Vägförening - ansvar för kraftigt dagvatten/ytavrinning?

[Singenjören89]

Vi ska bygga nytt hus på en tomt med bakomliggande naturmark som utgör ett rätt stort tillrinningsområde. Arean som sluttar mot oss är sammanlagt ca någon hektar och när det regnar bildas bokstavligen en liten bäck därifrån in på vår tomt. Regnar det riktigt ordentligt får vi en sjö på gräsmattan (se bild från grannen igår) och då tillkommer dessutom ytvatten från vägen och grannar en bit upp (se gröna pilar på kartan).

Områdets dagvattnensystem ägs av vägföreningen. Vi får inte koppla på detta direkt utan behöver fördröja på tomten innan vatten "släpps" nära brunn. Två problem:
1. Det finns ingen brunn på vår sida vägen utan endast på andra, se gul prick på kartan.
2. Kapaciteten i systemet är lågt vilket orsakar återkommande översvämningar, dock utan direkt påverkan på hus. Undantaget var huset som stod på vår tomt vilket vi rev pga vatten stående i källaren. Det nya hus kommer ligga högre. Grannarna menar att föreningen är helt ointresserade av åtgärd pga hög kostnad.

Till frågan: vad är egentligen våra och föreningens respektive rättigheter och skyldigheter? Dels undrar jag huruvida de stora tillrinningsområdena med kraftig ytavrinning är något vi kan förväntas kunna hantera på egen hand, och dels funderar jag över vägföreningens ansvar över ett underdimensionerat system. Kan de undvika åtgärd med hänvisning till höga kostnader? Det bör väl finnas en gräns för när något måste åtgärdas. Åtminstone hade jag velat ha en brunn på min sida vägen.

Tacksam för alla svar, lösningsförslag eller erfarenheter!

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Claes Sörmland]

I grund och botten så har varje fastighetsägare ansvar för sitt eget dagvatten. D v s dagvattnet på den stora grannfastigheten ska inte rinna in till er tomt, särskilt inte i form av en liten tillfällig bäck. Ni borde således prata med den markägaren och ordna med ett avskärande dike vid tomtgräns. Ni har heller ingen rätt att leda dagvattnet vidare från er tomt till t ex vägförenigens vägdike. Vägföreningen får heller inte leda sitt dagvatten från vägen in på er tomt.

Så får ni använda vägföreningens brunn? Ja det beror på exakt vilka gemensamhetsanläggningar (GA) som de förvaltar. Detta har beslutats av Lantmäteriet i ett anläggningsbeslut. Med tanke på namnet vägförening så är det troligt att de förvaltar en GA som är områdets vägar. Till dessa hör vägdiken och ofta någon brunn/ledning för att föra bort vatten. Om det är den enda GA som vägföreningen förvaltar så har ni ingen rätt alls att ansluta ert dagvatten till vägföreningens diken eller brunn. Det är i så fall ett missförstånd från er sida.

Eller så förvaltar vägföreningen också en GA för dagvattenledningar i området. I så fall finns det ett anläggningsbeslut som beskriver denna anläggning och hur den tekniskt ser ut och vad ändamålet är. Har ni då rätt att använda en sån anläggning? Ja det beror på om er fastighet är delägare GA:n för dagvatten. I så fall har ni ett andelstal för detta GA och betalar regelbundet de kostnader som uttaxeras för avloppsanläggningens drift och underhåll. I det fallet får ni troligen använda anläggningen. Annars inte.

 

[Singenjören89]

I grund och botten så har varje fastighetsägare ansvar för sitt eget dagvatten. D v s dagvattnet på den stora grannfastigheten ska inte rinna in till er tomt, särskilt inte i form av en liten tillfällig bäck. Ni borde således prata med den markägaren och ordna med ett avskärande dike vid tomtgräns. Ni har heller ingen rätt att leda dagvattnet vidare från er tomt till t ex vägförenigens vägdike. Vägföreningen får heller inte leda sitt dagvatten från vägen in på er tomt.

