Värme: Kalkyl värmepump
Jag är en koservativ själ och har räknat på både bergvärme och en luftvattenpump.
Jag arbetar med att göra investeringskalkyler och kan inte påstå att jag tycker en värmepump går ihop riktigt.
Jag har en förbrukning på 31000 kwh/år varav ca 25000 är för uppvärmning. Om prylarna håller 10 år (vilket känns tveksamt) och man får en hög effekt är det väl gränsfall men med lite marginal i kalkylen för sånt som kan hända är jag väldigt tveksam.
Är det någon som kan ge lite input på hur ni har tänkt och räknat (inga glädjekalkyler tack)?
Jag arbetar med att göra investeringskalkyler och kan inte påstå att jag tycker en värmepump går ihop riktigt.
Jag har en förbrukning på 31000 kwh/år varav ca 25000 är för uppvärmning. Om prylarna håller 10 år (vilket känns tveksamt) och man får en hög effekt är det väl gränsfall men med lite marginal i kalkylen för sånt som kan hända är jag väldigt tveksam.
Är det någon som kan ge lite input på hur ni har tänkt och räknat (inga glädjekalkyler tack)?
Jag hade en del diskussioner kring detta med kalkylen med en bekant. Som ekonomiskt bevandrad tyckte han det var hål i huvudet att räkna på något annat än tre år......
Vi enades till slut om att det är den tekniska livslängden för systemet som är avgörande och Wigert antyder är den ju olika för olika delar av systemet.
Jag tycker inte att 10 år känns som en övre gräns för den tekniska livslängden på själva pumpen, 15 år är mer rimligt som jag ser det. Jag har gett min pump en trivsam miljö att arbeta i och har ingen anledning att förvänta mig en avsevärt kortare livslängd än vad kompressortillverkaren specar. Det som först går sönder i vanliga bergvp tror jag kommer vara den inbyggda vv-beredaren. Ett system utan en sådan tror jag "håller" längre.
Vill man går det ju att visa vad som helst med en kalkyl, åt båda håll..... Känns investeringen tveksam i magen så är den antagligen det också!
Vi enades till slut om att det är den tekniska livslängden för systemet som är avgörande och Wigert antyder är den ju olika för olika delar av systemet.
Jag tycker inte att 10 år känns som en övre gräns för den tekniska livslängden på själva pumpen, 15 år är mer rimligt som jag ser det. Jag har gett min pump en trivsam miljö att arbeta i och har ingen anledning att förvänta mig en avsevärt kortare livslängd än vad kompressortillverkaren specar. Det som först går sönder i vanliga bergvp tror jag kommer vara den inbyggda vv-beredaren. Ett system utan en sådan tror jag "håller" längre.
Vill man går det ju att visa vad som helst med en kalkyl, åt båda håll..... Känns investeringen tveksam i magen så är den antagligen det också!
räkna med att borran håller minst 500 år.
en rätt justerad markvärmepumpe ska lätt hålla 15 år & om du råkar ut för ett haveri tidigare, så lagar du den.
jag växte upp i ett hus som hade ytjordvärme & den byttes ut när nya ägaren köppte huset på grund utav att dom grävde av kolektorslangen. anläggningen var då drygt 20 år gammal & kompressorn var bytt en gång, detta gjordes ganska tidigt har jag förmig (inom 5 år)
på ett annan forum så har jag läst om folk som letar efter nya pumpar, då dom vill byta för att få mordernare tecknik & passa på att byta innan pumpen havererar, då det inte blir samma panik då, dessa pumpar är också över 20 år gammla.
en rätt justerad markvärmepumpe ska lätt hålla 15 år & om du råkar ut för ett haveri tidigare, så lagar du den.
jag växte upp i ett hus som hade ytjordvärme & den byttes ut när nya ägaren köppte huset på grund utav att dom grävde av kolektorslangen. anläggningen var då drygt 20 år gammal & kompressorn var bytt en gång, detta gjordes ganska tidigt har jag förmig (inom 5 år)
på ett annan forum så har jag läst om folk som letar efter nya pumpar, då dom vill byta för att få mordernare tecknik & passa på att byta innan pumpen havererar, då det inte blir samma panik då, dessa pumpar är också över 20 år gammla.
