Vi har en släkting som har en inte helt självklar arvsordning (inga barn) och vi undrar om han skrivit testamente, finns det något officiellt register där det finns registrerat om en person har skrivit testamente eller ligger det i någon advokats kassaskåp? Att fråga är ingen lösning då han knappt vet vem han själv är.

Protte
 
D
Testamenten finns inte registrerade.
 
Något register finns inte vad jag vet.. Sånna papper skall ju förslagsvis ligga i bankfack eller på annat säkert ställe.
 
Arvsordning finns väl även om man inte har barn, typ maka/make, föräldrar, syskon, syskonbarn osv osv.

Kan bli drygt om ett gäng bryllingar ska bråka om arvet iofs.
 
Man kan lägga ett testamenta precis vart som helst, t.ex. brödburken, och finns det inga juridiska felaktigheter i det så är det gällande. Finns det flera så gäller det med senaste datum.
 
Det enklaste att göra är att lägga det i ett bank fack. När man dör, öppnas bank facket i flera personers närvaro! Och all innehåll listas.
Testamentet bör ligga i ett stort kuvert märkt "testamente".
Då blir det inga men...
 
Det finns begavningsbyråer som erbjuder tjänster att "planera" sin bortgång, hur de vill att begravningen utformas etc. om ett ev. testamente har upprättats i samband med en sådan beställning så komer det att framgå vid släktingens bortgång.

När det gäller arvsordningen så stannar det vid den avlidnes syskon(kusiner ärver ej) finns det ingen släkting som kan ta arv efter den avlidne och ej testamente finns ärvs allt av Allmäna arvsfonden.
 
Formellt efterfrågas testamente vid bouppteckning, som ska förrättas senast tre månader efter dödsfall. Påträffas dokument som ö.h.t. liknar ett testamente ska detta fogas som bilaga till bouppteckningen.

Det är alltså INTE så att testamentet måste vara oomtvistbart korrekt formulerat för att vara giltigt. Även det mest barnsliga "testamentsklotter" vinner giltighet så snart det blivit registrerat ihop med resten av bouppteckningen hos skattemyndigheten. Senast tre månader efter detta äger dödsbodelägarna (en ensam eller flera tillsammans) rätt att hos tingsrätten väcka klander mot testamentet.

Arvsordningen utesluter som sagt kusiner. Saknas barn och maka går arvet till föräldrar. Saknas någon av dessa eller båda leds arvet till föräldrarnas barn (alltså syskonen till den avlidne, men INTE till föräldrarnas syskon). Skulle också någon av den avlidnes syskon vara avlidna leds arvslotten vidare till syskonbarn.
 
Redigerat:
billy_baver skrev:
Formellt efterfrågas testamente vid bouppteckning, som ska förrättas senast tre månader efter dödsfall. Påträffas dokument som ö.h.t. liknar ett testamente ska detta fogas som bilaga till bouppteckningen.

Det är alltså INTE så att testamentet måste vara oomtvistbart korrekt formulerat för att vara giltigt. Även det mest barnsliga "testamentsklotter" vinner giltighet så snart det blivit registrerat ihop med resten av bouppteckningen hos skattemyndigheten. Senast tre månader efter detta äger dödsbodelägarna (en ensam eller flera tillsammans) rätt att hos tingsrätten väcka klander mot testamentet.
Testamente efterfrågas som sagt, antingen vid beställningen av bouppteckningen eller vid själva förättningen, det kan ju vara så att bouppgivaren(den som beställer bouppteckningen) inte är medveten om ett testamente, men nån av de andra dödsbodelägarna vet om det.
Testamentet skall delges med arvingarna enligt lag. Detta görs med rekommenderat brev och mottagningsbevis. På testamentet skall tecknas en förklaring om att man godkänner testamentet eller endast låter sig delge detsamma. Testamentet skall skickas åter till den som gör bouppteckningen, då undertecknat av den laga arvingen.

-Godkänns testamentet av samtliga arvingar enligt lag vinner testamentet laga kraft, dvs. blir gällande.

