Vändlimning, antal vändningar för att bäst motstå att en ram slår sig
Jag har läst lite om vad andra har skrivit om vändlimning och det har också nämnts vändlimning med störtning.
Och nu tänkte jag fråga er vad ni själva tror är den bästa metoden, då man ju kan vända på olika sätt osv.
För att förstå hur jag menar med vändningarna så föreställ er en regel med dimensionen 45x95 med en längd av 1 meter som klyvs i mitten, på längden längs den totala längden på 1 meter. Låt oss säga att klingan tar 5 mm för enkelhets skull, och då får vi 2 stycken 45x45 bitar med en längd av 1 meter. Föreställ er också att "nedre delen" av regeln är markerad 0 cm, och den övre delen är markerad med 100 cm, så vi vet vad som är upp och ner.
Nu till de två olika metoderna att vända ena biten på.
1. Den första är att vända ena biten 180 grader så att den nykluvna sidan som från början ju var mitten av 95:an vänds mot ytterkanten.
2. Den andra metoden är att först göra enligt metod 1, PLUS rotera den så att 0 cm markeringen hamnar vid 100 cm markeringen på den andra delen. Runt vilken axel den skall roteras låter jag vara osagt, för det vet jag inte. Men den kan roteras runt två olika axlar, och då får man olika resultat. Om det roteras så att den hela tiden skaver mot den andra regeln (som om en bult höll ihop bitarna i mitten så det bara var till att rotera som en sax), får man nog den bästa effekten - tror jag.
Men då kommer det lite roliga här. Man skulle ju kunna tro att metod två är bättre än metod 1, då man vänder ytterligare en gång så att allt verkligen blir upp och ner och mot vänster och höger och hit och dit, totalt motsatt - (skulle man ju kunna tänka iallafall).
Men så är det alltså inte. För om man använder metod 2, så vänder man faktiskt tillbaka det vända träets ena slagriktning (låt oss kalla riktningen träet slår i för "slagriktning", kanske finns något officielt ord för detta?) så den blir åt samma håll som på den andra biten som ej har vänts alls.
Den vända biten är förvisso helt bortroterad från den andra, orörda, regeln, men det hjälper föga när slagriktningen återigen hamnar åt samma håll - åtminstone på en av sidorna.
Om vi däremot tittar på metod 1, där ena regeln bara vänds en gång 180 grader, så blir slagriktningen på träet åt motsatt håll på samtliga sidor. Och detta torde väl ändå ge det bästa resultatet för att en vändlimmad regel inte skall så sig?
Och nu tänkte jag fråga er vad ni själva tror är den bästa metoden, då man ju kan vända på olika sätt osv.
För att förstå hur jag menar med vändningarna så föreställ er en regel med dimensionen 45x95 med en längd av 1 meter som klyvs i mitten, på längden längs den totala längden på 1 meter. Låt oss säga att klingan tar 5 mm för enkelhets skull, och då får vi 2 stycken 45x45 bitar med en längd av 1 meter. Föreställ er också att "nedre delen" av regeln är markerad 0 cm, och den övre delen är markerad med 100 cm, så vi vet vad som är upp och ner.
Nu till de två olika metoderna att vända ena biten på.
1. Den första är att vända ena biten 180 grader så att den nykluvna sidan som från början ju var mitten av 95:an vänds mot ytterkanten.
2. Den andra metoden är att först göra enligt metod 1, PLUS rotera den så att 0 cm markeringen hamnar vid 100 cm markeringen på den andra delen. Runt vilken axel den skall roteras låter jag vara osagt, för det vet jag inte. Men den kan roteras runt två olika axlar, och då får man olika resultat. Om det roteras så att den hela tiden skaver mot den andra regeln (som om en bult höll ihop bitarna i mitten så det bara var till att rotera som en sax), får man nog den bästa effekten - tror jag.
Men då kommer det lite roliga här. Man skulle ju kunna tro att metod två är bättre än metod 1, då man vänder ytterligare en gång så att allt verkligen blir upp och ner och mot vänster och höger och hit och dit, totalt motsatt - (skulle man ju kunna tänka iallafall).
Men så är det alltså inte. För om man använder metod 2, så vänder man faktiskt tillbaka det vända träets ena slagriktning (låt oss kalla riktningen träet slår i för "slagriktning", kanske finns något officielt ord för detta?) så den blir åt samma håll som på den andra biten som ej har vänts alls.
Den vända biten är förvisso helt bortroterad från den andra, orörda, regeln, men det hjälper föga när slagriktningen återigen hamnar åt samma håll - åtminstone på en av sidorna.
Om vi däremot tittar på metod 1, där ena regeln bara vänds en gång 180 grader, så blir slagriktningen på träet åt motsatt håll på samtliga sidor. Och detta torde väl ändå ge det bästa resultatet för att en vändlimmad regel inte skall så sig?
