vad göra åt radon?
vi ska titta på ett hus där en korttidsmätning visat ett värde på 4000, vad gör man åt det?
huset är byggt på slutet av 80-talet, betongplatta och suturäng, självdrag.
är det jättehögt och jättefarligt?
panik hjälp mej det är ett bra hus...
huset är byggt på slutet av 80-talet, betongplatta och suturäng, självdrag.
är det jättehögt och jättefarligt?
panik hjälp mej det är ett bra hus...
Ja, det finns mycket information om radon här på forumet. Men det här huset har väl problem med markradon (användes inte blåbetong på slutet av 80-talet) och värdet på 4000 är högt! Kika på www.radonguiden.se eller sök på markradon. Det är väl att täta sprickor etc och installera radonsug men jag är långt ifrån en radonexpert så jag ska inte komma med råd. Lycka till!
Hej Sanna
När det gäller en korttidsmätning så kan det vara så att radonhalten inte riktigt stämmer med en mätning som är längre, en sk långtidsmätning. Men du kan nog räkna med att om mätningen har skett under flera dagar nyligen och att det är med en spårfilm så borde värdet vara runt 4000 bq/m3 luft.
radon från byggnadsmaterial kan inte ge sådana halter, det är sällan över 150 till 200 Bq/m3 från sk blå betong.
När det gäller radon från mark så är det minst 5000 Bq/m3 luft en meter ner i backen i Sverige säger SSM (Strålskyddsmyndigheten).
Om du har så höga halter i ett hus som Du är intresserad av ska du ta dit en besiktningsman som har dokumenterad erfarenhet av detta.
Allt radon går att åtgärda men det kan kosta lite mer i vissa fall
När det gäller en korttidsmätning så kan det vara så att radonhalten inte riktigt stämmer med en mätning som är längre, en sk långtidsmätning. Men du kan nog räkna med att om mätningen har skett under flera dagar nyligen och att det är med en spårfilm så borde värdet vara runt 4000 bq/m3 luft.
radon från byggnadsmaterial kan inte ge sådana halter, det är sällan över 150 till 200 Bq/m3 från sk blå betong.
När det gäller radon från mark så är det minst 5000 Bq/m3 luft en meter ner i backen i Sverige säger SSM (Strålskyddsmyndigheten).
Om du har så höga halter i ett hus som Du är intresserad av ska du ta dit en besiktningsman som har dokumenterad erfarenhet av detta.
Allt radon går att åtgärda men det kan kosta lite mer i vissa fall
Tycker det finns diverse tveksamheter i ditt svar! (ditt alias ger ju sken av någon slag "expertis" på området, eller?)
Att en kortidsmätning kan skilja sig från en långtidsmätning är iofs korrekt, men om kortidsmätningen ger 4000Bq så är det en kraftig indikation på att huset har problem med markradon. Huruvida mätningen är gjord med spårfilm eller någon annan godkänd metod saknar däremot betydelse för husköparen. Spårfilmsmetoden är knappast den mest effektiva för kortidsmätningar för övrigt.
Radon från byggnadsmaterial kan som du säger knappast ge så höga värden (förutom i slutna rum), däremot stämmer det inte att radon från byggnadsmaterial "sällan är över 150 till 200 Bq/m3" Värden från 100-1000 Bq är vanliga, beroende på fabrikat på betongen och framförallt hur mycket av byggnadsmaterialet som är av blå lättbetong (eller annat radonavgivande stenmateral, tex bohusgranit).
Alla byggnader med radonproblematik kan naturligtvis saneras och i de allra flesta fall så kan man komma ner under gränsvärdet på 200Bq med ekonomiskt godtagbara nivåer. Värt att notera är att det oftast är lättare och billigare att komma tillrätta med markradon än radon från byggnadsmaterial.
Till TS: Kontakta länstyrelsen eller kommunen så kan dom redovisa vilka godkända radonkonsulter som finns på din ort!
Att en kortidsmätning kan skilja sig från en långtidsmätning är iofs korrekt, men om kortidsmätningen ger 4000Bq så är det en kraftig indikation på att huset har problem med markradon. Huruvida mätningen är gjord med spårfilm eller någon annan godkänd metod saknar däremot betydelse för husköparen. Spårfilmsmetoden är knappast den mest effektiva för kortidsmätningar för övrigt.
