Toleranser sprickor...
Efter ett och ett halvt år i vårt nybyggda hus har det i snart sagt alla hörn uppstått sprickor mellan gipsskivorna. De största är bredare än 5mm. Jag misstänker att det kan röra sig om sättningssprickor, alltså att själva grunden satt sig. Men det kan ju också vara torrsprickor. Finns det någon som vet vilka toleranser det är som gäller vid en besiktning? Byggaren har gjort bort sig mer än en gång så kanske detta är ytterligare en sak att lägga på listan...
Det låter märkligt om det skulle vara torrsprickor i gips för det är väl ett helt dött materiel?! Dessutom på så mycket som 5 mm. Om det är upp till 5mm på ngt ställe i alla hörn så har jag svårt att tänka mig en besiktningsman som godkänner det...
Helt rätt, gips är ett dött material. Det som kan orsaka torrsprickor är träreglarna gipsen är skruvad i, men 5mm är väl mycket tycker jag.
Vilken typ av grund är det?
En platta på mark sätter sig inte utan att det syns sprickor på sockeln. (Sätter sig väldigt sällan hursomhelst)
Är det torpargrund så kan det röras en aning utan att det märks på utsidan.
En platta på mark sätter sig inte utan att det syns sprickor på sockeln. (Sätter sig väldigt sällan hursomhelst)
Är det torpargrund så kan det röras en aning utan att det märks på utsidan.
Platta på mark, sprickor på kantbalken finns, dock menar byggaren att sprickorna inte orsakats av sättningar, utan ngt annat. Det som det finns sprickor i, alltså det yttersta lagret på kantbalkarna är inte det som bär själva huset utan betongen innanför. Antalet sprickor på kantbalken är hör och häpna ungefär 100 st. (Vi har redan förhandlat oss till kompenstation kring detta och en hel del andra fel som finns, dock inte för ev. sättningar)
Men har ni någon form av oberoende expertutlåtande om sprickorna?
För visst kan det väl vara så att sprickorna inte beror på marksättningar utan på ex. en dålig betong. Men icke desto mindre så blir det ju sättningar i huset om plattan spricker.
Sedan finns det ju ofarliga sprickor också, men det behöver man ju expertutlåtande på i så fall.
För visst kan det väl vara så att sprickorna inte beror på marksättningar utan på ex. en dålig betong. Men icke desto mindre så blir det ju sättningar i huset om plattan spricker.
Sedan finns det ju ofarliga sprickor också, men det behöver man ju expertutlåtande på i så fall.
Nej, inget expertutlåtande då sprickorna inte var kända då vi hade besiktningsman hos oss beträffande övriga byggfel. (Besiktning mitt i vintern och mkt snö) Ingen har kunnat förklara vad sprickorna beror på, men både enligt byggaren och de som utförde grunden på dennes uppdrag är det omöjligen sättningar. Sannolikt blir vi tvugna att ta till en besiktningsman både vad gäller grunden och sprickorna i husets innerhörn...
Utan en bild på sprickorna i kantbalken går det inte att säga vad de beror på. Men jag kan gissa.
Antingen är betongen/kantbalken inte armerad som den ska. Konstruktören har kanske gått på Boverkets undantag och räknat drag i betongen (vilket man numera får göra trots att betong inte är något elastiskt material, vilket i BBK79 uttrycktes som 'bör' och nu är ändrat till 'får' av Boverket, vilket jag aldrig skulle satsa på som konstruktör).
Eller så har betongen inte efterbehahandlats på rätt sätt, närmast dålig packning/vibrering och sen för snabb uttorkning vilket leder till massvis med torksprickor.
Eller så är det fel kvalitet på betongen.
Sättningar brukar resultera i några få sprickor som oftast inte är rakt nedlöpande utan går på sned. De är oxå ojämna i bredd och inte så sällan mer än dubbelt så breda i en ände än den andra. De kan vara trappstegsformade (i murverk). De förorsakas oftast av att en del av konstruktionen får ta böjande moment som den inte är räknad och armerad för. Är sprickan jämnbred, är det ingen sättning utan en krympspricka.