Redigerat:
Var aningen trött när jag skrev inlägget ovan, så jag vill förtydliga följande meningen "Föreställ er också att "nedre delen" av regeln är markerad 0 cm, och den övre delen är markerad med 100 cm, så vi vet vad som är upp och ner."
Jag menar naturligtvis "nedre änden", och "övre änden".
Och under metod nr 2 skriver jag om en andra rotering av regeln, och då menar jag också naturligtvis att jag ändavänder regeln helt enkelt.
Detta blev ju nu väldigt invecklat, jag vet, men vad gör man inte för att slippa rita illustrationer
Jag menar naturligtvis "nedre änden", och "övre änden".
Och under metod nr 2 skriver jag om en andra rotering av regeln, och då menar jag också naturligtvis att jag ändavänder regeln helt enkelt.
Detta blev ju nu väldigt invecklat, jag vet, men vad gör man inte för att slippa rita illustrationer
Är ingen expert i snickeri, men logiskt borde det vara antingen metod 1 el att ändavända (enbart) regeln.
Jag kan också tänka mig att ändavända träet (fiber/fjällriktningen) kan störa vid planhyvling/fräsning/slipning?
Kanske kan också metodvalet påverkas av huruvida rakt el vridet virket/ådringen är?
Ska bli intressant att få facit av snickeriexperterna, eftersom även vi amatörer drabbas av dagens skitvirke som vrider/kroknar/bågnar sig.
Jag kan också tänka mig att ändavända träet (fiber/fjällriktningen) kan störa vid planhyvling/fräsning/slipning?
Kanske kan också metodvalet påverkas av huruvida rakt el vridet virket/ådringen är?
Ska bli intressant att få facit av snickeriexperterna, eftersom även vi amatörer drabbas av dagens skitvirke som vrider/kroknar/bågnar sig.
Det här med att ändavända träet och hyvling har jag faktiskt inte ens tänkt på. Men du har ju rätt i att det borde eventuellt kunna påverka negativt i vissa fall.
Känns även för mig som att metod 1 är den bästa metoden.
Känns även för mig som att metod 1 är den bästa metoden.
Inga experter online? Min förklaring ovan är ju aningen invecklad Så låt oss se om vi kan förenkla med en illustration...
Illustrationerna till vänster är ju som synes själva änden i genomskärning. Illustrationerna till höger är träregeln sedd från sidan och den visar vad som händer med regeln om man gör roteringen enligt illustrationerna till vänster.
Som man kan se så resulterar en 180 gradig rotering av ena regeln i att alla spänningar, sett från alla håll och riktningar, blir i motsatt riktning på de två reglarna som sedan limmas ihop.
Följande metod torde väl ändå vara den mest effektiva vid vändlimning? För om man nu även gör en ytterligare ändavändning av ena regeln så hamnar inte alla spänningar i motsatt riktning längre.
Så låt oss se om vi kan förenkla med en illustration...Illustrationerna till vänster är ju som synes själva änden i genomskärning. Illustrationerna till höger är träregeln sedd från sidan och den visar vad som händer med regeln om man gör roteringen enligt illustrationerna till vänster.
Som man kan se så resulterar en 180 gradig rotering av ena regeln i att alla spänningar, sett från alla håll och riktningar, blir i motsatt riktning på de två reglarna som sedan limmas ihop.
Följande metod torde väl ändå vara den mest effektiva vid vändlimning? För om man nu även gör en ytterligare ändavändning av ena regeln så hamnar inte alla spänningar i motsatt riktning längre.
Med reservation för att det dels är ganska sen lördagkväll med allt vad det innebär, och dels att detta bara är mina teorier utan någon som helst praktisk tyngd bakom;
men borde det inte bli så att brädan skruvar sig lite från ena ändan och in till mitten, för att sedan skruva sig åt andra hållet när man passerat mitten och fortsätter mot andra änden?
Hoppas min förklaring blev tydlig nog att förstå även om resonemanget kanske är alldeles uppåt väggarna.
men borde det inte bli så att brädan skruvar sig lite från ena ändan och in till mitten, för att sedan skruva sig åt andra hållet när man passerat mitten och fortsätter mot andra änden?
Hoppas min förklaring blev tydlig nog att förstå även om resonemanget kanske är alldeles uppåt väggarna.
Är materialet som skall användas så illa skevt så är det nog läge att ta en rakare regel skulle ju jag rekommendera iallafallLostmoose skrev:
Men det är ju alldeles riktigt, om det nu är just detta du menar, att en skruvning inte går att motverka med enbart rotering. Utan då måste det till en ändavändning också, vilket ju i så fall skulle motverka skruvningen. Men om man gör det, så blir inte alla spänningar åt motsatt håll iallafall, även om just skruvningen är "åtgärdad".
Om man skall ändavända, så bör man nog göra det "sidledes" om bitarna ligger ner i den riktigt de skall göra när man sätter ihop ramen. För då blir det motsatta spänningar så att inte dörrbladet blir böjt utåt eller inåt. Och att regeln skulle slå sig åt "sidan" dvs. mot eller från dörrkarmen, det är ju betydligt mindre troligt och spelar betydligt mindre roll.
