Hej,

Vi kommer att stycka av en bit mark i ej detaljplanerat område ute på landsbygden i västra Sverige. Vi är överrens med markägaren att en tomt på 7500 kvm är lämpligt ur bådas synvinkel samt med avseende på angränsande befintliga framfartsvägar. Denna yta gör också "framtidssäkerheten" störst då vi så att säga kontrollerar marken ända ut till vägarna som gränsar runt marken och vi vill inte att någon framtida köpare av stamfastigheten skall hitta på någon odling som stör vår utsikt så att vi till slut bor mitt inne i en energiskog :'( och den befintliga ägaren av stamfastigheten har heller inget intresse av de restbitar som hade varit kvar utanför vår tomt om vi låt oss säga hade nöjt oss med 3-4.000 kvm.

Då är frågan; tror ni att vi stöter på patrull mht tomtstorleken hos kommunen och vad skall vi i så fall ha för argument för att få igenom det (för dom måste man väl ha från början, inte komma dragandes med som en efterkonstruktion vid ett avslag?). Tänkbart kan ju vara hästhållning etc.

Enda kommentaren vi hört hittills vid lösa kontakter med kommunen är att dom gärna ser att man inte styckar 1000 kvm tomter utan gärna tar till lite, men detta är ju inte lite i sammanhanget...? För oss är det otroligt viktigt att inte få avslag av många skäl så alla råd och tips mottages tacksamt!
 
Hemmakatten
Ja, det första rådet blir att ta kontakt med Lantmäteriet, för det är de (inte kommunen) som beslutar om avstyckning och hur stor tomten bör vara och var tomtgränsen bör gå. Latmäteriet å sin sida tittar på vilka planer (detaljplaner eller andra) som gäller för just ditt område innan de beviljar avstyckning. Eftersom detta är utom detaljplanerat område, och förutsatt att inga andra planer finns för marken(markerna) runtomkring, så borde din avstyckning gå bra.
 
När det gäller så stora avstyckningar så har kommunen förköpsrätt om så önskas ifrån deras sida, tänk på det!
 
Ett tips!
Var med när avstyckningen görs, när mina föräldar köpte loss mark de aranderade så gjorde lantmäteriet de märligaste gränsdragningar; 25-50 m in på åker, halva längden på stenmurar, mitt i gamla uthus m.m. Min far såg vad de höll på med och han säga till och fick det åtgärdat. Deras förklaring var att det blir mindre arbete för dem. Att följa naturliga gränsdragningar som diken och stenmurar eller liknande var inte deras melodi, de skulle vara raka linjer och räta vinklar.
 
Tack för tips och kommentarer, ser ju ganska just ut!

Det ligger som sagt utanför plan och kommunen kommer inte att utnyttja sin förköpsrätt, var så säker ;)

Men jag ringde också till Lantmäteriet först, men dom hänvisade mig till bygglovsavdelningen i kommunen för dom uppgav att man får inte stycka en tomt man inte tänker bebygga så dom vill att man börjar med att söka bygglov för vad man skall bygga och att man ritar in den tänkta gränsdragningen på en primärkarta. När detta är godkänt (eller man får förhandsbesked beviljat) kontaktar man lantmätaren. Han i sin tur styckar tomten och enligt honom beviljas alltid önskad styckning ifall bygglovsavdelningen godkänt bygglovsansökan.

Så min (och din Hemmakattten) tanke att man först får tomten styckad av Lantmäteriet och sedan begär bygglov av kommunen verkar åtminstone inte stämma i vårt fall efter kontakt med båda parter. Förstår i och för sig anledningen till att det är så här.
 
Hemmakatten
Jag var nog lite otydlig och gav otydliga besked. :-[ För det är ju så som TMC skrev. Lantmäteriet beslutar om avstyckning och har/kan ha även synpynktur på gränsdragning, tomtstrolekar mm. Om det hade funnits en detaljplan som hade reglerat tomtstorlekar och byggrätter had LM följt detta och förhandsbesked hade inte krävts.
För vår tomt gick det till precis så. Förhandsbesked från kommunen, därefter avstyckning. Vad som är viktigt att förtydliga är kommunens förköpsrätt. För att få lagfart så krävs ett brev från kommunen att de inte tänker utnyttja sin förköpsrätt. Och för att kommunen skall skriva ett sådant (dvs. ta ställning till förköpsrätt eller inte) vill de ha en kopia på köpekontraktet. Lagfart skall sökas inom tre månader från tillträdet. Lagfarten ligger också till grund för att kunna belåna tomten och den kommande byggnaden.
Ett tips som många skrivit om innan är att villkora tomtköpet så att köpet kan gå tillbaka ifall du inte får bygglov.
Och eftersom jag förstår att detta är på landet där inte kommunalt VA finns, innebär det att bygglov inte kommer att ges om inte tillstånd för enskilt vatten och avlopp finns. (Vilket också är kommunen som ger tillstånd till, men då miljö- och hälsoskyddsförvaltningen)
 
Sök förhandsbesket först...betydligt billigare än bygglov om det inte beviljas!
Dessutom måste du inte ha samma noggranhet vad gäller ritningar mm.
Jag skulle också bli mkt förvånad ifall kommunen utnyttjade förköpsrätten!
 
TMC:s ursprungliga fråga är ändå obesvarad: Kommer lantmäteriet att godkänna en så stor avstyckning som han vill ha?

Att bn beviljar positivt förhandsbesked innebär inte automatiskt att lantmäteriet godtar primärkartans gränser. Lantmäteriförrättningen skall uttömma risken att avstyckningen kollierar med andra intressen av typen strandskydd och rörligt friluftsliv, gränsande (jordbruks-)fastigheters utvecklingsmöjlighet osv osv.

I praktiken tror jag inte han möter några hinder i just detta fall. Men om den tilltänkta tomten exempelvis korsas av en stig (där folk kan tänkas promenera) kan det räcka för att lantmäteriet drar öronen åt sig.
 
Hmm...prövningar som du nämner ovan gjordes redan i förhandsbeskedsstadiet hos oss. Det är ju en lokaliseringsprövning.

Lantmäteriet sa till oss att de aldrig styckar utan förhandsbesked där man testat lämpligheten. Om OK så är det sedan var det mera en formsak att bilda fastigheten som jag förstått.
 
När hälsovårds- och byggnadsnämnd gör sin förhandsprövning kontaktas inte lantmäteriet. Förhandsbeskedet innebär bara att man får klartecken att bygga hus för bostadsändamål på angivet ställe. Man kollar att detta ställe inte krockar med annat intresse som finns angivet i kommunens översiktsplan. Men man värderar inga intressekonflikter djupare eller mera handfast än så.

Kommunen prövar inte alls om tomtgränsen ska ligga tio eller hundra meter från huset. Den prövningen gör lantmätaren först efter bland annat mätjobbet direkt på plats. Lantmätarens premiss blir alltså att här kommer någon att bo, och då blir frågan hur dennes rättmätiga krav på hemfrid inte kommer i konflikt med andra rättmätiga intressen på grund av gränsdragningen.

Min erfarenhet är dock att lantmätare är mycket lyhörda, smidiga och flexibla.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.