-Om inte arvingarna enligt lag godkänner testamentet kan de inom 6 månader från delgivningsdagen, väcka så kallad klandertalan (klagan) mot testamentet
 
Korrekt! Klandertiden är sex månader (och inget annat) efter "delgivandet".

Man kan förstås endast klandra ett testamente som vunnit giltighet så tillvida att det blivit registrerat tillsammans med bouppteckningen.
 
billy_baver skrev:
Arvsordningen utesluter som sagt kusiner. Saknas barn och maka går arvet till föräldrar. Saknas någon av dessa eller båda leds arvet till föräldrarnas barn (alltså syskonen till den avlidne, men INTE till föräldrarnas syskon). Skulle också någon av den avlidnes syskon vara avlidna leds arvslotten vidare till syskonbarn.
Föräldrarnas syskon ärver (den avlidnes farbror mm) men inte kusiner.
Se t.ex. här:http://www.ne.se/arv/1180870
 
Appropå att ett testamente kan vara väldigt informellt. Hade för länge sedan en granne som i sitt arbete ibland fick företräda allmäna arvsfonden. Han var lite upprörd över ett fall han berättade om.

Två äldre damer bodde i var sin halva av ett parhus, de var under alla år bästa vänner. En dag hände något och de talade inte med varandra (men dock om varanndra) på 15 år. Fiendskapen var total.

En av damerna avled, hade inga arvingar. Allmäna arvsfonden gick in.

Då hävdar den andra damen att den avlidne för 20 år sedan sagt "du skall få allt när jag dör". Detta var alltså 5 år innan "kriget" bröt ut. Detta muntliga testmente som helt framfördes av den som gynnades av "testamentet" helt utan annan bevisning. Accpeterades som testamente.

Allmäna arvsfonden representerad av min granne tyckte det var upprörande, det var ju väldigt uppenbart att den avlidne inte ville att granndamen skulle ärva, och det var tveksamt om det påstådda testamentet överhuvudtaget hade uttalats.

Så arvsfonden klandade testamentet utan framgång.
 
D
Nu har jag ju inga speciella "sympatier" för allmänna arvsfonden. Tycker det överhuvudtaget är konstigt att de har någon representant i sådana fall. Trodde de bara vara en "slaskpott" som fick det som inte tillföll någon annan, men kunde inte tänka mig att de skulle ha någon som helst talan. Tycker det låter osmakligt att allmänna arvsfonden skall vara med och slåss om kakan tillsammans med ev. arvingar. Egentligen tycker jag att det vore bättre om arv gick betydligt längre ut i släkten innan något går till allmänna arvsfonden. Tror att majoriteten skulle föredra att någon avlägsen släkting (kusin är ju inte så avlägsen) fick ärva istället för att varje svensk fick en 10-öring...

När det gäller det fall du berättar om, så håller jag dock med dig i sak (att det är märkligt att något sådant går igenom).
 
Redigerat av moderator:
För att undvika missförstånd: Den AVLIDNES kusiner ärver inte. Däremot kan personer som är kusiner till varandra bli arvtagare efter samma avlidna släkting. Apa´s länk är utmärkt informativ.

De svenska testamentsreglerna är sannolikt utan internationellt motstycke. De enda som kan glädjas åt vansinnet är landets advokatkår, som skär guld med täljkniv varenda gång nippriga testatorer och testatrixer påtat ihop något gulligt "testamente" alldeles utan hjälp av dagisfröken och vårdare...

Det bästa vore en återgång till någon form av offentlig registratur INNAN dödsfallet.
 
Jag uppfattde det som att det var oerhört ovanligt att fonden "kämpade" för ett arv. Däremot så måste det ju givetvis till en tjänsteman som sköter formaliteterna när allmäna arvsfonden får in ett arv. Det hammnar ju där för att det inte finns någon annan överhuvudtaget som hanterar dödsboet. Någon måste initiera en boupteckning, utreda att det faktiskt inte finns någon arvinge osv. Och sist men inte minst ordna in tillgångarna till rätt konto hos staten.

Men det är ju också ganska rimligt att fonden försöker vara "målsägare" om någon genom rent bedrägeri försöker få ärva.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.