Allvarligast med sprickor i ytan är att de innebär fritt tillträde för vatten och därmed risk för frost- (på ytan) och rostsprängning (på järnen inne i betongen som spränger ut betongen i sin tur med ännu värre ytskador på betongen). (Är det´en bärande konstruktionsdel 'högre upp' tillkommer även försämrat brandskydd på armeringen och därmed minskad hållfasthet och bärighet.)
Jag rekommenderar dig att ta dit en specialist från Cement&Betongföreningen i Malmö. Även om det kostar en slant. De kan snabbt se vad som är fel.
Tillägg: Det är heller inte fel att kontakta en geolog som kan ta ett instampningsprov på fyllnaden under kantbalken. Så kan du avföra sättning till följd av fel utförd utfyllnad.
Antingen är betongen/kantbalken inte armerad som den ska. Konstruktören har kanske gått på Boverkets undantag och räknat drag i betongen (vilket man numera får göra trots att betong inte är något elastiskt material, vilket i BBK79 uttrycktes som 'bör' och nu är ändrat till 'får' av Boverket, vilket jag aldrig skulle satsa på som konstruktör).
Eller så har betongen inte efterbehahandlats på rätt sätt, närmast dålig packning/vibrering och sen för snabb uttorkning vilket leder till massvis med torksprickor.
Eller så är det fel kvalitet på betongen.
Sättningar brukar resultera i några få sprickor som oftast inte är rakt nedlöpande utan går på sned. De är oxå ojämna i bredd och inte så sällan mer än dubbelt så breda i en ände än den andra. De kan vara trappstegsformade (i murverk). De förorsakas oftast av att en del av konstruktionen får ta böjande moment som den inte är räknad och armerad för. Är sprickan jämnbred, är det ingen sättning utan en krympspricka.
Allvarligast med sprickor i ytan är att de innebär fritt tillträde för vatten och därmed risk för frost- (på ytan) och rostsprängning (på järnen inne i betongen som spränger ut betongen i sin tur med ännu värre ytskador på betongen). (Är det´en bärande konstruktionsdel 'högre upp' tillkommer även försämrat brandskydd på armeringen och därmed minskad hållfasthet och bärighet.)
Jag rekommenderar dig att ta dit en specialist från Cement&Betongföreningen i Malmö. Även om det kostar en slant. De kan snabbt se vad som är fel.
Tillägg: Det är heller inte fel att kontakta en geolog som kan ta ett instampningsprov på fyllnaden under kantbalken. Så kan du avföra sättning till följd av fel utförd utfyllnad.
Tack för ett kunnigt svar "byggaren".
Då gjutningen gjordes var det -20 grader och allt arbete med grunden är utfört under sträng kyla. Då gjutningen var klar var ytan på grunden ytterst skrovlig och man har ägnat mycket tid åt att först slipa den och därefter flytspackla avsevärt mer än vad som är brukligt. Dålig betong eller dåligt utförande eller både och, vet inte vilket.
Jag har nog inte varit så tydlig kring detta med kantbalken. Grunden är gjord så att en "form" bestående av L-formade frigolitblock lagts ut och innanför detta har sedan gjutningen gjorts. Frigolitblocken är på utsidan klädda med något som liknar betong och det är i denna beläggning sprickorna finns. Dessa är i de flesta fall nedåtriktade och har i vissa fall utvidgats sedan vi upptäckte dem första gången.
Då gjutningen gjordes var det -20 grader och allt arbete med grunden är utfört under sträng kyla. Då gjutningen var klar var ytan på grunden ytterst skrovlig och man har ägnat mycket tid åt att först slipa den och därefter flytspackla avsevärt mer än vad som är brukligt. Dålig betong eller dåligt utförande eller både och, vet inte vilket.
