Tilläggsisolera ett timmerhus
Vi köpte ett hus från ca1850 för tre år sedan. De såg jätte fint ut vid köptillfället men nu börjar sanningen framträda. 1987 tilläggsisolerades huset och målades med oljefärg utan grundning. Året innan vi förvärvde huset målades huset inför försäljning med plastfärg vilket idag har resulterat i flagnande färg och ruttnande fasad. Husets alla springor (ALLA) har även tätats med latex. Vi ska nu helrenovera fasad och tak och undrar därför
Med tanke på att det är ett timmerhus I botten
1 gör tilläggsisolering stor skillnad. Den som nu sitter på anser vi vara totalt värdelös.
2 tilläggsisolera med två skickt (45+45). Bättre eller sämre eller ingen skillnad ?
3 har hört att man inte ska isolera med vanlig isolering på timmerhus. Stämmer det? Vilken isolering?
Med tanke på att det är ett timmerhus I botten
1 gör tilläggsisolering stor skillnad. Den som nu sitter på anser vi vara totalt värdelös.
2 tilläggsisolera med två skickt (45+45). Bättre eller sämre eller ingen skillnad ?
3 har hört att man inte ska isolera med vanlig isolering på timmerhus. Stämmer det? Vilken isolering?
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Det finns otroligt många svar på dina frågor. Vi har också ett hus från 1850 och vi väljer att inte tilläggsisolera. Vi anser att det räcker med att vindtäta ordentligt; timmer har väldigt god värmetröghet och värmelagrande förmåga. Vi vill inte heller riskera fuktskador för att daggpunkten förflyttas, med risk för att kondens fälls ut inne i timret, eller att förstöra kulturhistoriska värden - plus att det blir en mängd merarbete att göra så att det ser okej ut om man tilläggsisolerar fasaden (fönstren bör vara i liv med fasaden, vilket alltså innebär att de måste flyttas ut. Därtill förminskas taksprånget och husets fot dras in innanför fasaden).
Ska man tilläggsisolera brukar man från vissa håll tala om att använda så egenskapslika material som möjligt med hygroskopiska egenskaper, dvs som liksom timret kan ta upp och avge vattenånga. Dit räknas till exempel sågspån och cellulosafiber, men inte mineralull eller cellplast. Ångspärrar gör dessutom att man förändrar konstruktionens täthet.
Jag kan inte råda dig till vad du ska göra, men så här resonerar vi:
- Vi använder egenskapsliknande material där vi isolerar (grunden).
- Vi vindtätar ordentligt men tilläggsisolerar inte fasaden pga det merarbete detta medför.
- Vi undviker att förändra förutsättningarna för ett hus som mår bra, så långt det är möjligt.
Ska man tilläggsisolera brukar man från vissa håll tala om att använda så egenskapslika material som möjligt med hygroskopiska egenskaper, dvs som liksom timret kan ta upp och avge vattenånga. Dit räknas till exempel sågspån och cellulosafiber, men inte mineralull eller cellplast. Ångspärrar gör dessutom att man förändrar konstruktionens täthet.
Jag kan inte råda dig till vad du ska göra, men så här resonerar vi:
- Vi använder egenskapsliknande material där vi isolerar (grunden).
- Vi vindtätar ordentligt men tilläggsisolerar inte fasaden pga det merarbete detta medför.
- Vi undviker att förändra förutsättningarna för ett hus som mår bra, så långt det är möjligt.
vi ska tilläggsisolera 90mm och byta panel och fönster. att det kommer göra skillnad är det ingen tvekan om anser jag då jag sett diverse hus med olika isoleringtjocklekar. vi kommer dock att "fuska" pga tidsbrist att slå på 90mm isolering på en gång men om du sätter 45*45 så blir resulatet lite bättre. om ni ändå ska byta panel så resonerar jag att det inte är så mkt extra arbete att tilläggsisolera.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Något off topic men: Fridhem, jag hoppas att du sparar de fönstren så att nästa husägare kan återställa huset i usprunligt skick om han/hon så önskar.
Att tilläggsisolera ett timmerhus tillhör inte det lättaste ur byggnadsfysikalisk synpunkt. Det är inte byggt för det. Timret är värmeisoleringen.
Varje tilläggsisoleringsåtgärd på insidan flyttar in daggpunkten mot insidan och då blir det problem för timret. Normalt ligger daggpunkten mitt i väggen/timret. Flyttar ni in den med tilläggsisolering ökar ni risken för kondens på insidan av timret. Vid bjälklagen går det inte att ändra förhållandena, vilket innebär att daggpunkten inte ligger i samma lodlinje i väggen.
Läggs isoleringen utanpå fasaden och ny fasad uppföres med luftspalt och vindskydd till timret, kommer saken i ett annat läge. Då ska inte insidan isoleras, men kan bekläs med skivor för att få släta väggar.
Envisas man med att tilläggsisolera på insidan ska den utföras som en fristående vägg med vindskydd och luftspalt till timret. Då gör timret ingen annan nytta, än som fasad ur värmeisoleringssynpunkt.
________________
Byggaren
Varje tilläggsisoleringsåtgärd på insidan flyttar in daggpunkten mot insidan och då blir det problem för timret. Normalt ligger daggpunkten mitt i väggen/timret. Flyttar ni in den med tilläggsisolering ökar ni risken för kondens på insidan av timret. Vid bjälklagen går det inte att ändra förhållandena, vilket innebär att daggpunkten inte ligger i samma lodlinje i väggen.