Om det inte är någon elektronik som packar ihop går maskinerna runt 20 år. Om köldmedian är godkänd efter den tiden går det att byta kompressorn och dra igång igen. Borrhålets livslängd är nog som föregående talare påstår några hundra år.
Om maskinen med installation håller mer än ca 5-7 år går den med vinst. Packar den snabbare så går den att fixa, och går med vinst igen.
Om maskinen med installation håller mer än ca 5-7 år går den med vinst. Packar den snabbare så går den att fixa, och går med vinst igen.
Hej AlKing,
Jag räknade ut ungefärliga installationskostnaden för de olika möjliga alternativ som var realistiska för mig.
Olja: Behövde investera i ny ojebrännare samt shuntstyrning. Totalt ca 7000:-
El: Investering i shuntstyrning. ca 2000:-
Pellets: Brännare, förråd samt shuntstyrning. ca 30000:-
Värmepump ytjord: ca 60000:-
För olja, pellets och el hade jag en 14 år gammal panna. Eventuellt skulle man kunna lägga en del av kostnaden för en ny panna på dessa alternativ.
Jag plockade in siffrorna i Excel och lät alternativen mötas två och två där mellanskillnaden i energikostnad betalade på ett anniutetslån för mellanskillnaden i investering.
Sedan gjorde jag en bedömning om parametrarna skulle vara stabila under den tiden till break even nåddes.
T.ex olja mot värmepump.
Värmepumpen skulle tjäna in sig på 2.8 år med det oljepris, elpris och ränta som gällde då. Jag tyckte det var osannolikt att priset på olja skulle sjunka kraftigt under denna tidsrymd. Det är även sannolikt att värmepumpen håller så pass länge.
/m
Jag räknade ut ungefärliga installationskostnaden för de olika möjliga alternativ som var realistiska för mig.
Olja: Behövde investera i ny ojebrännare samt shuntstyrning. Totalt ca 7000:-
El: Investering i shuntstyrning. ca 2000:-
Pellets: Brännare, förråd samt shuntstyrning. ca 30000:-
Värmepump ytjord: ca 60000:-
För olja, pellets och el hade jag en 14 år gammal panna. Eventuellt skulle man kunna lägga en del av kostnaden för en ny panna på dessa alternativ.
Jag plockade in siffrorna i Excel och lät alternativen mötas två och två där mellanskillnaden i energikostnad betalade på ett anniutetslån för mellanskillnaden i investering.
Sedan gjorde jag en bedömning om parametrarna skulle vara stabila under den tiden till break even nåddes.
T.ex olja mot värmepump.
Värmepumpen skulle tjäna in sig på 2.8 år med det oljepris, elpris och ränta som gällde då. Jag tyckte det var osannolikt att priset på olja skulle sjunka kraftigt under denna tidsrymd. Det är även sannolikt att värmepumpen håller så pass länge.
/m
Intressant ämne för det finns ju så många uppfattningar hur man skall räkna
Själv skulle jag försöka göra en LCC analys (livscykelanalys) och räkna fram alla värden till en nuvärdeskostnad, antagande måste då göras för inflation och ränta
Så det skulle bli
kwh kostnaden på det bundna kapitalet
kwh kostnaden på underhållskostnaden
kwh kostnaden på energiförbrukningen (el ved etc)
kwh kostnaden på ev tillkommande "spetskraft"
allt omräknat till en nuvärdeskostnad
Resultatet blir en total kostnad / kwh
Själv skulle jag försöka göra en LCC analys (livscykelanalys) och räkna fram alla värden till en nuvärdeskostnad, antagande måste då göras för inflation och ränta
Så det skulle bli
kwh kostnaden på det bundna kapitalet
kwh kostnaden på underhållskostnaden
kwh kostnaden på energiförbrukningen (el ved etc)
kwh kostnaden på ev tillkommande "spetskraft"
allt omräknat till en nuvärdeskostnad
Resultatet blir en total kostnad / kwh
Hmmm,
om jag inte minns fel så är numera fabrikanterna bara tvugna att hålla med reservdelar i runt 5 år, istället för tidigare 10 år, och om man då räknar på 15 år kommer frågan upp hur mycket dyrare en ev reparation/service blir på pumpen. Har någon exempel på hur mycket dyrare ett "substitut-detalj" till en VP blir ?
