U-värde timmerhus??
Hej husexperter!
Har hört talas om att det kommit nya regler och värden för u-värde i bostadshus.
Nån som är insatta i dessa när det gäller timmerhus?
Jag håller på o timra ett hus med sex-tumstimmer, tänkte sedan klä det med asfaboard(vindtät) utvändigt o därefter en tjock träpanel 35mm. Invändigt tänker jag behålla rena timmerväggar utom i kök,badrum och i 2 sovrum. I kök o badrum måste jag regla upp väggar invändigt så då blir det 70mm termoträ isolering där. I sovrummen lerklining 30mm. Fönstren blir 2-glas med munblåst glas ytterst. I tak o golv 30-40 cm isolering, funderar på termoträ el liknande.
Uppvärmning med vedkamin i kök o kakelugn i vardagsrum, funderar endel på jordvärme oxå.Husets bottenyta är 11x6 meter, i två plan + en glasveranda på baksidan. Huset ligger mitt i småland. Nu till min fråga:
Kommer huset klara av u-värdes reglerna för ett permanentbostadshus?
Har hört talas om att det kommit nya regler och värden för u-värde i bostadshus.
Nån som är insatta i dessa när det gäller timmerhus?
Jag håller på o timra ett hus med sex-tumstimmer, tänkte sedan klä det med asfaboard(vindtät) utvändigt o därefter en tjock träpanel 35mm. Invändigt tänker jag behålla rena timmerväggar utom i kök,badrum och i 2 sovrum. I kök o badrum måste jag regla upp väggar invändigt så då blir det 70mm termoträ isolering där. I sovrummen lerklining 30mm. Fönstren blir 2-glas med munblåst glas ytterst. I tak o golv 30-40 cm isolering, funderar på termoträ el liknande.
Uppvärmning med vedkamin i kök o kakelugn i vardagsrum, funderar endel på jordvärme oxå.Husets bottenyta är 11x6 meter, i två plan + en glasveranda på baksidan. Huset ligger mitt i småland. Nu till min fråga:
Kommer huset klara av u-värdes reglerna för ett permanentbostadshus?
Ditt U-värde för väggen kommer att hamna på ca 0.59.
Det är bara tillåtet med max 0.5. Dessutom måste du klara kravet på max 110 kWh/ m2 och år (Gäller södra Sverige med annat uppvärmningssätt än elvärme).
Du kan räkna ut allt detta själv på: www.energiberakning.se.
Det är bara tillåtet med max 0.5. Dessutom måste du klara kravet på max 110 kWh/ m2 och år (Gäller södra Sverige med annat uppvärmningssätt än elvärme).
Du kan räkna ut allt detta själv på: www.energiberakning.se.
Det är det genomsnittliga U-värdet som inte får överstiga 0.5. Detta krav har gällt sedan 2006.
Dvs man måste räkna ut U-värdet för varje väggtyp, tak, golv, fönster, dörrar med ev linjära och punktformiga köldbryggor. Sedan väger man samman dessa beroende på den area respektive *komponent* har.
Lättast gör man det i www.energiberakning.se Det kan du själv göra. Gå in under rubriken U-medel.
Max 110 kWh/m2 och år gäller oförändrat (för icke eluppvärmd byggnad i södra Sverige).
Dvs man måste räkna ut U-värdet för varje väggtyp, tak, golv, fönster, dörrar med ev linjära och punktformiga köldbryggor. Sedan väger man samman dessa beroende på den area respektive *komponent* har.
Lättast gör man det i www.energiberakning.se Det kan du själv göra. Gå in under rubriken U-medel.
Max 110 kWh/m2 och år gäller oförändrat (för icke eluppvärmd byggnad i södra Sverige).
Redigerat:
Tack för infon energiberäknaren, gick in på www.energiberakning.se o kikade. Lite svårt o fylla i alla värden lekman som är men får läsa på lite...
