Tilläggsisolering stenhus á la 1950
Hej, jag har ett putsat stenhus byggår 1950. Uppbyggnad cirka 25 cm lättbetong av okänd sort+ uppskattningsvis 2 cm puts. Har bott i dryga 10 år och har genomfört ganska mycket renovering, men varit mån av att bevara husets karaktär.
Har därför tidigare slagit bort alternativet tilläggsisolering av byggnadsbevarande /estetiska skäl.
Men, med vad jag tror framledes kroniskt höga elpriser har jag börjat tänka om angående tilläggsisolering nu när det återigen börjar dra lite kallt på hösten. Börjar känna lite motvilligt att det kanske inte är hållbart långvarigt...
Räknade i vilket fall på bef U-värde, och använde arbetssiffran lambda 0,12 på lättbetongen och 0,6 på putsen och har således U-värde på cirka 0,44 på ytterväggarna. Att jämföra med 0,2 som jag förstått är praxis idag på nyproduktion.
Spontant tänker jag att eventuell utvändig tilläggsisolering av mineralull typ Rockwool med lambda 0,033 w/m*K skulle vara ett alternativ här. Skulle man applicera 5 cm rockwool med påliggande putsbärande nät och putssystem så skulle man komma ner till
~U 0,26 vilket jag tror skulle kunna kännas som rimlig täthetsnivå då man inte påverkar så mycket estetiskt med fönsterdjup/taksprång mm och samtidigt inte gör detta gamla hus "för tätt". En annan positiv effekt är ju att man i princip dubblar lättbetongens värmelagrande förmåga i och med appliceringen av utvändig isolering.
Jag har inte hittat så mycket info om just tilläggsisolering av 50-tals stenhus. (Vet att jag har en del grannar som genomfört detta på stenhusstomme för 10-20 år sedan enligt dåvarande praxis med reglar/isolering och luftspalt/träfasad.
Är det någon som har genomfört liknande isolering av stenhusfasad, eller har synpunkter på metod, isoleringsmaterial el dylikt? Vilka fallgropar finns det?
//Mvh Pette
Har därför tidigare slagit bort alternativet tilläggsisolering av byggnadsbevarande /estetiska skäl.
Men, med vad jag tror framledes kroniskt höga elpriser har jag börjat tänka om angående tilläggsisolering nu när det återigen börjar dra lite kallt på hösten. Börjar känna lite motvilligt att det kanske inte är hållbart långvarigt...
Räknade i vilket fall på bef U-värde, och använde arbetssiffran lambda 0,12 på lättbetongen och 0,6 på putsen och har således U-värde på cirka 0,44 på ytterväggarna. Att jämföra med 0,2 som jag förstått är praxis idag på nyproduktion.
Spontant tänker jag att eventuell utvändig tilläggsisolering av mineralull typ Rockwool med lambda 0,033 w/m*K skulle vara ett alternativ här. Skulle man applicera 5 cm rockwool med påliggande putsbärande nät och putssystem så skulle man komma ner till
~U 0,26 vilket jag tror skulle kunna kännas som rimlig täthetsnivå då man inte påverkar så mycket estetiskt med fönsterdjup/taksprång mm och samtidigt inte gör detta gamla hus "för tätt". En annan positiv effekt är ju att man i princip dubblar lättbetongens värmelagrande förmåga i och med appliceringen av utvändig isolering.
Jag har inte hittat så mycket info om just tilläggsisolering av 50-tals stenhus. (Vet att jag har en del grannar som genomfört detta på stenhusstomme för 10-20 år sedan enligt dåvarande praxis med reglar/isolering och luftspalt/träfasad.
Är det någon som har genomfört liknande isolering av stenhusfasad, eller har synpunkter på metod, isoleringsmaterial el dylikt? Vilka fallgropar finns det?
//Mvh Pette
Samtliga fönster är renoverade från( 2 glas )och har numera isolerglas så jag gissar på U~1,8 och självklart lite sämre i bågarna. Men märkte tydlig skillnad när detta åtgärdades.
