Vi fick förra veckan beslut om bygglov på en tomt i stockholmsområdet som delvis är prickmark. Därutöver tullar vi på antalet meter från tomtgräns (mot gata). Skälet till att det är prickad mark är att detaljplanen är från 1946. Flera grannar har fått bygglov och byggt på liknande sätt som vi önskar.

Bygglovsavdelningen har själva önskat placeringen av huskroppen och vi är själva mycket nöjda med den. Beslutet togs på nämndnivå och det var ingen av nämndemännen som opponerade sig mot beslutet.

Redan från start gjorde närmaste grannen klart för oss att vi inte skall få bygglov eftersom denne såg vår tomt som sin gröna oas. Grannen har nu överklagat beslutet vilket vi redan förstod på förhand att denne skulle göra.

Nu till frågan; Vad eller vilka skäl skall anföras från grannen som gör att länsrätt eller länstyrelsen upphäver beslutet? Någon ljus eller solpåverkan på ett negativt sätt finns ej. Möjligtvis att grannen missar sista 15 minuterna av solnedgången.

By the way: Grannen som själv överklagat har själv styckat tomten och låtit bygga ett likadant hus med exakt samma placering som vi sökt bygglov för.
 
Redigerat:
Att inte detaljplanen följs och att det ni fått som bygglov inte tas som en mindre avvikelse utav länsstyrelsen. Det kvittar om grannar eller liknande fått sina bygglov som ser lika dana ut, för där har ingen överklagat. MEN om grannens bygglov är under 10 år så kan du även överklaga hans bygglov :) Du bara hänvisar att du inte tagit del utav beslutet tidigare.

//Anders
 
En annan möjlig aspekt på överklagande är att skjuta in sig på om något process- eller formaliafel har gjorts i bygglovsprocessen. Då kan bygglovet förklaras ogilitgt på den grunden, även om det är inom lagar och planer.

Men det innebär i praktiken oftast bara en försening, som kan vara nog så irriteriande.
 
När ni fått bygglov och byggt klart och mår som bäst...
Bjud över grannen på en god middag och låtsas inte om nån överklagan...;)
Det tar bäst så...

Mvh
 
PX-21 skrev:
När ni fått bygglov och byggt klart och mår som bäst...
Bjud över grannen på en god middag och låtsas inte om nån överklagan...;)
Det tar bäst så...

Mvh
Tackar, jo så kan vi göra när allt är i hamn. Innan vi skrev under kontraktet åkte jag till nämnda granne för att se om vi kunde sätta oss ned o diskutera ett förslag, vi skall ju trotsallt bli grannar tänkte jag. Jag blev vänligt inbjuden och vi drack kaffe. Men någon förståelse för eller acceptans för vårt bygge fanns eller finns fortfarande inte.

Men, om nu grannarna enbart kan hävda att de inte vill ha ett hus nära sin tomt, kommer länsrätten att ta någon hänsyn till det? Jag kan tänka mig att de gör det om man får t.ex. försämrade ljus/solförhållanden eller liknande men när inte det ens föreligger, vilka andra "personliga" skäl skall finnas för att de ändrar bygglovsbeslutet? Jag menar då alltså ej juridiska fel utan mer mjuka värden som att t.ex. förfular området, att det blir för mörkt etc etc
 
Det där med prickmark kan vara lite känsligt. Tanken är att det skall vara totalt byggförbud på prickmark.

Om då kommunen godkänner det som en mindre avvikelse så kanske det kan ligga lite obehagligt nära gränsen för vad som får betraktas som mindre avvikelse.

OM en högre instans kommer fram till att det inte kan betraktas som en mindre avvikelse så spelar det inge roll vad grannen har för giltiga eller ogiltiga skäl till att ogilla ert bygge. Man får inte bryta mot detaljplanen såvida det inte kan betraktas som en mindre avvikelse.

Jag funderar lite på om er granne ev. har sett den här prickmarken som en garanti för att aldrig få en granne på den tomten. När nu någon då verkar få bygga trots prickmarken så ser de kanske det som ett brott mot den "garanti" de kan anse sig ha fått en gång i tiden.
 
hempularen skrev:
Det där med prickmark kan vara lite känsligt. Tanken är att det skall vara totalt byggförbud på prickmark.

Om då kommunen godkänner det som en mindre avvikelse så kanske det kan ligga lite obehagligt nära gränsen för vad som får betraktas som mindre avvikelse.

OM en högre instans kommer fram till att det inte kan betraktas som en mindre avvikelse så spelar det inge roll vad grannen har för giltiga eller ogiltiga skäl till att ogilla ert bygge. Man får inte bryta mot detaljplanen såvida det inte kan betraktas som en mindre avvikelse.

Jag funderar lite på om er granne ev. har sett den här prickmarken som en garanti för att aldrig få en granne på den tomten. När nu någon då verkar få bygga trots prickmarken så ser de kanske det som ett brott mot den "garanti" de kan anse sig ha fått en gång i tiden.