Radon från byggnadsmaterial kan som du säger knappast ge så höga värden (förutom i slutna rum), däremot stämmer det inte att radon från byggnadsmaterial "sällan är över 150 till 200 Bq/m3" Värden från 100-1000 Bq är vanliga, beroende på fabrikat på betongen och framförallt hur mycket av byggnadsmaterialet som är av blå lättbetong (eller annat radonavgivande stenmateral, tex bohusgranit).
Alla byggnader med radonproblematik kan naturligtvis saneras och i de allra flesta fall så kan man komma ner under gränsvärdet på 200Bq med ekonomiskt godtagbara nivåer. Värt att notera är att det oftast är lättare och billigare att komma tillrätta med markradon än radon från byggnadsmaterial.
Till TS: Kontakta länstyrelsen eller kommunen så kan dom redovisa vilka godkända radonkonsulter som finns på din ort!
radonfrågor skrev:
När det gäller radium halten i byggnadsmaterialet så är det mycket enkelt att se att radon från byggnadsmaterial inte har den tillgång som krävs av ämnet. Dvs att en blå lättbetong vägg har flera detaljer som avgör huruvida radonhalten avgår i stor mängd till bostaden eller inte. Tätskick i någon form reducerar radonavgången kraftigt vilket förstås påverkar medelvärdet i fastigheten. Värden mellan 100 och 1000 Bq/m3 luft är definitivt inte vanliga. Det finns enstaka fall där man konstaterat att luften i slutna rum inte ventileras vilket då innebär att radongasen tillförs kontinuerligt och att den inte vädras ut. Under många års arbete inom radon och åtgärder mot radon så kan jag med trygghet säga att det är i princip omöjligt att komma upp i nivåer mot 1000 Bq/m3 luft om det inte är så att mätningen är utförd i ett utrymme där det helt saknas luftväxling.
Beträffande de sk rådgivande korttidsmätningar som sker så är det förstås så att om mätningen har skett under 3 dagar eller 10 dagar har betydelse. Att kontrollera radonhalten momentant innebär att Du får ett värde som visar radonhaltens variation under dygnet. En spårfilm ger inte variationen utan ger endast ett median värde för dosornas exponeringstid.
Beträffande åtgärder mot radon från byggnadsmaterialet så handlar det om ökad luftväxling. Tapeter som skall skydda eller ta bort radon är ofta en bortkastad investering. Men det finns en gräns för hur mycket luft du kan växla i ett hus pga av att det blir höga uppvärmningskostnader mao så är radon från byggnadsmaterialet ibland dyrare att åtgärda.
Du som skall åtgärda radon skall alltid kräva en garanti på att radonhalten understiger 200 Ba/m3 luft samtidigt som Du skall kräva att entreprenören utför arbetet fackmannamässigt och enligt gällande byggnormer.
Att förlita sig på listan över deltagare som har gått en två eller tre dagars utbildning på åtgärder är kanske lite naivt. Det innebär förstås inte att man har förståelse för åtgärder och för vad som kan hända i ett hus bara för att man har gått en kort kurs.
Direkt efter kursen så kunde de i princip gå ut och åtgärda radon. Det har vi sett resultat av i efterkontroller av åtgärdernas beständighet. Det finns en anledning till att man idag inte erhåller bidrag för en ventilaitons anläggning när det handlar om radon från marken.
Många konsulter använder idag sig av gamma mätare som ett instrument för att härleda källan till radon i bostaden. Överrepresentationen av antalet FTX anläggningar är bekymrande högt då det vid kontroller av gammastrålningen i byggnadsmaterialet visar sig att det inte alls är så hög strålning som det står på protokollet från besiktningsman. Förmodligen så är det så enkelt som att man tjänar mer på att installera en ventilationsanläggning jämfört med en radonsug. Och ofta finns det ett tillägg i offerten som säger något om att "om åtgärden inte räcker skall en radonsug installeras till en kostnad av..."
Beträffande de sk rådgivande korttidsmätningar som sker så är det förstås så att om mätningen har skett under 3 dagar eller 10 dagar har betydelse. Att kontrollera radonhalten momentant innebär att Du får ett värde som visar radonhaltens variation under dygnet. En spårfilm ger inte variationen utan ger endast ett median värde för dosornas exponeringstid.