Det är egentligen 1-planshus med källare, men vi har öppnat öppnat upp mot källare.
Källaren är dränerad och i samband med det isolerade vi utvändigt med 2 lager (totalt 20 cm isodrän)längs alla grundmurar. Källargolvet är till 2/3 ventilerat med platongolv och frånluftsfläkt på bef betongplatta som ligger rakt på "sandbärlager". På resterande 1/3 del är golvet urbilat och nyttb etonggolv med golvvärme vilar på 20 cm cellplast och kapilärbrytande makadam.
Däremot är vinden i orginalutförande. Det ligger kutterspån och har funderat på att tilläggsisolera här, då det är husets svagaste punkt och också en relativt billig sak att åtgärda. Har dock inte gjort detta ännu då jag förstår att jag måste montera diffspärr under kutterspånet innan jag påbörjar tilläggsisoleringen här. Detta är någonting som jag självklart får fixa också.
Men i övrigt känner jag mig ganska nöjd. Vi har bergvärme och jag stödeldar ganska mycket och vill som sagt inte göra detta hus för tätt. Ventilationen är idag självdragsbaserad med några frånluftsfläktar..
Det är egentligen 1-planshus med källare, men vi har öppnat öppnat upp mot källare.
Källaren är dränerad och i samband med det isolerade vi utvändigt med 2 lager (totalt 20 cm isodrän)längs alla grundmurar. Källargolvet är till 2/3 ventilerat med platongolv och frånluftsfläkt på bef betongplatta som ligger rakt på "sandbärlager". På resterande 1/3 del är golvet urbilat och nyttb etonggolv med golvvärme vilar på 20 cm cellplast och kapilärbrytande makadam.
Däremot är vinden i orginalutförande. Det ligger kutterspån och har funderat på att tilläggsisolera här, då det är husets svagaste punkt och också en relativt billig sak att åtgärda. Har dock inte gjort detta ännu då jag förstår att jag måste montera diffspärr under kutterspånet innan jag påbörjar tilläggsisoleringen här. Detta är någonting som jag självklart får fixa också.
Men i övrigt känner jag mig ganska nöjd. Vi har bergvärme och jag stödeldar ganska mycket och vill som sagt inte göra detta hus för tätt. Ventilationen är idag självdragsbaserad med några frånluftsfläktar..
Stämmer detta verkligen? Tänker du på ecofiber och kutterspånets förmåga att kunna lagra fukt i ångform?Jonatan79 skrev:
Fuktig luft kommer ju vilja utjämna till vinden när det uppstår temporära övertryck inomhus och sedan kondensera om/när daggpunkten uppnås vilket den lär göra ofta på en kall vind. Läste lite på Infoblad.indd (ekofiber.se) om detta och där framgår ju att det ska vara tätt för att undvika konvektion. Det är ju onekligen rätt svårt att fixa en hundraprocentig tätning på vinden mot blandannat ytterväggarna så jag hade självklart gärna sluppit.
Ja, det finns en liten risk att fukt letar sig upp men om du kommer åt är det läge att lägga på fuktspärr på vindsbjälklaget och sedan lägga dit ett tjockare lager isolering. Hur menar du med att täta ytterväggarna? Hur ser vinden ut?
Det är en ordinär vind med sadeltak. (Tyvärr för låg för att inreda. Annars hade det nog varit gjort ). Murstock centrerad där har jag lagt några lager mineralullsskivor och luftspalt vid takfoten var 3:e taksol eller något sånt. Annars är det bara kutterspånsisolering 20-25 cm tjockt, och en brädspång i nocksträckningen...
Jag menade mest problematiken att få till tätningarna mot kanterna så att säga, + även alla genomföringar men även runt murstocken som jag inte vet hur man tekniskt skulle gå till väga... Det känns som att får man inte till det helt tätt så kan ju nästan strunta i det, då jag antar att man får mycket fuktproblematik lokalt på eventuella otätheter. Men som sagt detta måste jag läsa in mig på lite bättre känner jag, men detta ska jag absolut genomföra på det ena eller andra sättet så småningom.
