Takstolar 38 / 45 grader
Måste först berömma alla seriösa medlemmar som delar med sig av sina erfarenheter:
Vi ska bygga ut vårt hus från 1935. Dvs ett hus med uråldrig konstruktion på takstolarna.
Om man ska använda en moderntakstol får det bli förhöjd ramverkstakstol.
Vi behöver 4 st, spännvidd ca 6,5 m och det kommer att vara ett lätt tak ( listatpapp tak ).
Har fått några offerter 3-3500:- st. plus moms . Sanslöst i mitt tycke.
Bygger utbyggnaden själv så att slå ihop några takstolar ska väl inte vara så svårt.
Jag köpte jag på mig Takstolsboken 04 för att ha ett konstruktionsunderlag samt hållfasthetsberäkningar.
Nu till problemet, i det medföljande programet visas en 38 graders förhöjd ramverks takstol samt en 45 graders vanlig ramverkstakstol. Vi behöver en 45 graders förhöjd ramverks takstol.
Tror ni att det skulle bli problem om man skulle ta och använda 38 graders förhöjd t.s, gå upp i virkes dimension och ändra lutningen till 45 grader. Och i övrigt använda konstruktionsunderlaget.
Med vänlig hälsning
Corvus
Vi ska bygga ut vårt hus från 1935. Dvs ett hus med uråldrig konstruktion på takstolarna.
Om man ska använda en moderntakstol får det bli förhöjd ramverkstakstol.
Vi behöver 4 st, spännvidd ca 6,5 m och det kommer att vara ett lätt tak ( listatpapp tak ).
Har fått några offerter 3-3500:- st. plus moms . Sanslöst i mitt tycke.
Bygger utbyggnaden själv så att slå ihop några takstolar ska väl inte vara så svårt.
Jag köpte jag på mig Takstolsboken 04 för att ha ett konstruktionsunderlag samt hållfasthetsberäkningar.
Nu till problemet, i det medföljande programet visas en 38 graders förhöjd ramverks takstol samt en 45 graders vanlig ramverkstakstol. Vi behöver en 45 graders förhöjd ramverks takstol.
Tror ni att det skulle bli problem om man skulle ta och använda 38 graders förhöjd t.s, gå upp i virkes dimension och ändra lutningen till 45 grader. Och i övrigt använda konstruktionsunderlaget.
Med vänlig hälsning
Corvus
En ramverkstakstol är femfaldigt statiskt obestämd. Dvs. den har tre upplag med ett upplag 'i mitten' (eller högst 25 cm excentriskt placerat). Underramen belastas med böj- och dragkrafter till följd av jämnt utbredd belastning (egenvikt och nyttig last) och stödkrafter från stödbensväggen. Att manipulera en ramverkstakstol med förhöjt upplag vid takfoten är då inte ok, oavsett taklutning.
Då övergår man som konstruktör istället till en annan typ av takstol för inredd övervåning som heter/kallas Svensk takstol. Kännetecknet för den är just att upplaget vid takfötterna är förhöjt i förhållande till underramen + att en extra snedsträva går ner från takfoten till den punkt där stödbensväggen träffar samman med underramen. Därmed går man oxå oftast förlustig förvaringsmöjligheterna på den s.k. kattvinden utanför stödbenen eftersom ingen vill hoppa över snedsträvan, cc 1,2 meter. (En del gör t.o.m. så att de sågar bort den efteråt, vilket innebär att konstruktionen inte fungerar som den skall och skulle vindstyrkorna bli för höga eller drivsnöbildningen bli för stor på en sida, så....).
Du ska alltså titta på dimensionerna för en Svensk takstol och inte en ramverkstakstol för att se hur den ser ut och vilka möjligheter du har att använda den.
__________________
Byggaren
Då övergår man som konstruktör istället till en annan typ av takstol för inredd övervåning som heter/kallas Svensk takstol. Kännetecknet för den är just att upplaget vid takfötterna är förhöjt i förhållande till underramen + att en extra snedsträva går ner från takfoten till den punkt där stödbensväggen träffar samman med underramen. Därmed går man oxå oftast förlustig förvaringsmöjligheterna på den s.k. kattvinden utanför stödbenen eftersom ingen vill hoppa över snedsträvan, cc 1,2 meter. (En del gör t.o.m. så att de sågar bort den efteråt, vilket innebär att konstruktionen inte fungerar som den skall och skulle vindstyrkorna bli för höga eller drivsnöbildningen bli för stor på en sida, så....).
Du ska alltså titta på dimensionerna för en Svensk takstol och inte en ramverkstakstol för att se hur den ser ut och vilka möjligheter du har att använda den.