Jag har nog inte varit så tydlig kring detta med kantbalken. Grunden är gjord så att en "form" bestående av L-formade frigolitblock lagts ut och innanför detta har sedan gjutningen gjorts. Frigolitblocken är på utsidan klädda med något som liknar betong och det är i denna beläggning sprickorna finns. Dessa är i de flesta fall nedåtriktade och har i vissa fall utvidgats sedan vi upptäckte dem första gången.
Det förklarar en del av saken. Kylan alltså. Att gjuta på tjälad mark är att be om problem.
Har de inte haft intäckt och uppvärmt marken före och under och plattan efter gjutningen, kan det bli den typen av sprickbildning ni har p.g.a. tjälskjutning. Och då handlar det om mindre sättskador.
Fiberbetong i ytan på cellplasten är inte mer än en centimeter tjock och kan spricka. Då cellplasten finns innanför har den skyddat kantbalken och armeringen i den till viss del. I vilken utsträckning är svårt att säga. Men har de trott att cellplasten skulle hindra kylan att tränga ner/in, så har de räknat gruvligt fel.
Vad säger den av er utsedde KA-n om problemet? Det är hans sak att se till att arbetet har utförts på det sätt som reglerna säger och de säger inte att det är ok att gjuta mot tjälad mark.
Har de inte haft intäckt och uppvärmt marken före och under och plattan efter gjutningen, kan det bli den typen av sprickbildning ni har p.g.a. tjälskjutning. Och då handlar det om mindre sättskador.
Fiberbetong i ytan på cellplasten är inte mer än en centimeter tjock och kan spricka. Då cellplasten finns innanför har den skyddat kantbalken och armeringen i den till viss del. I vilken utsträckning är svårt att säga. Men har de trott att cellplasten skulle hindra kylan att tränga ner/in, så har de räknat gruvligt fel.
Vad säger den av er utsedde KA-n om problemet? Det är hans sak att se till att arbetet har utförts på det sätt som reglerna säger och de säger inte att det är ok att gjuta mot tjälad mark.
Är inte minus 20 lite väl kallt för att få betongen att brinna korrekt också?
Fast nu börjar väl ämnet driva iväg från juridiken en del.
Om du har en platta som troligen inte är gjuten i enlighet med gällande föreskrifter, och nu dessutom får sprickor även i byggnaden som ev. kan vara sättningssprickor så borde du se till att få gjort en ordentlig utredning om detta i god tid före garantibesiktningen. Du har bott där i ett och ett halvt år sa du. Då har du ett halvår på dig.
Den tiden kan du mycket väl behöva för utredning.
Betong som gjuts vid för låg temperatur får aldrig den rätta hållfastheten, det finns metoder för lågtemperaturgjutning, men om de fungerar ner till minus 20 vet jag inte.
Fast nu börjar väl ämnet driva iväg från juridiken en del.
Om du har en platta som troligen inte är gjuten i enlighet med gällande föreskrifter, och nu dessutom får sprickor även i byggnaden som ev. kan vara sättningssprickor så borde du se till att få gjort en ordentlig utredning om detta i god tid före garantibesiktningen. Du har bott där i ett och ett halvt år sa du. Då har du ett halvår på dig.
Den tiden kan du mycket väl behöva för utredning.
Betong som gjuts vid för låg temperatur får aldrig den rätta hållfastheten, det finns metoder för lågtemperaturgjutning, men om de fungerar ner till minus 20 vet jag inte.
Markarbetena vid grundläggningen gjordes av ett mycket stort rikstäckande företag så man utgår ju från att de vet hur man utför arbeten vintertid. Hur det var med intäckning och uppvärmning kan jag inte svara på. Däremot fanns inget sådant efter det att grunden var gjuten. Vår KA som tagit rundligt betalt för ingenting har inte haft någon annan uppgift än att allt gått rätt till, men detta stämmer inte om man efter gjutningen ska värma upp eller täcka grunden. KA och byggaren sitter tyvärr i knät på varandra. I övriga tvister vi haft med byggaren om fel har KA milt sagt hållit en låg profil, alltså varit totalt menlös. För att återknyta till ämnet juridik uppstår då frågan vad man kan göra med en KA som inte sköter sitt jobb samt även vilken kompensation vi kan förvänta oss om det visar sig att grunden är utförd på ett felaktigt sätt och dessutom har sättningar. Naturligtvis måste en besiktning göras enligt konstens alla regler, frågan är bara om en vanlig besiktningsman är kapabel att göra detta eller är det som tidigare varit på tal specialister från Malmö som gäller?