Har läst en del böcker o tidningar om timmerhus, b.la om folk som byggt permanentbostadshus med 8-tums timmer. Men det kanske är enligt de gamla u-värdes reglerna då?
Har läst en del böcker o tidningar om timmerhus, b.la om folk som byggt permanentbostadshus med 8-tums timmer. Men det kanske är enligt de gamla u-värdes reglerna då?
var med och byggde ett sådant hus åt en granne. men det var nog 2005 när jag tänker efter.
Man får räkna fram ett genomsnitt för U-värdena för alla delar i klimatskärmen. Det betyder att om man har en sämre vägg så kan detta kompenseras genom att man har desto bättre isolering på vinden eller bättre fönster och ytterdörrar, mindre köldbryggor. Man får då ha högst U=0,5 På så sätt kan man säga att nästan alla väggar duger.
Dessutom gäller att huset får använda högst 110 kWh/m2 år för värme och varmvatten. För ett hus på 100 m2 blir detta 11000 kWh för hela året. Du skall då klara både värme och varmvatten med detta. Däremot får du använda obegränsat med hushållsel. Ett enkelt sätt att fixa detta är att välja bra isolering och en jord- eller bergvärmepump. I södra Sverige kan eventuellt en luftvärmepump klara sig.
Men som jag antytt tidigare: Det är ingen normal människa som orkar räkna allt detta för hand. Därför finns www.energiberakning.se
Dessutom gäller att huset får använda högst 110 kWh/m2 år för värme och varmvatten. För ett hus på 100 m2 blir detta 11000 kWh för hela året. Du skall då klara både värme och varmvatten med detta. Däremot får du använda obegränsat med hushållsel. Ett enkelt sätt att fixa detta är att välja bra isolering och en jord- eller bergvärmepump. I södra Sverige kan eventuellt en luftvärmepump klara sig.
Men som jag antytt tidigare: Det är ingen normal människa som orkar räkna allt detta för hand. Därför finns www.energiberakning.se
Om man har någorlunda konstant temperatur inomhus exempelvis 20 grader så har man ingen större nytta av värmetrögheten. Men om man kan tillåta att temperaturen pendlar exempelvis plus minus 2 grader så kan man utnyttja gratisvärme eller solvärme. Men det kan ju innebära lite obehag.
När det gäller effektdimensionering så kan man ha nytta av större värmetröghet. Man kan då räkna fram ett lägre effektbehov beroende på husets tidskonstant och klimatförutsättningar. Men detta är mest aktuell om man skall vara sparsam med den installerade effekten. T ex vid framtida eluppvärmning.
När det gäller effektdimensionering så kan man ha nytta av större värmetröghet. Man kan då räkna fram ett lägre effektbehov beroende på husets tidskonstant och klimatförutsättningar. Men detta är mest aktuell om man skall vara sparsam med den installerade effekten. T ex vid framtida eluppvärmning.
På vilket sätt menar du obehag? Överlag så hade jag svårt att fatta ditt inlägg, inte för att du skrev dåligt, utan för att jag inte fattade helt enkelt.. Jag skulle vara tacksam om du kunde förklara mer, för mig, lättbegripligt. Ett intressant ämne för övrigt!
Tunga byggnader har en fördel i att de kan lagra mer energi i stommen än en lätt byggnad.
Mängden energi beror på mängden material och en materialkonstant.
Man kan se det som man har en ackumulatortank fylld med vatten. Och att den står mitt inne i huset. Blir det mer än 20 grader exempelvis 22 inomhus så kommer ackumulatorn att värmas till denna temperatur - efter ett tag...
Anledningen till att det skulle bli 22 grader kan vara att solen skiner in eller att man har många datorer igång, eller annat som värmer.
Det första man tänker på då är att så snabbt som möjligt minska eller avbryta värmetillförseln via det vanliga värmesystemet. (Då sparar man el exvis).
