Vad tror ni händer med räntan?
Läste just på DN:n hemsida att de räknade med räntan chockhöjs inom 1-2 års period.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=558630
Citat från DN
Boräntorna kan chockhöjas
Boräntorna stiger i snabbare takt än man tidigare trott och Konjunkturinstitutet varnar för toppar på sju till åtta procents rörlig boränta de närmaste åren. Det skulle göra ett lån på en miljon kronor flera tusenlappar dyrare - i månaden. Privatekonomerna ger rådet att börja spara.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=558630
Citat från DN
Boräntorna kan chockhöjas
Boräntorna stiger i snabbare takt än man tidigare trott och Konjunkturinstitutet varnar för toppar på sju till åtta procents rörlig boränta de närmaste åren. Det skulle göra ett lån på en miljon kronor flera tusenlappar dyrare - i månaden. Privatekonomerna ger rådet att börja spara.
Detta är dock inte vad Ingemar Hansson (KI) säger till DN. Vad han säger är att deras prognos för reporäntan 2008 är 4.75%. Det är alltså det de räknar med.PAF skrev:
Han säger dock också: "Tar ekonomin fart ordentligt kan bolåneräntan mycket väl nå 7 till 8 procent", vilket enligt KI:s sätt att räkna innebär en reporänta på 6-7%. Det viktiga är dock orden innan: "Tar ekonomin fart ordentligt". Det är inte något de räknar med, utan det mest positiva (på kort sikt) scenariot för svensk ekonomi.
Det handlar alltså att om vi får se en ordentlig överhettning med snabbt stigande huspriser, löner och inflation, så kan vi få se så höga räntor. Och snabbt stigande huspriser och löner är inte direkt något de flesta husägare borde vara så överdrivet rädda för, även om det för med sig en högre ränta för att bromsa utvecklingen och höjda taxeringsvärden.
Räntorna kommer att stiga de kommande åren som en följd av konjunkturläget och 5-6 % kommer vi med stor sannolikhet att få se inom 2-3 år. Men 7-8 % är bara spekulation och mindre troligt i närtid. Klart att det kommer att bli tuffare tider för husägare men det lär dröja innan domedagen är här.
Lite off topic.. Men Ksund, vilket Hus ni ska bygga!
Imponerande på alla vis. Riktigt snyggt!
Lite off topic.. Men Ksund, vilket Hus ni ska bygga!
Imponerande på alla vis. Riktigt snyggt!
Varför är alla så fruktansvärt oroliga för att ränta kommer stiga? Naturligtvis skulle det bli kris om räntorna tickar upp mot 12 - 15 % som de gjorde för ett antal år sedan, men en ränta på 5 - 7 % måste väl va helt normalt eller? Jag hade själv 3-års ränta på 6,30 % för några år sedan (år 2002) och minns inte att nån gallskrek för det?
Ingen har väl kalkylerat sin ekonomi i tron om att räntan ska vara 2,99% i hundra år framöver?
Ingen har väl kalkylerat sin ekonomi i tron om att räntan ska vara 2,99% i hundra år framöver?
Tyvärr så är det nog en del som räknar med det...
Visst kommer räntan att gå upp frågan är bara när & hur mycket. Sj tror jag att räntan kommer att ligga runt 5% när den har stigit färdigt. Men det e bara egna spekulationer. Visst kan den stiga mer men jag har svårt att tro att den kommer upp över 7%
En ränta på 7-8% måste ses som en kraftfull åtgärd för att kyla ner ekonomin ordentligt. Det kräver också en hög inflation som då äter upp våra lån. Visst kan det bli lite kämpigt om räntan når 8% men den nivån kommer inte vara långvarig. En normal nivå över en konjukturcykel torde ligga någonstans kring 4-5%
Vad bygger du det på?WeeBe skrev:
Historiskt sett (de senaste 50 åren) så har räntan oftast legat närmre 8% eller varit en bra bit däröver. Så lågt som 4-5% har den bara varit under en kortare period nu i slutet.
Ska man ha ett hus i 10 år måste man nog räkna med att kunna klara av en ganska rejäl räntehöjning. Dessutom kommer det då att bli svårt att avyttra överbelånade hus.
En bostadskrasch är nog oundviklig under nästa decennium.
Att räntan stannar kvar på den låga nivå som vi vant oss vid de senaste åren är önsketänkande snarare än krass realism.
Historiken känner jag väl. Du bör däremot läsa på lite om finanspolitiken samt riksbankens uppdrag som förändrades radikalt i början på 90-talet.
Vi har lämnat höginflationspolitiken och inriktningen nu är låg inflation med en målsättning på 2%. Detta mål styr riksbankens räntepolitik.
Sedan ska man alltid titta på den faktiska räntan man betalade då det begav sig på 70-80 talet. Realräntan var inte mycket högre då än den vi har idag, pga mycket generösa avdrag mm.
