Jag gissar på plankväggar som kanske har lite sågspån som isolering. Sen ser det ut att vara tilläggsisolerat utvändigt vid ett senare tillfälle eftersom fönstrena sitter lite långt in och takutsprånget ser lite kort ut.
Ang bärighet vet jag ej.
/Johan
Ang bärighet vet jag ej.
/Johan
Renoveringsnovis
· Dalarna
· 3 175 inlägg
Gjorde man inte kortare takutsprång förr rent generellt?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag instämmer med lofe. Säkert 3 tums spontad plank i ytterväggarna. Tilläggsisolerat på 1970-talet med 70/95 mm mineralull. Ett sammanlagt isoleringsvärde som motsvarar 95-120 mm mineralull, dock med bättre termiska egenskaper pga plankets högre värmekapacitet. Skall man sänka värmeförbrukningen är dock åtgärder på andra håll viktigare. Bärförmågan i ytterväggarna behöver man inte fundera över så länge huset används som bostad. Mellanbjälklagen är förmodligen lite svajiga eftersom man gärna använde 3x7 tums golvbjälkar. Ingen risk för brott men alltför stor nedböjning.
Instämmer också i att det sannolikt är plankstomme. Vi har ett hus från 1933, som inte har tilläggsisolerats utvändigt, så originalfasaden är kvar. I vårt fall ser det ut som följer, från planken och utåt:
1. Plank
2. Någon form av vindpapp.
3. Stående smala läkt, cc ca 20cm (dvs luftspalt).
4. Lite bredare liggande läkt med någon centimeters mellanrum.
5. Revetering (dvs vassmatta, hönsnät, och puts)
Du måste nog kika bakom tilläggsisoleringen för att bli säker på hur det är med just denna kåk.
1. Plank
2. Någon form av vindpapp.
3. Stående smala läkt, cc ca 20cm (dvs luftspalt).
4. Lite bredare liggande läkt med någon centimeters mellanrum.
5. Revetering (dvs vassmatta, hönsnät, och puts)
Du måste nog kika bakom tilläggsisoleringen för att bli säker på hur det är med just denna kåk.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Revetering var oerhört vanlig på 1930- och 1940-talen. För att förstå väggens uppbyggnad kan man börja med att ta ett mått med tumstock i en fönsteröppning. Mät från ytterpanelens utsida till väggens insida. Ange om du inkluderar lockläkten i måttet. En vanlig behandling av insidan var efter plankstommen: spräckpanel (vanliga brädor på diagonalen som spräckts med yxa efter montering), rörning (dvs vassmatta) och puts. En reveterad och tilläggsisolerad plankvägg med puts även på insidan bör ha en tjocklek på ca 23+23+70/95+20+25+25+75+25+15+20=321/346 mm.
Liknande trådar
-
Höja gammalt trähus från 1909 (eller äldre) byggd på betongplatta
Byggnadsvård -
Info om AB Svenska Trähus EA6 081 från 1940-talet?
Hustillverkare -
Slipa och måla öppen spis från 1939
Färg, Måla & Tapetsera -
Badrum på andra våningen i trähus från 20-tal
Byggnadsvård -
Fråga om luftspalt på trähus från 30 talet
Fasad