Hej,

Jag läser dagligen era frågor och svar kring bundna utlåningsräntor.

Det är så, i mitt fall, att jag ska göra ett lån på 2 miljoner kronor.
Jag har fått ett ovanligt bra erbjudande av en bank enligt följande:

5 år 4.27%
8 år 4.34%
10 4.34%
rörlig 4.10%

Villkoren är dock att jag ska göra en egen insats på 200.000 kronor. Varför måste man göra det?
Skulle någon kunna råda mig om vad det är viktigt att ta hänsyn till när man gör ett lån? Kan det exempelvis dycka upp nya extra kostnader eller/och någonting annat förutom pantbrev och lagfartskostnader?
Vad ska jag vara försiktig med?

Tack på förhand! (skulle uppskatta allas svar så snart som möjligt )

Hälsningar!
 
Vad gäller extra avgifter så är det väl iså fall kanske värderingskostnad som ibland kostar, ibland gör banken det gratis.

Nu skrev du att det är i bank lånet skall tas. Då antar jag att vi pratar om en "riktig" bank.

På 80 talet var dte vanligt med ganska konstiga finansinstitut som lånade ut pengar. Då fick man passa sig och läsa det finstilta. En variant som några vänner nästan skrev på var ett lån med 5års löptid med rörlig ränta. Dvs finansbolaget hade rätt att sätta vilken ränta de ville när som helst, men låntagaren hade inte rätt att säga upp lånet.

Sådant är knappast någon risk att råka ut för så länge man håller sig till någorlunda kända banker.
 
Banken jag talar om är Swedbank.

Så länge jag har pratat med bankmannen har det inte nämnts någonting om värderingskostnader men det kan jag ta reda på nu.

Nu fick jag en annan fundering kring de extra kostnaderna som kan förekomma. Jag insåg att banken som erbjöd mig de lägsta/bästa utlåningsräntor har därmed någonting som kallas för bank- inteckningskostnader som ligger på 39.000 kr. Kan det vara någonting som har påverkat rabatten på utlåningsräntorna?

Vad är inteckningskostnader och varför har vissa banker, som Swedbank, krav på dem medan andra inte har det?
 
Inteckningskostnad låter som kostnaden för pantbreven. Pantbreven kostar 2% av beloppet så det låter som du lånar lite mindre än 2 miljoner i så fall. Sedan brukar banken ta ut en smärre admnistrativ avgift för att de fixar pantbreven. Den kan ju vara bra att kolla hur mycket den är. Har för mig att det var något i stil med 800kr när vi köpte hus, men där kan ha varit en admin avgift för lagfart inbakat i det också.
 
Egen insats på 200 000 tusen är troligtvis för att då har banken en garanti på att vid en försäljning av huset får dom igen allt. Lånar du till allt så finns ju risken att det itne blir pengar över att lösa lånen vid en ev. försäljning.
 
När man tar ett huslån skall man räkna med att man kan bli arbetslös under i alla fall en period av sitt liv. Man kan bli sjuk, råka ut för en olycka, eller så vill man skaffa barn. Kalkylen måste hålla då också, även om bägge familjeförsörjarna står utan arbetsinkomst.

Socialförsäkringssystemet har blivit så urholkat att de där procentsatserna som anges inte har med verkligheten att göra. För den som tjänar skapligt är det inte ovanligt med att man får 50-60% av inkomsten som sjukersättning, och därtill har man inte möjligt att jobba extra för att dryga ut inkomsterna.

Det är därför banken tycker att du inte skall låna upp till skorstenen på huset, för då måste de i praktiken köra ut dig från huset så fort någonting händer. Finns det en marginal så kan man förhandla och slira lite med betalningarna under ett år eller så, och säkerheten finns ändå där för banken. Banken är tvingad av lagar att ha fullgod säkerhet för lån, annars äventyras hela betalningssystemet. Vi var snubblande nära ett sådant scenario vid fastighetskraschen i början av 1990-talet, och då lärde man sig en hel del.
 
Tack för allas svar
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.