Beträffande åtgärder mot radon från byggnadsmaterialet så handlar det om ökad luftväxling. Tapeter som skall skydda eller ta bort radon är ofta en bortkastad investering. Men det finns en gräns för hur mycket luft du kan växla i ett hus pga av att det blir höga uppvärmningskostnader mao så är radon från byggnadsmaterialet ibland dyrare att åtgärda.
Du som skall åtgärda radon skall alltid kräva en garanti på att radonhalten understiger 200 Ba/m3 luft samtidigt som Du skall kräva att entreprenören utför arbetet fackmannamässigt och enligt gällande byggnormer.
Att förlita sig på listan över deltagare som har gått en två eller tre dagars utbildning på åtgärder är kanske lite naivt. Det innebär förstås inte att man har förståelse för åtgärder och för vad som kan hända i ett hus bara för att man har gått en kort kurs.
Direkt efter kursen så kunde de i princip gå ut och åtgärda radon. Det har vi sett resultat av i efterkontroller av åtgärdernas beständighet. Det finns en anledning till att man idag inte erhåller bidrag för en ventilaitons anläggning när det handlar om radon från marken.
Många konsulter använder idag sig av gamma mätare som ett instrument för att härleda källan till radon i bostaden. Överrepresentationen av antalet FTX anläggningar är bekymrande högt då det vid kontroller av gammastrålningen i byggnadsmaterialet visar sig att det inte alls är så hög strålning som det står på protokollet från besiktningsman. Förmodligen så är det så enkelt som att man tjänar mer på att installera en ventilationsanläggning jämfört med en radonsug. Och ofta finns det ett tillägg i offerten som säger något om att "om åtgärden inte räcker skall en radonsug installeras till en kostnad av..."
Tråkigt att du uppenbarligen har dåligt förtroende för dina kollegor i branschen...
Som varande en av dom (med rätt många års erfarenhet också) så finner jag ditt påstående om att "Värden mellan 100 och 1000 Bq/m3 luft är definitivt inte vanliga" konstigt! Med tanke på att medelvärdet för alla mätta småhus ligger en bit över 100Bq så faller ju ditt påstående bara därav...
Kan hålla med om att värden upp mot 1000Bq är ovanliga men dom förekommer (man ska beakta att det när det gäller småhus vanligtvis är en blandning av radon från byggnadsmaterial och från mark).
Bostäder med "det mesta av" blå lättbetong brukar hamna runt 700-800 Bq, men de vanligare småhusen med några väggar i källaren av lättbetong typiskt brukar ligga runt 200-400 Bq.
Att tätskikt skulle reducera radonavgången kraftigt är väl tveksamt - vilket ju stöds av ditt eget utlåtande angående radontapeter o dylikt...
Som varande en av dom (med rätt många års erfarenhet också) så finner jag ditt påstående om att "Värden mellan 100 och 1000 Bq/m3 luft är definitivt inte vanliga" konstigt! Med tanke på att medelvärdet för alla mätta småhus ligger en bit över 100Bq så faller ju ditt påstående bara därav...
Kan hålla med om att värden upp mot 1000Bq är ovanliga men dom förekommer (man ska beakta att det när det gäller småhus vanligtvis är en blandning av radon från byggnadsmaterial och från mark).
Bostäder med "det mesta av" blå lättbetong brukar hamna runt 700-800 Bq, men de vanligare småhusen med några väggar i källaren av lättbetong typiskt brukar ligga runt 200-400 Bq.
Att tätskikt skulle reducera radonavgången kraftigt är väl tveksamt - vilket ju stöds av ditt eget utlåtande angående radontapeter o dylikt...
radonfrågor skrev:
Hej
Jag bryter in i tråden på jakt efter information om ett bra sätt att bygga en radonbrunn under bottenplattan. Flisby har en gds-sats med fläkt och slangar, är den bra eller finns det bättre?
Hälsningar
Bengt Norell
Jag bryter in i tråden på jakt efter information om ett bra sätt att bygga en radonbrunn under bottenplattan. Flisby har en gds-sats med fläkt och slangar, är den bra eller finns det bättre?
Hälsningar
Bengt Norell
Hej själv!
