Nu sitter jag här med lite brydderier över vad jag ska välja för att styva upp mitt golv med. Jag ska lägga klinker och gjuta in golvvärme.
De alternativ som står till buds för mitt 5 kvm stora badrum på träbjälklag cc60 är antingen att limma två lager 13 mm gips ovanpå golvspånet och gjuta in golvvärmen.
Eller att limma en 7 mm Mineritplatta ovanpå golvspånet och gjuta in golvvärmen. Eller som sista alternativ att lägga armeringsnät, lägga golvvärme och gjuta in allt med 13 mm flytspackel direkt på golvspånet.
Vad skulle ni välja för att vara på den säkraste sidan mot rörelsesprickor i konstruktionen som kan leda till vattenskador?

Har en vattenskada idag som beror på just en spricka i flytspacklet runt golvbrunnen då spacklet inte är armerat mellan gips och uppspackling vid brunnen.
:'(
 
K
Anledningen till din spricka kan också bero på att flytspacklet inte är tillräckligt tjockt vid brunnen för att bli självbärande.

Nu kan ju inte jag bestämma åt dig, men hade det varit mitt golv så skulle jag ha primat det, lagt ut slingan och flytit till en tjocklek av minst 15 mm på tunnaste ställe. Är badrummet mindre än 9.5 m² så behövs inte armeringen.
Detta är bestämmelserna som gäller iaf på det material som jag använder, men kolla med det fabrikat du bestämmer dig för så att du verklgen gör rätt :)
 
Vill minans att om man tittar i Bkr reglerna så gäller uppstyvning med flytspackel eller gipsskivor bara om regelverket har mindre än 4m spännvidd. Dvs om man har cc60 så får man ju antingen lägga in mer reglar till cc30 eller styva upp med gips eller flytspackel. Men alternativet med reglar är det enda godkända om bjälklaget spänner mer än 4m.

Lite lustigt är att de såvitt jag vet inte ställer något krav på vilken dimension själva bjälklaget skall ha, det bordej u också vara en parameter.

Som sagt det fel du har haft låter för mig som att det varit för tunt spackelskikt eller att brunnen varit felaktigt infäst i bjälklaget. Det finns någon form av klassiskt fel just nör det gäller infästning av brunnen. kommer dock inte ihåg vad det var, men något i stil med att infästningen blir FÖR styv så att golvet sviktar något men då spricker mot den alltför fasta brunnen..
 
Idet här fallet var det besiktningsmannen som gjorde den bedömningen över vad som hänt men den uppspacklade ytan runt brunnen är 20 mm tjock. Anledningen skulle vara den kalla vintern och den efterföljande extremt varma sommaren då golvvärmen inte gått för fullt pga att termostaten slår ifrån när temperaturen överstiger 23 grader och att det då skulle bildats kondens under tätskicktet i spacklet iom att spacklet är kallare än golvgipset och att man då fått en rörelse i golvspånet så att spacklet spruckit och tätskiktet gett med sig vid brunnen. Så nu är det bara att bita i det sura och riva ett tre år gammalt badrum och bygga upp det på nytt (var förra ägaren som renoverade).

Jag är nu oerhört intresserad att höra era synpunkter på vad jag bör välja för golvkonstruktion. Det blir svårt att göra om till cc30 i det här huset men spännvidden understiger 3 meter så det borde gå att förstärka golvet istället. Brunnens infästning kommer jag att kontrollera när jag river badrummet, kommer definitivt att byta ut den till en ny.
Jag är som ni förstår rädd för att få nya rörelser i golvet efter detta. Som tätskikt kommer jag att välja Höganäs eller Ardex vulkade gummimatta för att vara säker på att skiktet klarar vissa rörelser utan att spricka.
Någon som har erfarenhet av dessa tätskikt?
 
hempularen skrev:
Vill minans att om man tittar i Bkr reglerna så gäller uppstyvning med flytspackel eller gipsskivor bara om regelverket har mindre än 4m spännvidd. Dvs om man har cc60 så får man ju antingen lägga in mer reglar till cc30 eller styva upp med gips eller flytspackel. Men alternativet med reglar är det enda godkända om bjälklaget spänner mer än 4m.

Lite lustigt är att de såvitt jag vet inte ställer något krav på vilken dimension själva bjälklaget skall ha, det bordej u också vara en parameter.

BKR nämner ingenting om spännvidden. Dom anser att det är upp till bygaren att avgöra vad som fungerar. Då kan man ju, som sagt, tycka att det är märkligt hur dom kan rekommendera en lösning på hur man ska förstärka golvet...

GVK anger däremot 4,2 meter som max. spännvidd med 45x220 med stöd emellan vid upplagen, men man säger ingenting om klassningen på virket.
Jag pratade med en konstruktör som tyckte att detta var ok i ett vanligt rum, men på gränsen i ett badrum där så pass mycket vikt ska påföras konstruktionen.

Om jag vore i klingströms kläder skulle jag nog bygga enligt följande;
1. Se till att få en ordentlig limfog mellan golvspån och golvbjälkar (gärna hyvla av ytan på bjälkarna innan limning). Montera brunnen med ordetligt upplag och i nivå med det kommande spacklets överkant (ev mha förhöjningsring).
2. Limma en golvgips på spånet med Serpo 616 (Maxits motsvarighet till S48). Detta moment skulle jag normalt sett inte utföra, men det bidrar till golvets stabilitet och hjälper till att styva upp och fördela vikten på fler golvbjälkar.
3. Prima och stifta ett reviteringsnät på gipsen. Nätet skarvas med överlapp.
4. Lägga golvvärmen och flytspackla med Serpo 644 (ca 12 mm + falluppbyggnad).
5. Våtisolera med Maxits våtprogram.
6. Lägga klinker och foga med Maxits fäst- och fogprodukter.

Normalt sett så bygger jag utan att utföra punkt 2 och ökar på mängden spackel till min. 15 mm, precis som ktm250.
Personligen tycker jag att besiktningsmannens teori låter långsökt. Hur pass väl var brunnen monterad? Hur var spacklet och tätskiktet anslutet till brunnen?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.