Tjära altangolvet?
Efter att förgäves i några år försökt behålla fräschören på altangovet med vanlig träolja börjar jag tröttna. Golvet är av vanligt tryckat trallvirke, utan tak över, på Västkusten nära havet. Men jag såg att man vid ett museum i trakten hade TJÄRAT en lång trätrappa med räcke och som verkar klara sig bra! Jag har sett att "roslagsmahogny" består av balsamterpentin, linolja och trätjära. Träolja på burk består av linolja och lacknafta. För att göra det enkelt - går det att bara hälla t.ex. 1/3-del trätjära i den vanliga träoljan? Någon som har erfarenhet?
Jag har tvättat och oljat, tvättat och oljat. Nån gång skulle jag vilja sitta där också. Museetrappan var inte klibbig!
Vi körde på Cuprinol träskydd brun istället för olja ett år när vi tröttnade på att hålla verandan fräsch.
För att bättra sedan kan man använda lasyr blev jag tippsad om.
Blev bra, tycker jag...
Plankorna längst fram på trappan är helt nya så den gamla veranden blev mörkare, och därmed snyggare, än vad som framgå av bilden.
För att bättra sedan kan man använda lasyr blev jag tippsad om.
Blev bra, tycker jag...
Plankorna längst fram på trappan är helt nya så den gamla veranden blev mörkare, och därmed snyggare, än vad som framgå av bilden.
Jag är av den uppfattningen att man gör bäst i att blanda och prova.
Om man blandar in träkära i en olja får man räkna med att man beroende på mängd olja får en kladdig yta som efter en tid dock torkar. Naturligtvis har man ett träskydd i tjäran. Men famför allt har den en färg som döljer och täcker över samt skyddar. Trä utan behandling med pigment i blir skadas om det utsätts för solljus. Mot solen skyddar man trä bäst mekaniskt med pigment.
(Se medelhavsländernas traditionella båtar och deras grälla färger gentemot våra mer klasiska pigmentfria behandlingar med olja och fernissa/lack.)
Vill man ha ett mellanting kan man blanda in tjära som kan variera i täckningsgrad
.
Dock är tjära kladdig länge. Värmer man upp olje och tjärblandningen och smälter i bivax kan man minska kladdigheten och få en lite vaxig yta. För mycke vax gör dock att smetren lägger sig löst uppe på.
Att fundera på:
Träets bindemedel lignin tål inte sol särskilt bra och där ligninet utsätts för UV strålning löses träet upp till ett cellulosapullver. På detta pulver sitter varken gamma eller ny ytbehandling.
Trä i levande tillstånd upp till 30 % vatten. Vattnet är var det än befinner sig utrymmes krävande och följaktligen uppstår ett tommrumm när det försvinner. Trä har en uppbyggnad som endast tillåter minskningar i storlek längs med det som vi kallar årsringar. I praktiken innebär detta att en trallbräda varierar i bredd och detta gör den i störstagrad i riltning med sina årsringar. Ätt dessa ringar ligger cirkulärt i en trästamm och del av en cirkel i en bräda är det som gör att brädorna
blir skålformade om de tillåts. Kan träet inte ändra sin form bildas sprickor
Trä är mat för massor av organismer giftet i tryckimprengnerat trä gör det oätligt och vi får därför behålla det.
Om man blandar in träkära i en olja får man räkna med att man beroende på mängd olja får en kladdig yta som efter en tid dock torkar. Naturligtvis har man ett träskydd i tjäran. Men famför allt har den en färg som döljer och täcker över samt skyddar. Trä utan behandling med pigment i blir skadas om det utsätts för solljus. Mot solen skyddar man trä bäst mekaniskt med pigment.
(Se medelhavsländernas traditionella båtar och deras grälla färger gentemot våra mer klasiska pigmentfria behandlingar med olja och fernissa/lack.)
Vill man ha ett mellanting kan man blanda in tjära som kan variera i täckningsgrad
. Dock är tjära kladdig länge. Värmer man upp olje och tjärblandningen och smälter i bivax kan man minska kladdigheten och få en lite vaxig yta. För mycke vax gör dock att smetren lägger sig löst uppe på.
Att fundera på:
Träets bindemedel lignin tål inte sol särskilt bra och där ligninet utsätts för UV strålning löses träet upp till ett cellulosapullver. På detta pulver sitter varken gamma eller ny ytbehandling.
Trä i levande tillstånd upp till 30 % vatten. Vattnet är var det än befinner sig utrymmes krävande och följaktligen uppstår ett tommrumm när det försvinner. Trä har en uppbyggnad som endast tillåter minskningar i storlek längs med det som vi kallar årsringar. I praktiken innebär detta att en trallbräda varierar i bredd och detta gör den i störstagrad i riltning med sina årsringar. Ätt dessa ringar ligger cirkulärt i en trästamm och del av en cirkel i en bräda är det som gör att brädorna
blir skålformade om de tillåts. Kan träet inte ändra sin form bildas sprickor
Trä är mat för massor av organismer giftet i tryckimprengnerat trä gör det oätligt och vi får därför behålla det.
Det du beskriver är just "roslagsmahogny" (på grund av att det blir lite rödaktigt)star_daddy skrev:
Det torkar relativt snabbt.
Och inte klibbigt (pga den diverse utspädningen)
Och inte klibbigt
Går även att köpa färdigblandad- (går även att färga)
Ifall du blanda själv så ska det vara äkta trätjära, balsamterpentin och kokt linolja. 1/3 av varje som du beskkriver
Blir mycket gott resultat. Använder det själv till min altan.
Används till bl a båtar mm.
Jag köpte Skogens trätjära. Där blandar man 1/3 tjära, 1/3 linolja, och 1/3 t-sprit, deras trätjära ska spädas med just t-sprit (T-röd)Badger skrev:
Den tränger ju lättare in i trät för att den är tunnare än ren tjära. Är själv intresserad i "lukt-frågan". Borde lukta mindre.
Har tänkt att behandla stockarn som skiljer min uppfart med gräsmattan. Ute-platsen är i närheten, så jag vill ju kunna sitta där utan att känna tjäran.
Vet hur min träbåt luktade ny-tjärad...
Jag har även infopå marin Roslagsmahogny i pdf. som jag kan maila om någon vill.
Mvh. Jocke