Vi har lämnat höginflationspolitiken och inriktningen nu är låg inflation med en målsättning på 2%. Detta mål styr riksbankens räntepolitik.
Sedan ska man alltid titta på den faktiska räntan man betalade då det begav sig på 70-80 talet. Realräntan var inte mycket högre då än den vi har idag, pga mycket generösa avdrag mm.
Historisk sett (senaste 150 åren) så har räntan oftast legat närmare 4% eller varit en bra bit därunder. Om man ser på brittiska korträntor (lättare att få ta på statistik i UK), så har den rörliga räntan legat över 7% 23 år. Samtliga dessa år har infallit under åren 1968 till 1992. Situationen är liknande för Sverige.volvo skrev:
Men, det intressanta är knappast den nominella räntan, utan realräntan. Under i princip alla år med hög ränta har också inflationen varit hög.
Tja, det hade kunnat vara ett giltigt argument om det inte vore för att det är just de åren, framförallt på 70-talet och första åren på 80-talet, som Storbritannien hade höga räntor, som de var Europas sjuke man (och sades av vissa komma att bli det första i-landet som blev ett u-land). Så de hade höga räntor, vilket berodde på hög inflation som var en stor del av deras problem.V.N. skrev:
Nåväl, ifall någon tror att Sverige skulle haft högre räntor än UK, så får jag väl räkna på de svenska sifforna också. Då tittar jag på diskontot, men hittar bara siffror tillbaka till 1856.
Under perioden 1856 till 2002 var riksbankens diskoto-ränta (avskaffades och ersattes av referensräntan) över 7% under totalt 16 år, samtliga under perioden 1977-1995. Den var över 7% i 14 år i rad (1979-1992), men var aldrig över vare sig före 1977 eller efter 1995 (under den studerade tidsperioden).
Dagens räntor är historiskt låga, men inte extremt låga. Men om man jämför med just perioden 1979 till 1992 är dagens läge extremt.
Tilläggas bör dock att det var just under denna tid idén om att inflation var ofarligt var som starkast. Man trodde att arbetslöshet och inflation var motverkande krafter (vilket man senare upptäckt bara gäller på väldigt kort sikt) och var beredd att ta 2-siffrig inflation för att hålla nere arbetslösheten. När man sedan stod där med både inflation och arbetslöshet blev man förvånad och insåg att man var tvungen att styra inflationen. Sedan dess har vi inte sett räntor i närheten av de som rådde under perioden med tron på inflationen som en god sak.
Jag kände efter Ksund svarat att min fråga varit lite förhastad (vilket den var). Men nu det känns som att det utvecklats till en ganska intressant debatt.
Om jag tolkar historieanalyser och framtidsspådomar att framtidens räntor med dagens politik borde kunna landa i snitt runt 4-5%. Att spå om framtiden är sjävklart omöjligt eftersom förutsättningar ändras hela tiden och som det verkar, mer de senaste 20-30 åren. Men det är ändå intressant att höra olika åsikter om ämnet... för att sedan kunna göra sig en egen bild av situationen.
Oavsett vad räntan är nu så måste man räkna med att den kan bli betydligt högre under kortare perioder och det måste finnas med i budgeten.
Jag följer denna tråd med intresse och hoppas på fler synpunkter om en av de största kostnader runt ett hus...
Om jag tolkar historieanalyser och framtidsspådomar att framtidens räntor med dagens politik borde kunna landa i snitt runt 4-5%. Att spå om framtiden är sjävklart omöjligt eftersom förutsättningar ändras hela tiden och som det verkar, mer de senaste 20-30 åren. Men det är ändå intressant att höra olika åsikter om ämnet... för att sedan kunna göra sig en egen bild av situationen.
Oavsett vad räntan är nu så måste man räkna med att den kan bli betydligt högre under kortare perioder och det måste finnas med i budgeten.
Jag följer denna tråd med intresse och hoppas på fler synpunkter om en av de största kostnader runt ett hus...
Det enda vi vet säkert om framtiden är att vi inget vet.
Så är det givetvis, men man måste givetvis bilda sig en uppfattning om hur man tror att framtiden utvecklar sig. Räntorna är ju ett sådant område där man försöker bilda sig en uppfattning om. Räntor, inflation, arbetslöshet, valutors värde mm är saker man under många år försökt bemästra. Sverige hade en metod under 70-80 talen där man hade hög inflation, höga räntor och givetvis höga löneökningar för att klara av detta. Man lyckades också att hålla ner arbetslösheten med denna taktik. Samtidigt byggde man ut välfärden enormt och lånade stora pengar för bland annat att bygga upp en omfattande och bra sjukvård (titta nästa gång du är på ett sjukhus och gissa när det byggdes). Då lönerna i Sverige ökade betydligt mer än i andra konkurrerande länder så tappade vi konkurrenskraft, då ökar arbetslösheten och man klarar av detta genom att devalvera den svenska kronan (som då hade fast växelkurs). Då minskar priset på våra varor utomlands och vips har vi minskat arbetslösheten och ökat vår konkurrenskraft. Samtidigt så ökar inflationen eftersom de varor vi köper från andra länder blir dyrare. Detta ekorrhjul snurrade fortare och fortare då det till slut krashade i början på -90 talet. Vi som var med då, vet hur det gick.