__________________
Byggaren
Tjena byggaren.
Jag har tittat på en svensktakstol också, 38 grader i detta fallet med.
Denna konstruktionen är i många avseende lik en förhöjd ramverkstakstol.
Snedsträvan/stödbenet du nämner finns också på den förhöjda ramverkstakstolen.
Skillnaden är att på den sv. takstolen saknas underram då man förutsätter att den placeras
på ett bjälklag av betong eller lättbetong.
Vi kommer att ha ett träbjälklag och det fungerar med upplaget på mitten.
Mvh.
Corvus
Jag har tittat på en svensktakstol också, 38 grader i detta fallet med.
Denna konstruktionen är i många avseende lik en förhöjd ramverkstakstol.
Snedsträvan/stödbenet du nämner finns också på den förhöjda ramverkstakstolen.
Skillnaden är att på den sv. takstolen saknas underram då man förutsätter att den placeras
på ett bjälklag av betong eller lättbetong.
Vi kommer att ha ett träbjälklag och det fungerar med upplaget på mitten.
Mvh.
Corvus
Hej Corvus
Kommer att höja runtom huset för att skapa förhöjt väggliv för att sedan sätta upp 10st nya takstolar med lutning på 38 grader. Läste ditt inlägg men förstår inte skillnaden mellan Sv. takstol och förhöjd ramverkstol...som jag förstår har bägge sneda strävor som möter stödbenen...är det så att den enda skillnaden är vad det är för material som underarmen vilar mot (betong för Sv. takstol medan förhöjd ramverkstol vilar på en vanlig träregel (balk/bjälke)?
Vad kan man hitta bilder eller annan info. ang. dessa två typer av takstolar? takstolsboken eller finns någon bra sidan på nätet???
man tackar
Kommer att höja runtom huset för att skapa förhöjt väggliv för att sedan sätta upp 10st nya takstolar med lutning på 38 grader. Läste ditt inlägg men förstår inte skillnaden mellan Sv. takstol och förhöjd ramverkstol...som jag förstår har bägge sneda strävor som möter stödbenen...är det så att den enda skillnaden är vad det är för material som underarmen vilar mot (betong för Sv. takstol medan förhöjd ramverkstol vilar på en vanlig träregel (balk/bjälke)?
Vad kan man hitta bilder eller annan info. ang. dessa två typer av takstolar? takstolsboken eller finns någon bra sidan på nätet???
man tackar
Corvus
Varje grads ökning av högbenens (taksidans) lutning innebär ökad vindpåkänning och minskad påkänning av egenvikt och snö. Dessa krafter brukar ta ut varandra. Du skulle därför inte behöva någon ökning på dimensionen i högbenen. Men... eftersom strävorna blir längre (särskilt stödbensväggens tryckta sträva) får du nog öka dem lite i dimension m.h.t. risken för knäckning. Inte längs väggen, utan parallellt takstolarna. (De är ju avsträvade i sidled med väggbklädnaden.)
Om du kan räkna statik och hållf. skulle jag kunna skicka dig formlerna för att räkna en ramverkstakstol och Svensk takstol. Tyvärr har jag ingen scanner och kan inte skicka via datorn, men du kan PM-a mig din adress för vanlig snigelpost.
Ska oxå passa på att rätta mig. En ramverkstakstol är inte femfaldigt, utan fyrfaldigt statiskt obestämd.
En Svensk takstol behöver inte heller ha lutande stödbensvägg. Den kan vara vertikal. Den går oxå att kombinera med en underram. Det gäller bara att räkna ut last från de två stödbenen (som i stort tas om hand av strävan upp till takfoten) + egenvikt och den nyttiga last du ska ha på golvet. Det som krånglar till det lite grann är att du får omvänt böj över mittstödet. Underramen räknas som en fritt upplagd 3-stödsbjälke med jämnt utbredd last (eg.vikt + nyttig last) + punktlast från stödbenen där stödmomentet troligen blir dimensionerande. Särskilt m.h.t. nedböjningen/långtidsdeformationen.
Ser oxå av länkarna (som Faidros lagt till) att de har börjat laborera med förhöjt väggliv på ramverkare. Det gör att formlerna du får hör till en ren ramverkare som inte kräver snedsträva upp till takfoten. Hittar dock ingen länk till Bjerkings ingenjörsbyrå i Uppsala som är den som är bäst på att räkna takstolar i landet.
_________________
Byggaren
Varje grads ökning av högbenens (taksidans) lutning innebär ökad vindpåkänning och minskad påkänning av egenvikt och snö. Dessa krafter brukar ta ut varandra. Du skulle därför inte behöva någon ökning på dimensionen i högbenen. Men... eftersom strävorna blir längre (särskilt stödbensväggens tryckta sträva) får du nog öka dem lite i dimension m.h.t. risken för knäckning. Inte längs väggen, utan parallellt takstolarna. (De är ju avsträvade i sidled med väggbklädnaden.)