Så får ni använda vägföreningens brunn? Ja det beror på exakt vilka gemensamhetsanläggningar (GA) som de förvaltar. Detta har beslutats av Lantmäteriet i ett anläggningsbeslut. Med tanke på namnet vägförening så är det troligt att de förvaltar en GA som är områdets vägar. Till dessa hör vägdiken och ofta någon brunn/ledning för att föra bort vatten. Om det är den enda GA som vägföreningen förvaltar så har ni ingen rätt alls att ansluta ert dagvatten till vägföreningens diken eller brunn. Det är i så fall ett missförstånd från er sida.

Eller så förvaltar vägföreningen också en GA för dagvattenledningar i området. I så fall finns det ett anläggningsbeslut som beskriver denna anläggning och hur den tekniskt ser ut och vad ändamålet är. Har ni då rätt att använda en sån anläggning? Ja det beror på om er fastighet är delägare GA:n för dagvatten. I så fall har ni ett andelstal för detta GA och betalar regelbundet de kostnader som uttaxeras för avloppsanläggningens drift och underhåll. I det fallet får ni troligen använda anläggningen. Annars inte.

Tack för bra och informativt svar. Naturmarken är parkmark så fastighetsägaren är kommunen, brukar kommunen ordna den typen av diken om man efterfrågar det? Alternativet är väl att vi löser det själv i tomtgräns, typ ett dike som man grusar eller hur man bäst gör det.

Enligt vår granne förvaltar vägföreningen också en GA för dagvattenledningar som vi är delägare i. I så fall är mitt önskemål att kunna leda bort dagvattnet enligt skissen (gula pilar) till en brunn på vår sida som kopplas under vägen till den befintliga. Är det en rimlig lösning att efterfråga? I och med att vi ska bygga inom kort vore det vettigt att genomföra det samtidigt.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Claes Sörmland]

Tack för bra och informativt svar. Naturmarken är parkmark så fastighetsägaren är kommunen, brukar kommunen ordna den typen av diken om man efterfrågar det? Alternativet är väl att vi löser det själv i tomtgräns, typ ett dike som man grusar eller hur man bäst gör det.

Kommunen är skyldig att ta hand om dagvattnet på allmän platsmark, även sådan för Park. Ska jag vara ärlig spå tror jag det är svårt att få gatukontoret att agera men rent juridiskt så är det kommunens skyldighet. Börja mjukt med telefonsamtal och email. Definiera vilka tjänstemän som äger frågan och vad deras chef heter. Lista ut vem som är deras chefs chef. Säkra telefonnummer och email direkt till dem. Nu börjar slitjobbetm, följ upp varje vecka om inget händer vilket är vanligt. Var alltid trevlig, artig och konstruktiv. Men gör klart att du och frågan inte kommer att försvinna förrän de åtgärdar den. Kör du fast efter ett antal veckor flytta upp det till nästa chefsnivå. Kör det ihop sig så skriv till samhällsyggnadsnämndens presidium. Men gör inte detta tidigt, tänk själv om du var tjänsteman hur illa du skulle tycka om att politikerna tar dig i örat.

Enligt vår granne förvaltar vägföreningen också en GA för dagvattenledningar som vi är delägare i. I så fall är mitt önskemål att kunna leda bort dagvattnet enligt skissen (gula pilar) till en brunn på vår sida som kopplas under vägen till den befintliga. Är det en rimlig lösning att efterfråga? I och med att vi ska bygga inom kort vore det vettigt att genomföra det samtidigt.
[bild]

Perfekt då finns det hopp! Ring ordföranden och hör dig för hur du går vidare och vad de kan erbjuda för anslutningspunkt till dig. Du kan också läsa själva anläggningsbeslutet på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Logga in med BankID och klicka dig fram till rätt GA. Det ska då finnas två stycken om grannen har rätt. Eller en kombinerad GA för både väg och dagvatten.