Det måste väl ändå vara en radonsug som du ska montera och inte en radonbrunn? Radonbrunnar är stora saker som man tar till vid större instalationer och vid speciella markförhållanden (tex grusåsar), medan en radonsug är det vanliga valet vid småhus. Sugen brukar vara av antingen smalrör eller tjockrör, det senare brukar innebära ett tjockare rör och vanligen bara ett hål i plattan. Smalrörsmetoden brukar bli betydligt smalare rör och typ 4-5 hål i plattan på olika ställen.
Vanligen brukar båda metoderna ge gott resultat, möjligen med en preferans för smalrör då det kan behövas när grundkonstruktionen består av ett flertal olika voter.
Just Flisbys har jag ingen personlig erfarenhet av, men det brukar inte skilja så mycket mellan olika GDS satser. Det som kan skilja är exempelvis effekt och bullernivå, garantitid och om instruktionerna är rediga.
Det måste väl ändå vara en radonsug som du ska montera och inte en radonbrunn? Radonbrunnar är stora saker som man tar till vid större instalationer och vid speciella markförhållanden (tex grusåsar), medan en radonsug är det vanliga valet vid småhus. Sugen brukar vara av antingen smalrör eller tjockrör, det senare brukar innebära ett tjockare rör och vanligen bara ett hål i plattan. Smalrörsmetoden brukar bli betydligt smalare rör och typ 4-5 hål i plattan på olika ställen.
Vanligen brukar båda metoderna ge gott resultat, möjligen med en preferans för smalrör då det kan behövas när grundkonstruktionen består av ett flertal olika voter.
Just Flisbys har jag ingen personlig erfarenhet av, men det brukar inte skilja så mycket mellan olika GDS satser. Det som kan skilja är exempelvis effekt och bullernivå, garantitid och om instruktionerna är rediga.
Bengt Norell skrev:
Hej !
Jovisst det är radonsug jag menar.
Jag tar gärna emot förslag på fler leverantörer av sugar, själv har jag bara hittat Flisby
Hälsningar
Bengt
Jovisst det är radonsug jag menar.
Jag tar gärna emot förslag på fler leverantörer av sugar, själv har jag bara hittat Flisby
Hälsningar
Bengt
Flisbys kan inte jag rekommendera.
För det första låter fläkten för mycket. Den ska man sätta på utsidan av huset och det hörs över hela tomten,. Jag har inte igång min längre då den låter så mycket ocg för jag mest köpte sugen för att få mitt bidrag till nya köksfläkten mm.
Vidare så har de ett lätt aluminiumrör som fördelar vibrationerna från fläkten väldigt bra och låter som aluminium gör.
Om nya mätningar visar att jag verkligen måste ha en radonsug kommer jag fixa en med fläkten i garaget och hårda plaströr så att det inte hörs något. Vet inte om det finns något färdigt kit eller om jag får köpa lösdelar. Något som har tips på bra fläktmotor?
För det första låter fläkten för mycket. Den ska man sätta på utsidan av huset och det hörs över hela tomten,. Jag har inte igång min längre då den låter så mycket ocg för jag mest köpte sugen för att få mitt bidrag till nya köksfläkten mm.
Vidare så har de ett lätt aluminiumrör som fördelar vibrationerna från fläkten väldigt bra och låter som aluminium gör.
Om nya mätningar visar att jag verkligen måste ha en radonsug kommer jag fixa en med fläkten i garaget och hårda plaströr så att det inte hörs något. Vet inte om det finns något färdigt kit eller om jag får köpa lösdelar. Något som har tips på bra fläktmotor?
Om dina polare inte tycker att du har tummen mitt i handen så är det inga problem att bygga en radonsug själv. Jag provade först en Östbergs CK 100 som förmodligen hade fungerat utmärkt om jag inte hade så komplicerad grundkonstruktion. Nu fick jag lov att ha flera sugpunkter så jag tog i lite och köpte en IRE 125 som dessutom är isolerad.Bengt Norell skrev:
Men håller man på att fippla på egen hand så bör man nog ha en radonmätare också så man får något hum om vart det är på väg. Jag köpte en Safety Siren Pro från USA, 1300:- inklusive frakt, tull osv. Verkar visa ganska rätt också enligt förra vinterns långtidsmätning.
/Q