Men om solen skiner in och effekttillskottet av detta är högre än husets effektbehov vid den aktuella utetemperaturen - ja då kan man låta solen värma upp huset ytterligare. Huset blir då en aning varmare.
När solen gått ner, eller i moln kommer lufttemperaturen i huset att sjunka. Men väggarna är fortfarande varma. De värmer huset en stund innan ordinare värmesystem behöver träda in. Man har då sparat köpt energi under denna tid.
Detta förutsätter att man tycker det är OK med temperaturökning under några timmar och sedan ev en temperatursänkning under några timmar, för att man skall kunna utnyttja det hela maximalt. Obehaget skulle då kunna inträffa en kall morgon om man tillåter inomhustemperaturen att sjunka till exvis 18 grader. Min bedömning är att det handlar om större temperaturvariationer än plus minus 2 grader för att det skall ge någon större effekt.
Men... summan av kardemumman: detta påverkar inte U-värdet som det definieras i byggreglerna.
Däremot kan det vara bra med värmetröghet för att överbrygga kortare köldknäppar. Man kan då beräkningsmässigt (och i verkligheten) räkna som om den kallaste perioden inte är riktigt så kall som utomhustermometern visar. Hur man gör detta är lite för komplicerat att redovisa här. Men den intresserade kan på www.energiberakning.se räkna på byggnadens värmekapacitet och tidskonstant samt beräkna en dimensionerande (varmare)utetemperatur.
Mängden energi beror på mängden material och en materialkonstant.
Man kan se det som man har en ackumulatortank fylld med vatten. Och att den står mitt inne i huset. Blir det mer än 20 grader exempelvis 22 inomhus så kommer ackumulatorn att värmas till denna temperatur - efter ett tag...
Anledningen till att det skulle bli 22 grader kan vara att solen skiner in eller att man har många datorer igång, eller annat som värmer.
Det första man tänker på då är att så snabbt som möjligt minska eller avbryta värmetillförseln via det vanliga värmesystemet. (Då sparar man el exvis).
Men om solen skiner in och effekttillskottet av detta är högre än husets effektbehov vid den aktuella utetemperaturen - ja då kan man låta solen värma upp huset ytterligare. Huset blir då en aning varmare.
När solen gått ner, eller i moln kommer lufttemperaturen i huset att sjunka. Men väggarna är fortfarande varma. De värmer huset en stund innan ordinare värmesystem behöver träda in. Man har då sparat köpt energi under denna tid.
Detta förutsätter att man tycker det är OK med temperaturökning under några timmar och sedan ev en temperatursänkning under några timmar, för att man skall kunna utnyttja det hela maximalt. Obehaget skulle då kunna inträffa en kall morgon om man tillåter inomhustemperaturen att sjunka till exvis 18 grader. Min bedömning är att det handlar om större temperaturvariationer än plus minus 2 grader för att det skall ge någon större effekt.
Men... summan av kardemumman: detta påverkar inte U-värdet som det definieras i byggreglerna.
Däremot kan det vara bra med värmetröghet för att överbrygga kortare köldknäppar. Man kan då beräkningsmässigt (och i verkligheten) räkna som om den kallaste perioden inte är riktigt så kall som utomhustermometern visar. Hur man gör detta är lite för komplicerat att redovisa här. Men den intresserade kan på www.energiberakning.se räkna på byggnadens värmekapacitet och tidskonstant samt beräkna en dimensionerande (varmare)utetemperatur.
Nu hänger jag inte med.Energiberäknaren skrev:
När inträffar dom några timmar med obehagliga temperarurer du skriver om? Hur kan man utsättas för obehagliga tempsvängningar på grund av värmelagrande väggar?
Blir det för varmt vid fex solinstrålning under vintern då jag värmer huset ?
Värmesystem slår ju ifrån och slår till om termostater fungerar. Har man inställt för 20 grader inne så bör termostater eller annat anordning hålla det rätt bra.