 

[Singenjören89]

Kommunen är skyldig att ta hand om dagvattnet på allmän platsmark, även sådan för Park. Ska jag vara ärlig spå tror jag det är svårt att få gatukontoret att agera men rent juridiskt så är det kommunens skyldighet. Börja mjukt med telefonsamtal och email. Definiera vilka tjänstemän som äger frågan och vad deras chef heter. Lista ut vem som är deras chefs chef. Säkra telefonnummer och email direkt till dem. Nu börjar slitjobbetm, följ upp varje vecka om inget händer vilket är vanligt. Var alltid trevlig, artig och konstruktiv. Men gör klart att du och frågan inte kommer att försvinna förrän de åtgärdar den. Kör du fast efter ett antal veckor flytta upp det till nästa chefsnivå. Kör det ihop sig så skriv till samhällsyggnadsnämndens presidium. Men gör inte detta tidigt, tänk själv om du var tjänsteman hur illa du skulle tycka om att politikerna tar dig i örat.

Kommunen är skyldig att ta hand om dagvattnet på allmän platsmark, även sådan för Park. Ska jag vara ärlig spå tror jag det är svårt att få gatukontoret att agera men rent juridiskt så är det kommunens skyldighet. Börja mjukt med telefonsamtal och email. Definiera vilka tjänstemän som äger frågan och vad deras chef heter. Lista ut vem som är deras chefs chef. Säkra telefonnummer och email direkt till dem. Nu börjar slitjobbetm, följ upp varje vecka om inget händer vilket är vanligt. Var alltid trevlig, artig och konstruktiv. Men gör klart att du och frågan inte kommer att försvinna förrän de åtgärdar den. Kör du fast efter ett antal veckor flytta upp det till nästa chefsnivå. Kör det ihop sig så skriv till samhällsyggnadsnämndens presidium. Men gör inte detta tidigt, tänk själv om du var tjänsteman hur illa du skulle tycka om att politikerna tar dig i örat.



Perfekt då finns det hopp! Ring ordföranden och hör dig för hur du går vidare och vad de kan erbjuda för anslutningspunkt till dig. Du kan också läsa själva anläggningsbeslutet på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Logga in med BankID och klicka dig fram till rätt GA. Det ska då finnas två stycken om grannen har rätt. Eller en kombinerad GA för både väg och dagvatten.

Perfekt då finns det hopp! Ring ordföranden och hör dig för hur du går vidare och vad de kan erbjuda för anslutningspunkt till dig. Du kan också läsa själva anläggningsbeslutet på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Logga in med BankID och klicka dig fram till rätt GA. Det ska då finnas två stycken om grannen har rätt. Eller en kombinerad GA för både väg och dagvatten.

Ibland uppskattar man Byggahus extra mycket, stort tack för din kanoninput Claes! Otroligt fint att få kvalificerad hjälp såhär. Har du arbetat med något i anslutning till detta? Ska testa att kontakta kommunen på det sättet du beskriver.

Loggade in på Lantmäteriet och mycket riktigt fanns där två stycken GA Av detaljplanen framkommer att vi inte får koppla på dagvattnet direkt men förhoppningsvis kan vi få en brunn på vår sida vägen i alla fall.

 

[Claes Sörmland]

Ibland uppskattar man Byggahus extra mycket, stort tack för din kanoninput Claes! Otroligt fint att få kvalificerad hjälp såhär. Har du arbetat med något i anslutning till detta? Ska testa att kontakta kommunen på det sättet du beskriver.

Loggade in på Lantmäteriet och mycket riktigt fanns där två stycken GA Av detaljplanen framkommer att vi inte får koppla på dagvattnet direkt men förhoppningsvis kan vi få en brunn på vår sida vägen i alla fall.

Nej jag har inte jobbat med detta men har behövt lära mig detta de senaste åren. Jag visste inte vad en vägförening var när jag råkade köpa ett hus i ett område med detaljplan där det är enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Sen har den här komplicerade juridiken vecklat ut sig. Och har man personligheten att man måste förstå så måste man ju...