Sossarna försöker skylla denna kris på borgarna som fick makten 1992 men dessa problemen hade skapats under 70-80 talet och att ta sig ur denna kris var mycket tufft.
Detta stålbad som Sverige och andra länder drabbades av har vi nu bakom oss. Efter denna läxa så använder man sig nu av en låginflationspolitik som är överordnad andra faktorer. Så vi får vacker vänja oss vid låg inflation, en "stabil" flytande valuta, låga räntor (jämfört 80 samt delar av 90 talet) och tyvärr också en högre arbetslöshet (jämfört 70-80 tal).
Detta är kort en liten bakgrund till min åsikt om att vi inte kommer att få se räntor över 7-8% under några längre tidsperioder. Det finns mycket mer att säga kring detta och de olika ekonomiska teorierna bakom dessa fenomen och hur de hänger samman. Men det finns mycket litteratur om nationalekonomi som ni kan läsa vid intresse.
Nu återstår att se hur väl denna "nya" ekonomsika politik klarar olika svåra situationer som kan komma och kommer att komma. Det vet man inte med säkerhet och jag ser tecken på att de "gamla" sanningarna inom ekonomins område inte riktigt gäller längre. Så man är smått förvirrad som vanligt :
Det enda jag vet med säkerhet är att jag vill bo i ett hus där jag och min familj trivs och har det bra och alla osäkerheter det medför finns i alla boendeformer, med den skillnaden att om du äger ditt eget hus kan styra mer av amortering, underhåll, energikonsumtion mm.
Så är det givetvis, men man måste givetvis bilda sig en uppfattning om hur man tror att framtiden utvecklar sig. Räntorna är ju ett sådant område där man försöker bilda sig en uppfattning om. Räntor, inflation, arbetslöshet, valutors värde mm är saker man under många år försökt bemästra. Sverige hade en metod under 70-80 talen där man hade hög inflation, höga räntor och givetvis höga löneökningar för att klara av detta. Man lyckades också att hålla ner arbetslösheten med denna taktik. Samtidigt byggde man ut välfärden enormt och lånade stora pengar för bland annat att bygga upp en omfattande och bra sjukvård (titta nästa gång du är på ett sjukhus och gissa när det byggdes). Då lönerna i Sverige ökade betydligt mer än i andra konkurrerande länder så tappade vi konkurrenskraft, då ökar arbetslösheten och man klarar av detta genom att devalvera den svenska kronan (som då hade fast växelkurs). Då minskar priset på våra varor utomlands och vips har vi minskat arbetslösheten och ökat vår konkurrenskraft. Samtidigt så ökar inflationen eftersom de varor vi köper från andra länder blir dyrare. Detta ekorrhjul snurrade fortare och fortare då det till slut krashade i början på -90 talet. Vi som var med då, vet hur det gick.
Sossarna försöker skylla denna kris på borgarna som fick makten 1992 men dessa problemen hade skapats under 70-80 talet och att ta sig ur denna kris var mycket tufft.
Detta stålbad som Sverige och andra länder drabbades av har vi nu bakom oss. Efter denna läxa så använder man sig nu av en låginflationspolitik som är överordnad andra faktorer. Så vi får vacker vänja oss vid låg inflation, en "stabil" flytande valuta, låga räntor (jämfört 80 samt delar av 90 talet) och tyvärr också en högre arbetslöshet (jämfört 70-80 tal).
Detta är kort en liten bakgrund till min åsikt om att vi inte kommer att få se räntor över 7-8% under några längre tidsperioder. Det finns mycket mer att säga kring detta och de olika ekonomiska teorierna bakom dessa fenomen och hur de hänger samman. Men det finns mycket litteratur om nationalekonomi som ni kan läsa vid intresse.
Nu återstår att se hur väl denna "nya" ekonomsika politik klarar olika svåra situationer som kan komma och kommer att komma. Det vet man inte med säkerhet och jag ser tecken på att de "gamla" sanningarna inom ekonomins område inte riktigt gäller längre. Så man är smått förvirrad som vanligt :
Det enda jag vet med säkerhet är att jag vill bo i ett hus där jag och min familj trivs och har det bra och alla osäkerheter det medför finns i alla boendeformer, med den skillnaden att om du äger ditt eget hus kan styra mer av amortering, underhåll, energikonsumtion mm.