Det du beskriver har jag inte märkt i mitt gamla hus och kan inte fatta vad du skriver om. Komforten försämras ju inte om man inte stänger av värmekällan och har fungerande temperaturstyrning. Det värme man får utifrån minskar det värme jag behöver producera med min ordinarie värmesystem och gratisvärmen utnyttjas av huset utan att det blir något obehag med varierande temperaturer.
Vår årsförbrukning räknar jag grovt till ca 130kW/m2 (40000kW/300m2, Skåne) och det är rätt skaplig resultat för putsade tegelväggar med luftspalt , stora sydfönster och ingen nämnvärt isolering jämfört med dagens standard. Jag tror att det är just brist på isolering i tunga väggar som möjligtgör utnyttjandet av sol också under kalla perioder som sänker våra uppvärmningskostnader. Förbrukningen skulle vara mycket högre om vårt hus hade trä+ull med likadan U-värde som våra tegelvväggar har, tror jag utan att räkna på detta .
gaia
Redigerat av moderator:
Woodbjörn
hittade u-värdet för en yttervägg av trä och I tabellen från år1938 står det beskrivet som följer:
" 6 tum tjock vägg uppbyggd av:
1 tum ytterpanel+papp+3 tum plank+papp+16mm salning+ +3/4 tum råspånt +1/2 tum porös träfiberplatta( typ tretex?), k-värdet 0,59.
Väggen i exempel ovan är totalt 6 tum tjock och din vägg blir ju mycket tjockare så du bör få bättre U -värde än i exempel ovan. Gamla uppgifter men trä som trä.. nu som då
.
Från samma bok ... lambda-värdet (värmeledningstal) för glasull=0,032; för trä =0,13 ( tvärs över fiberriktning, 10-15% fukt). Stämmer med dagens ?
gaia
hittade u-värdet för en yttervägg av trä och I tabellen från år1938 står det beskrivet som följer:
" 6 tum tjock vägg uppbyggd av:
1 tum ytterpanel+papp+3 tum plank+papp+16mm salning+ +3/4 tum råspånt +1/2 tum porös träfiberplatta( typ tretex?), k-värdet 0,59.
Väggen i exempel ovan är totalt 6 tum tjock och din vägg blir ju mycket tjockare så du bör få bättre U -värde än i exempel ovan. Gamla uppgifter men trä som trä.. nu som då
.Från samma bok ... lambda-värdet (värmeledningstal) för glasull=0,032; för trä =0,13 ( tvärs över fiberriktning, 10-15% fukt). Stämmer med dagens ?
gaia
Redigerat av moderator:
Jag skrev tidigare: Obehaget skulle då kunna inträffa en kall morgon om man tillåter inomhustemperaturen att sjunka till exvis 18 grader.gaia skrev:
Notera om man *tillåter*. Det förstår jag att du inte gör (och inte de flesta andra heller).
Men om man vill optimera utnyttjandet av *gratis* tillskottsvärme och lagra den i en tung stomme (timmer) så måste man tillåta uppladdning och urladdning av ackumulatorn (Väggarna). Man kan ju inte få tillbaka någon värme från väggarna så länge inomhustemperaturen överstiger yttemperaturen på väggen.
Kort repris, för att belysa att vi har samma uppfattning:
*** Anledningen till att det skulle bli 22 grader kan vara att solen skiner in eller att man har många datorer igång, eller annat som värmer.
Det första man tänker på då är att så snabbt som möjligt minska eller avbryta värmetillförseln via det vanliga värmesystemet. (Då sparar man el exvis). ***
Du skriver också att "man kan inte få tillbaka någon värme från väggarna så länge inomhustemperaturen överstiger yttemperaturen på väggen". Du skriver också att "när det gäller effektdimensionering så kan man ha nytta av större värmetröghet".. Hur hänger det ihop?
gaia
gaia