska det kunna ge ~1000w redan vid 40 grader in. Vi har fjärrvärme så det är inga problem att skicka in högre temperaturer om det skulle behövas heller. Kolla in http://calculation.veab.com/
FTX-inblås från golv på övervåningen. Har dock lite svårt att hitta bra reglerbara golvdon. Blir enklare och kortare rördragning i mellanbjälklag samt färre hål i klimatskalet jämfört med att dra upp på vind och ner igen. Och det är bra att få värmen från golvet med tanke på luftblandningen.
Jag kan inte svara på om det blir svårt att få det att funka än, men jag tror att det ska bli bra!
Fördelar:
- billigare installation jämfört med radiatorer/golvvärme på övervåning (den pengen lägger vi på bättre fönster vilket ger lägre driftkostnader till samma peng)
- snabbare värmesystem (vilket ger bättre komfort vid tex solinstrålning, eldning i braskamin)
Nackdelar:
- svårighet att justera in rätt temperatur i varje rum?
- kan ej höja eller sänka värme per rum
Var på en passivhusutbildning hos Passivhuscentrum för ca ett år sedan. Dessa tankar är hämtade därifrån. De flesta passivhus byggs ju med värmedistribution genom ftx. Kände dock att det inte är så många villaleverantörer som har erfarenhet av passivhus och kan erbjuda det till ett bra pris, så ett "trimmat" standardhus får bli vår väg att gå istället.
Jag lyssnar gärna mer på dina planer!
Mvh
Niklas
Hej igen,
Nu har jag ändrat mig igen. Det blir "vanlig" golvvärme uppe och nere. Har varit och tittat på ett liknande hus och det fungerar. Det blir bara väldigt låg framledningstemp från värmepumpen.
Troligen blir det följande prylar:
Nibe F1145 + extern vv-beredare alt acctank
Heru 130 med kylbatteri för sommaren.
Nu till min nya fråga:
Vi kommer att ha ganska stort behov av varmvatten. Normalt sätt kommer vi bara bo 4 pers i huset. Men under några veckor perioder under året kommer vi att vara upp till 12 pers. Dessutom har frun hittat ett badkar på 500l.
Vi kommer med andra ord att behöva en extern VV-beredare kopplade till F1145. Skulle det vara ett bättre alternativ att använda en acctank? Vi kommer troligen att installera en kamin, den kunde i så fall var vattenmantlad och kopplad till acctanken.
Nu har jag ändrat mig igen. Det blir "vanlig" golvvärme uppe och nere. Har varit och tittat på ett liknande hus och det fungerar. Det blir bara väldigt låg framledningstemp från värmepumpen.
Troligen blir det följande prylar:
Nibe F1145 + extern vv-beredare alt acctank
Heru 130 med kylbatteri för sommaren.
Nu till min nya fråga:
Vi kommer att ha ganska stort behov av varmvatten. Normalt sätt kommer vi bara bo 4 pers i huset. Men under några veckor perioder under året kommer vi att vara upp till 12 pers. Dessutom har frun hittat ett badkar på 500l.
Vi kommer med andra ord att behöva en extern VV-beredare kopplade till F1145. Skulle det vara ett bättre alternativ att använda en acctank? Vi kommer troligen att installera en kamin, den kunde i så fall var vattenmantlad och kopplad till acctanken.
Avloppsvärmeväxlare på dusch från övervåningen. Duscha 50% längre med samma varmvattenkapacitet. En enkel pryl som kostar runt 10 kr, Helt passiv teknik, inget som kan gå sönder eller dra el.
http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/716/avloppsvarmevaxlare-varmeatervinning-ur-duschvatten
Ska sjlv bygga och kommer att koppla en sådan för dusch på övervåningen.
http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/716/avloppsvarmevaxlare-varmeatervinning-ur-duschvatten
Ska sjlv bygga och kommer att koppla en sådan för dusch på övervåningen.
Känns som det är svårt att få ekonomi i den växlaren. 10kkr för en av våra duschar. Enligt energiberäkningen kommer vi göra av med 2000kr/år i varmvatten. Säg att vi skulle spara 500kr/år på växlaren. Då skulle det ta över 20år att få tillbaka pengarna. Troligen ligger återbetalningen på mer är det dubbla.
En avskrivning på 20 år på en pryl som håller för evigt (50+) är bra tycker jag. Speciellt i en värld där energipriser knappast kommer att gå ner.
Jag vet inte hur du räknar dina 2 kkr för varmvatten. Om du har 2 kkr i el för VP så är totala kostnaden med avskrivning på VPn det dubbla för varje kWh från VPn. Tillverkarna av VP brukar räkna livslängden på VP i drifttimmar (typ 100 000 drifttimmar tror jag). Start och stopp påverkar också.
Vi värderar ju och tänker olika. Jag skulle utan problem investera i din första kalkyl. Om du dessutom räknar på din verkliga kostnad på VP, säg 40-50 öre el och 30-40 öre avskrivning/slitage så handlar det om ännu kortare tid=ännu bättre kalkyl.
Jag vet inte hur du räknar dina 2 kkr för varmvatten. Om du har 2 kkr i el för VP så är totala kostnaden med avskrivning på VPn det dubbla för varje kWh från VPn. Tillverkarna av VP brukar räkna livslängden på VP i drifttimmar (typ 100 000 drifttimmar tror jag). Start och stopp påverkar också.
Vi värderar ju och tänker olika. Jag skulle utan problem investera i din första kalkyl. Om du dessutom räknar på din verkliga kostnad på VP, säg 40-50 öre el och 30-40 öre avskrivning/slitage så handlar det om ännu kortare tid=ännu bättre kalkyl.