Vi kastade ut en luft/vatten byggd 90 efter 13 år, det var för dyrt med nya delar och inkromet i hela pumpsystemet såg ut som om någon hällt syra över det, så jag tror personligen inte på VP över 10 år, och tittar man på dagens elektronik finns det inga reservdelar kvar om grejorna är över 10 år, då får man leta på beg-marknaden.
om jag inte minns fel så är numera fabrikanterna bara tvugna att hålla med reservdelar i runt 5 år, istället för tidigare 10 år, och om man då räknar på 15 år kommer frågan upp hur mycket dyrare en ev reparation/service blir på pumpen. Har någon exempel på hur mycket dyrare ett "substitut-detalj" till en VP blir ?
Vi kastade ut en luft/vatten byggd 90 efter 13 år, det var för dyrt med nya delar och inkromet i hela pumpsystemet såg ut som om någon hällt syra över det, så jag tror personligen inte på VP över 10 år, och tittar man på dagens elektronik finns det inga reservdelar kvar om grejorna är över 10 år, då får man leta på beg-marknaden.
vist kan det bli fördyrt att aga i framtiden, specielt om man väger in att en ny maskin säkert är bättre & har garanti, men jag tror att en värmepump som är rätt injusterad har en avsevärt längre livslängd än många trorTN-Funkis skrev:
Detta var förmodligen en "ren" kylmaskin som vänts, såg inte riktigt ut som dagens luft-vattenpumpar och inte heller gjord för vårt klimat utan lite längre söderut. Tittar man på tex Euronoms luft-vattenpump så är den i rostfritt och har utbytbara standard "paket". CTC´s är galvaniserad och pulverlackad också den med "paketdelar" som är tillverkade av de största tillverkarna (Copeland etc.) Och om jag minns rätt är ingen tillverkare tvungen att hålla ett reservdelslager i minst 10 år utan det är för deras egen välbefinnande de har reservdelar i lager, iaf garantitiden ut
Nu till en annan fråga. Är ni medvetna om att ni är den första "generationen" av husägare som räknar med att få pengar tillbaka på er "investering" Rätt intressant för en som varit med ett tag, när jag började min bana var det ingen som gjorde avancerade kalkyler för den mest lönsamma pannan utan var ute efter en panna som skulle hålla i 15-20 år sedan var det dags igen. Jag tycker det blivit hysteri över den "superoptimala" lösningen/investeringen som ska lösa alla uppvärmningsproblem. När ni tittar tillbaka på denna tid om 10-20 år tror jag de flesta ångrar sin "investering" på den superoptimala (dyra) lösningen. Kom ihåg att tekniken hela tiden utvecklas och den blir inte dyrare när fler och fler använder den. Tittar jag framåt 10 år ser jag en liten super-copad (10-15 cop ner till -40°C) luftvattenpump som inte kostar mer än ett kylskåp idag. Jämför datorutvecklingen etc....
Och nej jag har inga bra råd om du ändå måste/vill byta panna utan möjligen detta: har du tid och lust -vedpanna, har du lust- pellets, har du ingen tid eller lust och bor norrut berg-markvärme, har du ingen tid eller lust och bor söderut- luftvatten.
Rogge
Nu har jag tyvärr dåligt minne!!