Det understrukna:bosse batong skrev:
Det beror på hur KA-n är godkänd. Dvs. om h*n har riksbehörighet eller är lokalt godkänd av den kommun där objektet uppförts. I första fall är det de som givit KA-n behörigheten som kan dra in den (behörigheten). I andra fallet är det kommunen. I första fallet får sen frågan prövas som civilmål i domstol med stöd av återkallad behörighet. Det är dock inte säkert att KA-n kan betala skadestånd om h*n saknar försäkring. Andra fallet är det i princip samma sak, men här kan kommunen oxå bli (solidariskt) skadeståndsskyldig. I båda fallen är det en sak för en advokat med civil processrätt som specialité att hantera.
I senare fallet (som oxå är kopplat till KA-n) är det alltid bra att skaffa sig högsta möjliga kompetens som stöd för stämningen. CBI får nog räknas som sådan. Deras utlåtande är tyngre än vem-som-helst-specialist på betong.
Själv blev jag för en del år sen inblandad i ett rättsärende av liknade slag. En husbyggares byggmästare hade byggt huset så illa att källarväggarna sprack och lättbtg.plattorna höll på att ramla ner. Anlitad advokat drev målet till tingsrätten och fick gillande dom mot den skyldige, som byggmästaren överklagade till hovrätten, där han vann. I det läget blev jag inkopplad, men ansåg inte att jag ensam hade tillräcklig kompetens för att skaffa fram avgörande bevis för en resningsansökan och fick därför ta hjälp av geologer med advokatens och försäkringsbolagets gillande. HD beviljade både inhibation av byggmästarens tillgångar och prövningstillstånd. Det blev fällande dom och ett saftigt skadstånd. Avgörande för HD blev att vi ledde i bevis att huset var byggt på 'lösan sand'. Därtill hade byggmästaren frångått handlingarna och gjort en egen konstr.
Efteråt hjälpte jag husägaren att utarbeta handlingar för avlastning och reparation av huset så att det blev helt okej. Det kostade, men det var det värt, tyckte husägaren. Det blev en slant över ändå av skadeståndet, som låg på ungefär hälften av vad det kostat att bygga det.
Så anlitar ni kompetent folk för att driva er sak, har ni större möjlighet att vinna målet, än om ni anlitar någon 'specerihandlare' inom geologi och betong bara för att de är billigare. Då kan ni lika gärna spara de pengarna oxå, för med deras insats är det större chans att ni förlorar än vinner målet. Och då är det bättre att använda pengarna till att repararera de synliga skadorna sedan ni väntat några år på att sättningarna ska vara fullbordade.
Intressant med HD-domen. När var detta? Skulle vara intressant att läsa deras överväganden. Advokat har vi sedan tidigare kring andra fel vilka dess bättre har lösts genom förlikning.
Det är inte KA:s uppgift att kontrollera hur arbetet utförs i detalj. Det är entreprenören som genom egenkontroll skall kolla sitt arbete och dokumentera detta.imported_Byggaren skrev:
KA skall bara se till de konstruktioner som redovisas är ok och att dokumentationen från egenkontrollerna och ev. sakkunnigintyg som utfärdats tillställs byggnadsnämnden när byggnationen är klar. Med dessa handlingar som underlag utfärdar då byggnadsnämnden ett slutbevis gällande byggnationen.
Det är alltså entreprenören som har hela ansvaret för att arbetet utföres på ett fackmässigt sätt.