Intressant! Min arkitekt fick rita om toan/duschutrymmet flera gånger innan "småpåven" blev nöjd! Det var främst handfatet som kom ivägen för fiktiva rullstolsmedhjälparna.

Nu blev det en bra lösning till slut ialla fall men vi har jobbat med minimal yta med maximala funktioner. Skulle jag bygga ett hus till ska jag ha Byggarens notering i minnet ;) och eftersom arkitekten är smidig och vill vara alla till lags är jag redan idag väl preparerad såvida jag blir rullstolsbunden.
 
Hej!

Som jag förstod det är regeln inte på bottenvåningen, men regeln är att det ska finnas matlagningsmöjligheter, en storleksmässigt handikappanpassad toalett och sovmöjligheter på samma plan. Man ska också kunna ta sig till detta plan med rullstol efter rimliga modifieringar.

/ Pinebar
 
Byggaren skrev:
På någon tråd på detta forum förekommer en diskussion om vad som gäller betr. toalettrum och handikapp. Någon har fått besked på att det ska finnas ett sådant rum på bottenvåningen, fullt anpassat och utrustat med dusch vid nybyggnad.
Det var nog jag - "äta-skita-sova" -konceptet kallas det för.

Dvs matlagningsmöjlighet, plats att sova och hygienutrymme. Frågan är om du tittar på rätt lagtext (jag har inte en aning) - för jag antar att det kanske inte står i plan&bygg utan i nån sorts handikapplagstiftning istället ?

... och så är det ju frågan hur "enkelt" skall tolkas - om de menar att utrymmet skall finnas och att det max får röra sig om kostnaden att skruva dit blandaren för duschen exempelvis ?

Mvh
/Angelven
 
Angelven skrev:
Frågan är om du tittar på rätt lagtext (jag har inte en aning) - för jag antar att det kanske inte står i plan&bygg utan i nån sorts handikapplagstiftning istället ?
Jpdå, det är "Boverkets Byggregler BFS" som man hänvisar till när handikappanpassningskraven diskuteras på samrådet.
Det är skrivningen "vara så utformat att det efter ändring finns plats för medhjälpare och separat duschplats, om sådan saknas från början."

Olika kommuner har olika tolkningar på hur komplicerat det får vara att göra denna anpassning. Vissa tolkar det som att det endast skall vara en ommöbleringsfråga som ska klaras på någon timme. Andra tolkar det som att en enkel ombyggnad/justering med byggarbeten för några tusenlappar är det som avses.
Vissa kommuner går strikt efter handikapprådets mått för manövrerbarhet med rullstol, andra kan se det lite mer flexibelt och anpassat till det aktuella fallet.

M.a.o. "paragrafryttarna" tolkar det hela strängare och kräver mer än de tjänstemän som ser lite mer flexibelt på det hela.
Tyvärr är det svårt att slå paragrafryttarna med paragraferna i huvudet eftersom de som regel är mer pålästa.Det bästa är att antingen rita 100% efter handikappnormen eller försöka resonera med kommunen.
 
Ser man det lite större så är det här en intressant fråga:

Staten ålägger kommunerna att stå för total handikappanpassning av bostäder vid behov. Detta blir i enstaka fall dyrt för kommunerna. Då löser man problemet med att se till så att alla hus blir handikappanpassade från början. Det betyder att man har skjutit över sitt ansvar på alla byggherrar som får betala lite extra för sitt hus (vilket sammantaget blir stora pengar) så att kommunerna i enstaka fall ska slippa lägga ut pengar på en ombyggnad.

Vansinnig byråkrati tycker jag, men så fungerar ju mycket inom den ofantliga sektorn!
 
Hej ! Att vid nybyggnad betala för en större dörröppningar osv, är rent ut sagt pisspengar i sammanhanget,
Tycker att detta är patetisk diskussion, Att ta småpåvarna i örorna behövs defenetivt, men vi borde hitta lite bättre angrepsvinklar är de handikappade.

//goerana

 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.