Konsekvensen av det är att jag aldrig kommer ihåg ordningen på temperaturerna i formeln för carnot verkningsgrad, men rogge kan väl vara snäll att lägga in den i ett inlägg. Jag är nämligen mycket nyfiken på hur man når COP 10-15, för när jag räknade med +50C och -40C så fick jag det till 3,6
Konsekvensen av det är att jag aldrig kommer ihåg ordningen på temperaturerna i formeln för carnot verkningsgrad, men rogge kan väl vara snäll att lägga in den i ett inlägg. Jag är nämligen mycket nyfiken på hur man når COP 10-15, för när jag räknade med +50C och -40C så fick jag det till 3,6
Nu är jag ingen expert på Carnot, nollprocess, etc.. det jag vet är ingen annan kretsprocess ger så hög verkningsgrad som Carnotprocessen. Så du har säkert alldeles rätt med cop 3,6 vid - 40°C. Det var inte meningen att reta någon fysikexpert. Det jag försökte belysa i diskussionen var att utvecklingen hela tiden går framåt och tekniken inte blir dyrare iaf.
Rogge
Rogge
Fysikexpert är väl att ta i, men jag retar mig på värmepumpsbranchens dåliga information (gäller även TFX och pellets).
När det gäller frågan om vad man kan vänta sig i framtiden så vet vi det redan idag!
Det har nämligen bara skett två saker på ca 50 år! De gamla freonerna har förbjudits (på många sätt en försämring) och elektroniken har blivit billigare.
Det andra är känt sedan tidigare;
varvtals/volymstyrning inget nytt men har blivit billigare genom elektroniken, men finns trots det inte i BVP.
Hetgasväxling och andra "trix" för att öka verkningsgrad är gammalt, men använd oftast inte på små anläggningar för att det anses för dyrt.
Bättre expansionsventiler, svagheten med framförallt den termostatiska är känt sedan länge. Styrdaventiler är inget nytt.
Flytandekondensering, en kombination av reglerutrustning och carnot (början på 1800talet).
Vad som diskuteras inom kylområdet är om direktexp. eller indirektkyla är bäst. Så som man räknat förr brukar man säga att direktexp. är bäst, men det förutsätter att arbetspunkten ligger där man beräknar, och det gör den sällan. Den diskusionen är relevant för VP med.
En annan fråga är om man ska seriekoppla kompressorer eller inte (det görs sällan), men påverkar volymetriska verkningsgraden vid stor temp.diff. .
Det går alltså redan idag att räkna fram en "optimal" värmepump. Även om den är för dyr att tillverka borde man göra det fran VP-branchens sida, eftersom den borde användas för dimensionering av borrhålet.
När det gäller frågan om vad man kan vänta sig i framtiden så vet vi det redan idag!
Det har nämligen bara skett två saker på ca 50 år! De gamla freonerna har förbjudits (på många sätt en försämring) och elektroniken har blivit billigare.
Det andra är känt sedan tidigare;
varvtals/volymstyrning inget nytt men har blivit billigare genom elektroniken, men finns trots det inte i BVP.
Hetgasväxling och andra "trix" för att öka verkningsgrad är gammalt, men använd oftast inte på små anläggningar för att det anses för dyrt.
Bättre expansionsventiler, svagheten med framförallt den termostatiska är känt sedan länge. Styrdaventiler är inget nytt.
Flytandekondensering, en kombination av reglerutrustning och carnot (början på 1800talet).
Vad som diskuteras inom kylområdet är om direktexp. eller indirektkyla är bäst. Så som man räknat förr brukar man säga att direktexp. är bäst, men det förutsätter att arbetspunkten ligger där man beräknar, och det gör den sällan. Den diskusionen är relevant för VP med.
En annan fråga är om man ska seriekoppla kompressorer eller inte (det görs sällan), men påverkar volymetriska verkningsgraden vid stor temp.diff. .
Det går alltså redan idag att räkna fram en "optimal" värmepump. Även om den är för dyr att tillverka borde man göra det fran VP-branchens sida, eftersom den borde användas för dimensionering av borrhålet.