Om du kan räkna statik och hållf. skulle jag kunna skicka dig formlerna för att räkna en ramverkstakstol och Svensk takstol. Tyvärr har jag ingen scanner och kan inte skicka via datorn, men du kan PM-a mig din adress för vanlig snigelpost.
Ska oxå passa på att rätta mig. En ramverkstakstol är inte femfaldigt, utan fyrfaldigt statiskt obestämd.
En Svensk takstol behöver inte heller ha lutande stödbensvägg. Den kan vara vertikal. Den går oxå att kombinera med en underram. Det gäller bara att räkna ut last från de två stödbenen (som i stort tas om hand av strävan upp till takfoten) + egenvikt och den nyttiga last du ska ha på golvet. Det som krånglar till det lite grann är att du får omvänt böj över mittstödet. Underramen räknas som en fritt upplagd 3-stödsbjälke med jämnt utbredd last (eg.vikt + nyttig last) + punktlast från stödbenen där stödmomentet troligen blir dimensionerande. Särskilt m.h.t. nedböjningen/långtidsdeformationen.
Ser oxå av länkarna (som Faidros lagt till) att de har börjat laborera med förhöjt väggliv på ramverkare. Det gör att formlerna du får hör till en ren ramverkare som inte kräver snedsträva upp till takfoten. Hittar dock ingen länk till Bjerkings ingenjörsbyrå i Uppsala som är den som är bäst på att räkna takstolar i landet.
_________________
Byggaren
Ashleyjonathan
I takstolsboken finns ett färdigt konstruktions underlag för bl.a en 38 graders ramverkstakstol med förhöjt väggliv,
du kan även göra vissa ändringar i det medföljande programet, tex. spännvidd och dimmensioner.
Jag köpte boken på nätet 270 riksdaler inkl. frakt.
Byggaren
När jag skrev förhöjt ramverk menade jag en ramverks takstol med förhöjt vägg liv.
Att räkna statik samt hållf. är inget man gör dagligen.
Den eminenta takstolsboken är skriven av Bjerkings ingenjörsbyrå.
Du verkar väldigt insatt i ämnet, skulle du vilja förklara på ett lite för enklat sätt vilken jag bör välja
en sv. takstol med underram eller en ramverkare med förhöjt vägg liv.
Mvh.
Corvus
I takstolsboken finns ett färdigt konstruktions underlag för bl.a en 38 graders ramverkstakstol med förhöjt väggliv,
du kan även göra vissa ändringar i det medföljande programet, tex. spännvidd och dimmensioner.
Jag köpte boken på nätet 270 riksdaler inkl. frakt.
Byggaren
När jag skrev förhöjt ramverk menade jag en ramverks takstol med förhöjt vägg liv.
Att räkna statik samt hållf. är inget man gör dagligen.
Den eminenta takstolsboken är skriven av Bjerkings ingenjörsbyrå.
Du verkar väldigt insatt i ämnet, skulle du vilja förklara på ett lite för enklat sätt vilken jag bör välja
en sv. takstol med underram eller en ramverkare med förhöjt vägg liv.
Mvh.
Corvus
corvus skrev:
Takstolshandboken skrevs ursprungligen av någon på Kungl. Byggnadsstyrelsen (eller som de och Bostadsstyrelsen anlitade) på 1960-talet, som sen blev Planverket och nu är Boverket. Jag tror författaren hette Bengt Norén, tekn.lic. Med växlingen från KBS till SPV 'försvann' den ur handeln och 'återuppstod' sen då Bjerking började räkna stolar till en träfabrikant. Jag har haft ett ex. av originalet, men dum som man är lånar man ut och får inte tbx sina böcker. Jag får därför gå på mitt ex. av Bygg III för att hitta Noréns formler.
Nej. Räknar statik och hållfasthetslära gör man inte dagligen som pensionär. Men förr gjorde jag det dagligen en period. Det är inte så svårt när man väl en gång lärt sig hur det ska vara och fungerar.
Om du tittar på bilderna av en svensk takstol och en ramverkstakstol, ser du ganska enkelt att enda skillnaden är förhöjningen och en extra snedsträva. Detta för att svensk takstol inte får triangelverkan/stabilitet i gavelfacken utan denna snedsträva. En ramverkare har tre trianglar (i topp och båda sidor) inne i en större triangel och knutpunkterna kan därför inte röra sig med mindre än att delarna förskjuts i förhållande till varandra och det gör de till följd av växlande last av egenvikt, snö och vind. Det är egentligen där problemet ligger.