Man kan ju vända och rotera i så många kombinationer så man skulle egentligen illustrerat det med en 3D animation
Som tillägg vill jag ställa frågan om man inte skulle använda sig av 4 bitar istället, där 2 av de motsätts genom rotering enbart, medan 2 motsätts genom både rotering och ändavändning (åt korrekt håll då förstås).
Då bör det väl bli ännu bättre egentligen, eller? Det blir 4 st smalare bitar istället för 2 bredare, som sedan limmas ihop.
Då bör det väl bli ännu bättre egentligen, eller? Det blir 4 st smalare bitar istället för 2 bredare, som sedan limmas ihop.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 855 inlägg
Ju fler bitar desto stabilare.
När jag gör limfog så blir alla bitar blandade och sedan vänder man bort alla kvistar och ändvänder för att få en snygg yta och då ligger årsringarna kors och tvärs, hit och dit och håller man sedan bara ordning på fukten (att bara ytbehandla ena sidan t.ex.) så slår det sig inte.
önskemålet är bara stående årsringar men då blir det mycket spill.
Protte
När jag gör limfog så blir alla bitar blandade och sedan vänder man bort alla kvistar och ändvänder för att få en snygg yta och då ligger årsringarna kors och tvärs, hit och dit och håller man sedan bara ordning på fukten (att bara ytbehandla ena sidan t.ex.) så slår det sig inte.
önskemålet är bara stående årsringar men då blir det mycket spill.
Protte
Ja det är ju önskvärt egentligen, men i en förhållandevis smal ram till exempelvis en dörr så är det nog svårt att få in mer än kanske max 4 bitar utan att det blir för smala bitar eller att ramen blir onödigt bred.prototypen skrev:
Jag tänker på en rambredd på ca. 10cm, så då blir det inte mer än 25mm per bit, vilket ju fungerar.
Men roterar du också eller ändavänder du bara? Och om du roterar, hur många grader roterar du? Roterar du den helt dvs. 180 grader, eller låter du årsringarna avgöra? Och när du ändavänder, åt vilket håll ändavänder du? Man kan ändavända genom att rotera runt två axlar, vilket ju också ger olika resultat.
Det kan som sagt bli väldigt många kombinationer av det, och jag försöker komma fram till den bästa som gör att det blir minst risk för att en ram slår sig.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 855 inlägg
Om mina utbildade kollegor blandar och ger så gör jag det också.
Ska du göra det som är 10 cm så är det vettigt att börja med brädor som hyvlas till drygt 20 mm och limma ihop 5 st.
Går även göra ett stort schok och sedan klyva ut dina 10 cm bitar, blir mindre spill så.
Protte
Ska du göra det som är 10 cm så är det vettigt att börja med brädor som hyvlas till drygt 20 mm och limma ihop 5 st.
Går även göra ett stort schok och sedan klyva ut dina 10 cm bitar, blir mindre spill så.
Protte
Då tolkar jag detta som att det inte är så noga med hur de roteras och vänds, sålänge alla bitar inte ligger åt samma håll?
Vilket lim passar bäst för att limma bitarna med då? PU- eller PVA-lim? Känns som att PVA (vanligt vitt trälim) ger de starkaste fogarna om man bara pressar ihop hårt och noggrannt så alla bitar ligger an ordentligt.
Vilket lim passar bäst för att limma bitarna med då? PU- eller PVA-lim? Känns som att PVA (vanligt vitt trälim) ger de starkaste fogarna om man bara pressar ihop hårt och noggrannt så alla bitar ligger an ordentligt.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 855 inlägg
PU är starkt men kräver högre presstryck och fukt/vatten för att härda, om det var 17% fuktkvot eller att man blöter ena sidan.
PU är inte direkt hälsosamt.
PU är vattenfast.
Vanligt vitlim är enkelt att jobba med, starkt även med måttligt presstryck.
Torkar fort.
Raka plana ytor är alltid bra, men kladda inte på för mycket lim (300 gr/m2) och späd limmet om det är tjockt, det ska gå att stryka ut med pensel.
Protte
PU är inte direkt hälsosamt.
PU är vattenfast.
Vanligt vitlim är enkelt att jobba med, starkt även med måttligt presstryck.
Torkar fort.
Raka plana ytor är alltid bra, men kladda inte på för mycket lim (300 gr/m2) och späd limmet om det är tjockt, det ska gå att stryka ut med pensel.
Protte
Tack för tipset
Kam vara så att jag misstolkar bilden. Om man förutsätter att böjningen är det stora problemet och struntar i eventuell vridning. Vore det inte bättra att kapa regeln så man får två stycken bågar som man sedan limmar ihop? Dvs snittet läggs i x-led jmf tidigare bild. Om detta nu är bättre skall det limmas ihop konvext eller konkavt??