På lång sikt (kanske 5 år) så funderar vi på att bygga ut och och tänkte redan nu börja skissa på hur detta kan göras. P.g.a. husform, marklutning etc. så blir det ganska bökigt att bygga ut några större ytor på markplan så att bygga uppåt verkar vara ett bra alternativ för oss. Nedan är några tidiga frågor som jag vore tacksam om någon kunde svara på så att det blir lättare att förstå vilka lösningar som är möjliga.

Idag har vi ett enplanshus med lättbetongstomme (20 cm väggar) och träfasad. Detta står på en krypgrund som står direkt på berg. Husdelen som vi tänkt bygga till en våning på är ca 8x10 m och bara ytterväggarna är bärande. Ovanpå är idag en kallvind och tak med 16º lutning. Vi har bergvärme och FTX.

Till frågorna:

1. Blir det bök med FTX om man bygger uppåt eller är det bara att ha nuvarande del i blivande mellanbjälklag och sen ha ett vertikalt rör upp till ett rörsystem i nya vindbjälklaget dit aggregatet flyttas? Eller ska jag räkna med att ett helt nytt system måste installeras?

2. Vi vill ha ett badrum på övervåningen och helst i motsatt del av vad nedervåningens badrum är. Blir detta strul med tanke på VVS? Visst ska toaletterna luftas? Kan man ha separat luftning för övervåningens badrum? Avlopp och kall/varmvatten finns rakt under den nya placeringen. Kan man ha vertikala rör eller måste det vara en viss lutning mellan våningar för avlopp?

3. Kan jag förvänta mig att nedervåningen måste stadgas eller är det normalt ok med 20 cm lättbetong för att hålla mellanbjälklaget över 8 m.

4. Hur skalbart är ett normalt bergvärmesystem? Är det troligt att detta måste dimensioneras om ifall man bygger till en våning?

Vet att det är väldigt generella frågor som beror på väldigt många parametrar men vore tacksam ifall det iaf går att ge en hint om vad jag kan förvänta mig.
 
1. Ni bör nog låta någon räkna på det. Aggregatet är troligtvis för litet och ni måste ändå troligtvis flytta på rör för inkommande och utgående luft.
2. Luftning krävs, finns det ingen idag som ni kan förlänga eller förgrena? Finns rekommendationer för hur mycket rören ska luta per meter för att få rätt fall. Vet dock inte vad som rekommenderas.
3. På 8m bredd så måste det finnas något bärande i mitten. Antingen en bärande vägg eller att ni sätter in en balk på mitten. Ni måste då lösa det med något som bär upp balken, kortsidan kan säkert bära upp ena sidan men någon pelare/stolpe eller flera måste bära upp den på vägen mot andra sidan. Takstolsfirman kan jacka ur de nya takstolarna så att balken kan gå inuti dom.
4. Normalt sett brukar de vara lite överdimensionerade för att inte kompressorn ska gå hela tiden vilket kommer att bli fallet om den är för dålig. I bästa fall räcker borrhålet men att pumpen är för klen. Om det var länge sen ni borrade så är dagens pumpar effektivare och det kanske ändå är dax att byta ut den.
 
Tusen tack för svar.

Hur går man typiskt tillväga innan man skaffar bygglov? Kan en arkitekt byggtekniska frågor så som hur VVS bör dras och var man behöver stötta för att hålla uppe mellanbjälklag eller gör en arkitekt "bara design"? Var hittar man lämpligt folk för att få den input som behövs för bygglovet?
 
En arkitekt ritar endast och är ingen konstruktör och kan oftast därför inte beräkna laster. Han/hon kan däremot rita hur huset kommer se ut från alla vädersträck och rita planlösningen, detta behövs vid bygglovet. Om ni tar kontakt med en takstolsfirma så kan dom hjälpa till med beräkningar och ritningar på takstolar, en del kan även hjälpa till att beräkna en balk och vad som behövs för pelare/stolpar. Detta kan även en konstruktör hjälpa er med som ni kanske behöver kontakta för att se om huset klarar den nya belastningen eller om ni behöver stärka upp någonstans. Konstruktören kan även rita hur konstruktionsritningen på gavlarna ska se ut.
 
Tack för tydlig beskrivning Kakelfog. Låter som en konstruktör är det som jag behöver för att kunna få en uppfattning vilka av våra idéer som är genomförbara inom rimlig budget.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.