Så det man egentligen gjort är att ta en svensk takstol och byggt på med en underram. Ett slags mischmasch ur konstruktiv synpunkt. Den fungerar, förutsatt att underramen kan ta de stödkrafter som uppkommer vid stödbensväggarna och ytterligare spär på det böjande moment som kommer av last på underramen/mellanbjälklaget.
Då fungerar den så att det som belastar högbenen/taksidorna utsätter dem för böjande moment mellan takfot och nock och den svaga punkten är mellan hanband och den punkt där stödbensväggen landar mot högbenen.
Det blir oxå tryckkrafter vertikalt och horisontellt i högbenen som förs ner till takfoten i dessa. De horisontala tryckkrafterna föres oxå över till motstående sida via hanbjälken. Hanbandet fungerar oxå som dragband mellan högbenen.
Tryck- och dragkrafter (normalkrafter) uppkommer till följd av egenvikt, snö- och vindkrafter och effekten blir till böjande moment i högbenen.
Normalkrafterna är inte lika stora p.b.s. om nocken, beroende på förhärskande vindriktning och kan växla.
Alltsammans gör att det är ett ganska omfattande jobb att manuellt beräkna takstolarna oavsett om det är en svensk eller (speciellt) ramverkstakstol. Där kommer Bjerking och datorn in i bilden.
Ändrar man den sneda stödbenssträvan i en svensk takstol till vertikal i en ramverkare, ligger man dessutom så nära den senare man kan komma. Förhöjningen löses genom att införa den xtra snedsträvan som lyfter underramens upplag till högre nivå. Upplag för underramen behövs egentligen inte vid takfoten. Men man ser ändå till att ha det genom en vertikal pinne mellan underrram och högben. Då har man dubbla trianglar vid ändarna och dubbel stabilitet mot förskjutning i knutpunkterna i nederändarna. Toppen, med hanbandet kan dock fortfarande förskjuta sig och det påverkar stödbenen så att dessa går ur vinkel p.b.s. Även här växlande beroende på vindriktning, drivbildning etc.
Återstår problemet att få bärighet i underramen. Den är utsatt för böjande moment till följd av egenvikt och nyttig last, men får dessutom en punktlast från stödbensväggen.
Punktlasten blir större ju högre resning takstolen får. En ökning från 38 till 45 grader är dock ingen stor sak. Rent erfarenhetsmässigt vågar jag påstå att det innebär ett snäpp upp i dimension från angiven dimension för en 38-gradare. Alltså 220 i.s.f. 195.
Det som möjligen ställer till det i ditt fall är spv. Normalt brukar man inte gå över nio meter i spv. med en ramverkare och tabellerna i nya Takstolshandboken går inte ens upp till det. Men även nio meter är en ganska avsevärd spv. med ett mellanstöd om du bygger långt uppe i norr eller i kusttrakterna (inkl. Vänern och Vättern).
Du kan dock få ner den utbredda lasten genom att lägga två bjälkar mellan takstolarna i.s.f. en på 60 cm. Då belastar nyttig last takstolens underram mindre och marginalen kan utnyttjas för stödkrafterna utan att xtra förstärkningar behövs.
Ska oxå passa på att komplettera med att hanbandet kan behöva förstärkas m.a.p. risk för knäckning vid tryck eftersom det ökar i längd.
Så svaret på din fråga är: Om du väljer en ramverkare med föhöjt väggliv eller en svensk takstol med dito och båda har 38 grader i Takstolshandboken, så får du ändå be någon kontrollera dimensionerna för 45 grader. Ett telefonsamtal direkt till Bjerking kan troligen ge dig svaret på studs.
Men jag tror inte du behöver vara alltför rädd för att få taket i huvudet även vid större spv. och 45 graders lutning. Kika på bilden här, så fattar du. Spv. är 10 meter och cc är 6 meter. De har stått där i snart 100 år och håller än. Har varit belastat med tegel, nu är det al.plåt på yttertaket. Dimensionen är 8"x8" överallt.
Virke är starkt och segt. "Så länge det knakar, så länge håller det", var förr en klyscha som utgjorde mått på när det var snudd på brottgränsen. Dessutom känner inte virket till vad som står i BKR och en konstruktion tar alltid stöd där den kan även om teorierna och konstruktören tänkt sig annat. Det kallas i andra sammanhang för 'naturkrafter'.
Rättelse: såg nu att du inte ska ha så stor spv. Då kan du nog skippa telefonpratet och öka ett snäpp på dimensionerna i högben, hanband och stödben sitället.
____________________
Byggaren