Hamnade lite offf topic nu och undrar som sagt i nuläget mest tankar byggfysikmässigt på fasaden och alternativ i hur man smartast gör en utvändig tilläggsisolering.
Hej
Vilken uppvärmningsform har du? Har också funderat på de åtgärder du nämner men landat i att det är svårmotiverat. Jag har ett hus byggt 1951. F.d hyreshus 260 kvm i två plan med källare. 30 cm lättbetong i väggar och med, i bästa fall, 40 cm kutterspån på vinden. Originalfönster tvåglas.
Med bergvärme snittar jag ca 15000 kWh/år.
Det är oceaner av tid innan man tjänat in energisparåtgärder som man gör (om man inte behöver renovera av andra anledningar).
Om man värmer med 1:1 el eller olja(!) och kanske pellets så blir payoff-tiden kortare såklart och då blir det förstås mer motiverat.
Men jag följer denna tråd för spännande information.
Vilken uppvärmningsform har du? Har också funderat på de åtgärder du nämner men landat i att det är svårmotiverat. Jag har ett hus byggt 1951. F.d hyreshus 260 kvm i två plan med källare. 30 cm lättbetong i väggar och med, i bästa fall, 40 cm kutterspån på vinden. Originalfönster tvåglas.
Med bergvärme snittar jag ca 15000 kWh/år.
Det är oceaner av tid innan man tjänat in energisparåtgärder som man gör (om man inte behöver renovera av andra anledningar).
Om man värmer med 1:1 el eller olja(!) och kanske pellets så blir payoff-tiden kortare såklart och då blir det förstås mer motiverat.
Men jag följer denna tråd för spännande information.
Då har vi ett plutthus i jämförelse..L lob skrev:
Vi har 78 kvm x 2. Vi borrade och installerade bergvärme det första vi gjorde och den installationen är betald flera gånger om kan jag säga. Men vi drar ca 20000 kwh på 5 pers. .Och jag eldar en del också. Imponerande ändå att du får ner elförbrukningen till 15000 kwh på 260 m2 med de väggarna och fönstrena. Jag kan förövrigt rekommendera att leja bort att renovera/tilläggsisolera fönstrena. Det kostar bara en bråkdel av priset att byta fönstrena med allt vad det innebär på putsat hus. För den kostnaden att byta alla fönster till 3 -glas får du inte tillbaks över en natt, och där kan jag känna att det blir overkill. Men som sagt, vi har U-värde vägg runt 3 ggr nyproduktion. Orkar jag ska jag räkna på värmeflödet som försvinner den här vägen...
Med tanke på utslussningen av olja så är jag som sagt ganska säker på att elpriserna kommer ligga på priser som svider framöver. Jag har dock tänkt genomföra det mesta själv och mest ta in hjälp helt/ eller delvis med putsningen. Tänker inte att det behöver bli så dyrt. Arbetsmomenten känns ju inte heller inte så bökiga med tanke på att jag tänkt en ganska tunn tilläggskonstruktion. Det jag tänker på är fönstrena där jag antar att man får spåra bort cirka 5-6 cm på alla sidor för att få plats med isolering i smygarna. Samt att man får byta alla fönsterplåtar. Att fönstren hamnar lite djupare ser jag inte som ett problem.
Jag vill dock poängtera att det ligger på planeringsstadiet, då jag inte riktig har förankrat detta här hemma riktigt.. Det finns lite annat som står före på priolistan för stunden.
Men som sagt inte bara pengamässigt, stör mig som sagt på det otroliga kallraset under just denna period på året. Vet inte om du har samma, men det är som läckaget är som störst på hösten när det är lite plusgrader. Eller så är det givaren som spökar. På vintern när det är minus är det behagligare. Kanske blir klimatet bättre när det som på vintern blir torrare luft?./