Detaljplanen kan egentligen inte reglera dagvattnet på det sättet att den reglerar om ni kan koppla på er tomt eller inte på en GA för dagvattenhantering. Planen kan bara ge förutsättningar för att lösa dagvattenfrågan. Antingen med GA eller via kommunalt verksamhetsområde för dagvatten eller inte alls, d v s att dagvatten hanteras lokalt på de enskilda tomterna. Men är anläggningsbeslutet för GA:n som avgör om ni får koppla på eller inte så läs det noga! Lantmäteriet har prövat att GA:n inte strider mot detaljplanen när de tog sitt myndighetsbeslut så detaljplanen behöver du vanligen inte bry dig om i dagvattenfrågor, den ligger tidigare i processen än GA:n.

 

[Singenjören89]

Nej jag har inte jobbat med detta men har behövt lära mig detta de senaste åren. Jag visste inte vad en vägförening var när jag råkade köpa ett hus i ett område med detaljplan där det är enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Sen har den här komplicerade juridiken vecklat ut sig. Och har man personligheten att man måste förstå så måste man ju...

Detaljplanen kan egentligen inte reglera dagvattnet på det sättet att den reglerar om ni kan koppla på er tomt eller inte på en GA för dagvattenhantering. Planen kan bara ge förutsättningar för att lösa dagvattenfrågan. Antingen med GA eller via kommunalt verksamhetsområde för dagvatten eller inte alls, d v s att dagvatten hanteras lokalt på de enskilda tomterna. Men är anläggningsbeslutet för GA:n som avgör om ni får koppla på eller inte så läs det noga! Lantmäteriet har prövat att GA:n inte strider mot detaljplanen när de tog sitt myndighetsbeslut så detaljplanen behöver du vanligen inte bry dig om i dagvattenfrågor, den ligger tidigare i processen än GA:n.

Känner igen det där, vissa av oss har ett större behov än andra att vara välinformerade

En fråga jag fortfarande undrar över är hur föreningens ansvar för dagvattensystemets kapacitet ser ut. Har du koll på det? Systemets kapacitet verkar helt klart för lågt på just vår gata eftersom det återkommande blivit översvämningar på flera fastigheter, oberoende av inflödet vi diskuterat innan. Var går gränsen för att detta måste åtgärdas? I min värld är dagvattensystemet anlagt för att fylla en funktion och om det brister eller inte längre uppfyller kraven pga högre flöden behöver det åtgärdas men grannen menar att föreningen är helt ointresserade...

Har snokat runt på Lantmäteriet för att hitta dokumentation på själva anläggningsbeslutet, men hittar bara hänvisningar till att beslutet är taget och byrokrati kring det. Spelar kanske ingen större roll men är intresserad av utredningen som visar på systemets dimensionerande flöden osv.

 

[Claes Sörmland]

Känner igen det där, vissa av oss har ett större behov än andra att vara välinformerade

En fråga jag fortfarande undrar över är hur föreningens ansvar för dagvattensystemets kapacitet ser ut. Har du koll på det? Systemets kapacitet verkar helt klart för lågt på just vår gata eftersom det återkommande blivit översvämningar på flera fastigheter, oberoende av inflödet vi diskuterat innan. Var går gränsen för att detta måste åtgärdas? I min värld är dagvattensystemet anlagt för att fylla en funktion och om det brister eller inte längre uppfyller kraven pga högre flöden behöver det åtgärdas men grannen menar att föreningen är helt ointresserade...

Har snokat runt på Lantmäteriet för att hitta dokumentation på själva anläggningsbeslutet, men hittar bara hänvisningar till att beslutet är taget och byrokrati kring det. Spelar kanske ingen större roll men är intresserad av utredningen som visar på systemets dimensionerande flöden osv.