Läggs isoleringen utanpå fasaden och ny fasad uppföres med luftspalt och vindskydd till timret, kommer saken i ett annat läge. Då ska inte insidan isoleras, men kan bekläs med skivor för att få släta väggar.
Envisas man med att tilläggsisolera på insidan ska den utföras som en fristående vägg med vindskydd och luftspalt till timret. Då gör timret ingen annan nytta, än som fasad ur värmeisoleringssynpunkt.
________________
Byggaren
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Det var ju synd. Då hoppas jag att ni dokumenterar hur de ser ut.fridhem skrev:
Fortfarande off topic; men är det ok att göra vad som helst i ett övergivet hus menar du? Jag har sett ödehus som stått tomma länge där paneler, dörrar och snickerier är i bra skick och därtill oförvanskade (eftersom ingen brytt sig om att renovera). Det är bra att ett ödehus får fortsätta att leva, men det är ju fortfarande synd om det förvanskas (vilket "totalrenovering" betyder i min värld).
Gör enligt imported_Byggarens inlägg om du ska isolera. Bäst är cellulosamaterial till isoleringen, men dyrt och svårt att få tag på överallt. Ska du använda mineralull så lägg 45mm+fasadboard 30mm, distans för läkt = minimal köldbrygga och tätt.
Värmeförlusten genom väggarna minskar då till ca en tredjedel (beroende på tidigare tjocklek) av vad det var innan. Hur stor den värmeförlusten var innan ligger på ca 10-20% av det totala värmebehovet du har, varierar givetvis på husets övriga konstruktion.
Besparingsexempel:
Förbrukning 20000kWh
Värmeförlust vägg 15% = 3000kWh
Tillägsisolering minskar förlusten med 0,66*3000kwh = 2000kWh
Vill betona att detta inte gäller exakt för ditt hus, utan en grov men användbar uppskattning
Väg detta mot merkostnad kostnad för isolering, reglar, distanser, spik och jobb.
Materialkostnad (ca priser) exemplet ovan: 1,7lpm reglar 45*45/m^2 vägg 7kr/lpm = 12kr/m^2, 3 spik/lpm = 5spik/m^2 = 2,50kr/m^2 , isolering (mineralull skivor) 45mm 23kr/m^2 + fasadboard+distanser 90kr/m^2. Totalt 127,50kr/m^2
45*45 Alternativet: för vägg: reglar 24kr/m^2, , isolering 2*45mm 46kr/m^2, vindpapp 7kr/m^2, spik 5kr/m^2. Totalt 82kr/m^2
Vid 140m^2 väggyta och eget jobb: 17850kr respektive 11480kr.
Satsat kapital alltså intjänat på nio respektive sex år utan hänsyn till ränta,inflation och värdesänkning/ökning.
En åtgärd som förmodligen minskar dina värmekostnader med lite mer än ovan och som dessutom är lättare att göra är att lägga på ett litet lager (tex 45*45 rulle omlott) isolering på vinden, om det inte redan är tillägsisolerat förstås.
Räknar vi på 15% för taket också får vi en kostnad för isolering 2*45mm rulle på ca 30kr/m^2 yta ca 80m^2 i exemplet ger pengarna tillbaka redan andra året...
Genom ventilation och fönster försvinner det mesta av värmen, oftast ca 45% av det totala energibehovet.
Värmeförlusten genom väggarna minskar då till ca en tredjedel (beroende på tidigare tjocklek) av vad det var innan. Hur stor den värmeförlusten var innan ligger på ca 10-20% av det totala värmebehovet du har, varierar givetvis på husets övriga konstruktion.
Besparingsexempel:
Förbrukning 20000kWh
Värmeförlust vägg 15% = 3000kWh
Tillägsisolering minskar förlusten med 0,66*3000kwh = 2000kWh
Vill betona att detta inte gäller exakt för ditt hus, utan en grov men användbar uppskattning
Väg detta mot merkostnad kostnad för isolering, reglar, distanser, spik och jobb.
Materialkostnad (ca priser) exemplet ovan: 1,7lpm reglar 45*45/m^2 vägg 7kr/lpm = 12kr/m^2, 3 spik/lpm = 5spik/m^2 = 2,50kr/m^2 , isolering (mineralull skivor) 45mm 23kr/m^2 + fasadboard+distanser 90kr/m^2. Totalt 127,50kr/m^2
45*45 Alternativet: för vägg: reglar 24kr/m^2, , isolering 2*45mm 46kr/m^2, vindpapp 7kr/m^2, spik 5kr/m^2. Totalt 82kr/m^2
Vid 140m^2 väggyta och eget jobb: 17850kr respektive 11480kr.
Satsat kapital alltså intjänat på nio respektive sex år utan hänsyn till ränta,inflation och värdesänkning/ökning.
En åtgärd som förmodligen minskar dina värmekostnader med lite mer än ovan och som dessutom är lättare att göra är att lägga på ett litet lager (tex 45*45 rulle omlott) isolering på vinden, om det inte redan är tillägsisolerat förstås.
Räknar vi på 15% för taket också får vi en kostnad för isolering 2*45mm rulle på ca 30kr/m^2 yta ca 80m^2 i exemplet ger pengarna tillbaka redan andra året...
Genom ventilation och fönster försvinner det mesta av värmen, oftast ca 45% av det totala energibehovet.
jag satte porösa träfiberskivor för utomhusbruk som enda extra isolering på vårat stockhus när vi bytte träpanel. Men det var inte tillägsisolerat innan heller. Iofs så drevade vi hela stockstommen och satte även vindskyddspapp utanpå träfiberskivorna.