Vi har en TV-sammfällighet som kostar i dagsläget 2200:- om året. Där ingår ca 20 analoga kanaler som distrubueras av Canal Digital. Eftersom nätet grävdes ner för drygt 35 år sen i markkablar, utan rör, så har bilden blivit sämre o sämre. En renovering av kablarna hamnar på ca 15000:- per hushåll + asfaltsarbete. Altså totalt uteslutet
En del har skaffat parabol andra TV via bredband. En enkät skickades runt där TV bilden fick 3,8 på en 5-skalig betygs-skala, vilket jag anser inte säger nånting. Min granne kan tycka han har bra bild medans jag tycker den är skit.
Nu är har det kommit till att vi ska ha en omröstning om sammfällighetens fortsatta liv, om vi ska plöja ner ännu mer pengar i det i form av lappning o lagning.
Vad gäller vid en sådan omröstning?

Vissa säger att det ska vara 2 olika omröstningar varav en ska vara en årsstämma och minst 3/4 majoritet.
Andra säger att det räcker med ett möte och majoritet på de närvarande, om man inte röstat på distans.

Jag tycker det låter väldigt konstigt att om det blir 70% för nerläggning så blir det de 30% som vinner?!
 
Man måste läsa aktuella stadgar. Det är inte ovanligt att man för en nedläggning av en förening, av något slag, kräver att det på två av varandra följande årsmöten, varav minst det ena måste vara ordinare, kräver en kvalificerad majoritet om 2/3, 3/4 eller ibland 9/10 av de närvarande för att föreningen skall läggas ned.

Det betyder dock inte att en liten minoritet kan driva igenom omfattande reparationer som alla skall vara med och betala. För det behöver man samla en majoritet. I stadgarna finns det måhända också någon paragraf om hur man går ur föreningen...

Jag kan nog tycka att det med dagens utbud av TV, så är sådana här samfälligheter en smula föråldrade och relativt kostsamma. Det vore ekonomiskt vansinne att nu börja plöja ned ännu mer pengar i ert nät, eftersom er månadskostnad ändå ligger så pass högt att ni lika gärna kan ta in motsvarande utbud via marksänd digital-TV eller från satellit för samma pengar. Då får dessutom varje hushåll en egen valfrihet att välja till och från kanaler som passar dem.
 
Det finns olika slags samfälligheter och olika regler gäller för dem. Du måste ta reda på vilken slags samfällighet ni har. Finns rimligen papper från bildandet av samfälligheten - annars troligen kopior hos lantmäteri eller länsstyrelse.
Gemensamt för de flesta samfälligheter är att då de bildas blir man deltagare (tvångvis) vare sig men vill eller inte. Därav följer också att man inte själv, eller tillsammans med andra, bestämmer om man skall sluta deltaga i samfälligheten eller om samfälligheten skall upphöra.
Ni kan troligtvis glömma sådana saker som egna bedömningar av vad som är ekonomiskt rimligt eller intressant när det gäller Er samfällighet. Samfällighetens uppgift är att leverera en tillfredställande TV-signal till sina deltagare. Svårigheter att anskaffa tillräckliga ekonomiska medel finns inte eftersom det bara är att utdebitera medlen från samfällighetens deltagare.
Skulle någon inte betala behöver ni inte ens gå omvägen via domstol - det är bara att anlita kronofogden så börjar man bära ut kökssofforna. Om någon deltagare inte längre får någon TV-signal och det beror på att samfällighetens inte har skötts som det skall enligt statuterna så kan samfällighetens styrelse i värsta fall bli personligen betalningsansvarig för skador/merkostnader.
 
Styrelsemedlemmar i en samfällighetsförening kan bli personligt ersättningsskyldiga om de uppsåtligen eller av grov oaktsamhet medverkar till att överträda stadgarna eller lagen om samfällighetsföreningar OCH det innebär skada för föreningen eller någon medlem.

Hur man besvisar att en styrelsemedlem uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte sätt till att en medlem får tv-signal när grannen har tv-signal verkar svårt. Är det så har förmodligen dessa grannar betydligt mer problem än en tv-signal.
 
Trist situation. Jag har visst hum om hur det känns. Precis som nämnt ovan finns svaret på din fråga i samfällighetens stadgar.
Beroende på hur stor samfälligheten är lönar det sig att bedriva lobbyingverksamhet för ditt alternativ.
Absolut tyngst väger dock att vara ordentligt påläst när ärendet dras på årsmötet. Berätta vad alternativen kostar och vad som erbjuds. Berätta hur alternativen funkar och hur lite strul det är. Äldre stockkonservativa människor kan vara beredda att plöja ner halva pensionen bara för att få ha det som det alltid varit, då kanske inte ens bra argument biter.
 
Har pratat med Lantmäteriet som har hand om samfälligheter. De säger såhär: Eftersom det inte är en stadgeändring eller något annat som ändrar samfällighetens ansvar etc, så är det 1 möte, med enkel majoritet av närvarande medlemmar. Att åberopa en omröstning för sammfällighetens fortsatta verksamhet kan åberopas av vem som helst av medlemmarna.

Därefter skickas resultat in till Lantmäteriet och då avgör de (ungeför som en dommare) om det ska gillas eller ogillas.
Han jag pratade med har väldigt svårt att tro att man inte skulle lägga ner det, med tanke på hur snabbt utvecklingen har gått och hur mycket som måste plöjas ner i form av pengar för att kunna uppnå dagens standard. Det skulle varit en annan sak om det varit att ingen har bil och man vill ta bort garage/parkeringssamfällighet. Då hade Lantmäteriet definitvt sagt nej eftersom kommande generatione troligen har bil.
 
Tänk på att ska ni ha ett årsmöte måste det dels (om inte annat står i stadgarna) skickas ut kallelser med dagordning och i denna dagordning måste motionen om omröstningen om föreningens vara eller icke vara finnas med. Annars är risken stor att Lantmäteriet inte godkänner omröstningen.

Något annat att tänka på är att kan man inte kan närvara på årsmötet kan man lämna fullmakt till någon annan. Den som kommer med någon annans fullmakt får bara ha en fullmakt, dvs varje person har totalt möjlighet att få två röster, sin egen och någon annans som man har fullmakt för. Detta för att inte någon ska kunna "kuppa" och gå runt och få fullmakter av alla grannar.

Man måste oxå ha fullmakt om man är två eller flera som äger en fastighet och bara en kommer på årsmötet.

Oftast är det oxå så att en medlem = en röst oavsett hur många fastigheter personen äger. Det är i frågor av ekonomisk betydelse som man kan rösta efter andelstalen, men bara om någon medlem begär det.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.