Det är svårt att med några meningar sammafatta det men jag gör ett försök.
Detaljplanen är från 1946, det är mycket prickmark för alla på den gatan, Tanken var nog en gång att spara utrymme i händelse att gatan skall breddas för fler filer. Nu blev det aldrig någon stor genomfartsgata utan det är nu en tyst gata för alla boende där.
Då kommunen aldrig behövt använda sig av prickmarken har de medgett till i princip samtliga fastigheter på gatan att stycka och även bebygga prickmarken så jag är inte unik på det viset och jag hoppas att det inte kan vara ett skäl som kan användas mot oss?
Grannen styckade själv för ca 10 år sedan men det är klart att de kanske anser sig vara trygga med att det aldrig skall kunna byggas något på min tomt..
 
Jo hela frågan kan nog vara huruvida det är förenligt med "mindre" avvikelse att bygga på prickmark. Jag tror att det kan ligga i gränslandet.

OM det inte kan anses vara mindre avvikelse, då spelar det ingen roll hur många avsteg kommunen redan har gjort. Det handlar om att enl. PBL så skall en detaljplan följas oavsett hur gammal den är. Urymmet för en subjektiv tolkning av begreppet finns ju.

Nu är det kanske lite av att "måla f...n på väggen".

Uppenbarligen så har du ju kommunen med dig i tolkningen, då är (mycket) mer än halva slaget vunnet.
 
Mikael_L
I värsta fall får ni börja verka för att detaljplanen förnyas. Detaljplaner ska väl regelbundet granskas och uppdateras med ca 10 års intervall, så dom speglar samtidens krav och tankar på markänvändning, så det kan ju vara dags nu. :)

Tyvärr innebär det att ert bygglov kommer bra mycket längre fram i tiden.
 
Vad jobbigt :(


Jag hör ni vad ni säger men har ändå en inbyggd optimism om att det skall lösa sig.
 
En ytterligare parantes:

Lantmäteriet som handhar styckning av tomten hade många diskussioner med kommunen huruvida tomten skulle få styckas eller ej. I de samtal jag haft med lantmäteriet så är det så att de styckar bara under förutsättning man skall kunna bebygga det.
tar inte länsrätten någon hänsyn till detta?
 
Man tycker ju att om kommunen godkänt bygge på prickmark så många gånger så borde de själva tagit initiativ till en ny detaljplan. De borde ju kunnat räkna ut att detta som ni nu hamnat i skulle kunna hända, och prickmarkens storlek har ju tappat sitt syfte genom åren. Men det kanske inte fungerar så...
Hoppas det löser sig för er!
 
Nu skall vi kanske tänka på att det än så länge bara är en hypotes att prickmarken skulle kunna innebära att det inte går som mindre avvikelse.

TS behöver ju inte ta ut en förlust i förskott.
 
TS gör rätt i att skaffa sig handlingsberedskap. Man bör vara minst lika underbyggd som motparten när det blir dags för yttranden.

Plocka fram de gamla protokollen från 1940-talet! Det som kommer att fälla avgörandet är den ursprungliga avsikten med planbestämmelserna. Om bygglovet kan beviljas utan att denna avsikt äventyras bör grannens begäran om återförvisning lämnas utan bifall.

Lantmäteriförrättningen ger ingen annan vägledning än att bygglovsmyndigheten tydligen medgett möjlighet att använda den nya fastigheten för bostadsändamål. Hur sedan ett hus för detta ändamål ska se ut utan att beröra prickmark blir en annan historia. Jag antar att HELA tomten inte består av prickmark.
 
billy_baver skrev:
TS gör rätt i att skaffa sig handlingsberedskap. Man bör vara minst lika underbyggd som motparten när det blir dags för yttranden.

Plocka fram de gamla protokollen från 1940-talet! Det som kommer att fälla avgörandet är den ursprungliga avsikten med planbestämmelserna. Om bygglovet kan beviljas utan att denna avsikt äventyras bör grannens begäran om återförvisning lämnas utan bifall.

Lantmäteriförrättningen ger ingen annan vägledning än att bygglovsmyndigheten tydligen medgett möjlighet att använda den nya fastigheten för bostadsändamål. Hur sedan ett hus för detta ändamål ska se ut utan att beröra prickmark blir en annan historia. Jag antar att HELA tomten inte består av prickmark.
Hej på er,
först o främst, vad innebär förkortningen TS?

Tomten består så mycket av prickmark att om man inte skall tulla på prickmarken så innebär det ett smalt hus om max 5 m bredd. Därtill så är den oprickade remsan så belägen att den ligger sämst till för den byggnad/fastighet jag själv styckat ifrån (och som jag fortfarande äger). Det kvarvarande huset får i stort sett en stor vägg att titta in i om man skall bygga där. Det är av den anledningen som bygglovsavdelningen själv vill placera nya huset där vi nu fått bygglov men att det då tullar mer på prickmarken.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.