Det finns inga generella regler utan det går till så att de fastighetsägare som vill inrätta en GA ansöker om detta hos Lantmäteriet som kallar berörda fastighetsägare till en förrättning och tar ett anläggningsbeslut. Beslutet gäller antingen en viss redan existerande anläggning (som alltså redan är utförd) eller så gäller beslutet en anläggning som inte finns och då ska utföras. Man får lista ut vilket genom att läsa förrättningshandlingarna.

Ofta kan den tekniska dokumentationen vara rätt bristfällig, det är ju upp till delägarna att lämna in en sådan till Lantmäteriet och myndigheten gör inga tekniska utredningar. D v s en samfällighetsförening har ofta betydligt mer dokumentation än man hittar i förrättningshandlingarna. Lantmäteriet följer bara anläggningslagen och ser till att det finns ett behov av anläggningen hos alla delägande fastigheter och fastställer vilka fastigheter som belastas av anläggningen. Och frågan om ersättningar. Kort sagt så fixar de juridiken men inte tekniken.

Sen när anläggningsbeslutet har vunnit laga kraft så åligger det samfällighetsföreningen att stå för anläggningens utförande (= byggnation) och drift (=ren förvaltning och underhåll). Det är ingen frivillig uppgift utan samfällighetsföreningen har en laglig skyldighet att sköta den via samfällighetslagen. Det finns definierat i 18 § "En samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats." samt 19 § "Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning." Så det finns också serviceskyldighet gentemot enskilda medlemmar.

Jag tror således att du redan har läst anläggningsbeslutet men att texten är väl abstrakt så du bläddrade kanske förbi. Börja med det äldsta dokumentet för GA:n på Min fastighet. Det är den ursprungliga förrättningen. Ofta definieras anläggningen där redan på de första sidorna. Senare handlingar tenderar att gälla ändringar av andelstal, nya fastigheter som ansluts till GA:n och liknande.

Det kan röra sig om några enkla meningar som att fastigheterna X, Y, Z o s v utgör en samfällighet för GA X utförande av drift. Till detta någon mening som definierar GA:n som t ex befintliga dagvattenledningar i området X enligt karta.

 

[Singenjören89]

Helt grymt, igen stort tack. Känner igen det du beskriver utifrån läsningen så jag är helt klart inne i rätt dokument och härjar. Också bra att veta att lantmäteriet fokuserar på juridiken, då letar jag inte vidare efter dimensionerande flöden och dimensioner där utan tar det direkt med föreningen. Undra hur längre jag hade behövt leta för att lista ut detta på egen hand...

samt 19 § "Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning." Så det finns också serviceskyldighet gentemot enskilda medlemmar.

Snyggt, detta kanske går att hänvisa till beroende på. Positivt att enskilda intressen lyfts men frågan är vad "skälig omfattning" innebär. Att åtgärda återkommande översvämningar för 3-4 hushåll av kanske 70 st borde kunna gå att argumentera för tycker jag?

 

[Claes Sörmland]

Det finns ju också en implicit rättighet för din fastighet att använda GA:n för dagvatten bara utifrån det faktum att fastigheten är en delägare. D v s samfällighetsföreningens styrelse kan inte neka dig möjligheten att avvattna din fastighet med hjälp av GA:n på det sätt som den är tänkt att användas. Det vore oskäligt att inte beakta ditt intresse för att använda lagens språk. Har din fastighet ingen nytta av GA:n så ska den naturligtvis lämna den.

Sen om det kommer till översvämningar av anläggningen så beror det på. Det är så att säga upp till samfällighetsföreningen att bestämma den tekniska standarden på GA:n. Men det ska ske med utgångspunkten medlemmarnas gemensamma bästa enligt samfällighetslagen. Men gemensamma bästa tänker sig lagstiftaren inte främst plånboken för den enskilda medlem utan nyttan som kollektivet av fastigheter (samfälligheten) får av GA:n. Lagstiftaren utgår från att man kommer att försöka nå den nyttan så billigt som möjligt i alla fall.