Jag vet att jag kan anlita radonkunnig konsult för att få en undersökning och förslag till åtgärd gjord, men försöker sätta mig in i saker själv först, för att lättare kunna värdera det en anlitad konsult gör och kommer fram till.

Frågorna gäller ett hus byggt 1939. Det har krypgrund och ovanpå det ett betongbjälklag, ovanpå det ligger källargolvet.

Jag har lånat gammamätare av kommunen och mätt upp husets betongsockel/grundmur, källargolvet, innerväggar, ytterväggar, ja allt jag överhuvudtaget kunnat komma åt. Resultatet var att jag fick värden mellan som lägst 8 och som högst 14 överallt utom på en plats, där jag fick 40.

Enligt instruktionen till gammamätaren finns det vid värden över 40 anledning att tro att det är blåbetong.

Som jag förstått det är det alltid så att gammastrålande betongmaterial också är radonavgivande.

Om icke gammastrålande betongmaterial ändå kan vara radonavgivande i betydande omfattning, vet jag inte, men jag hoppas inte det.

Där jag mätte upp 40, det var på en innervägg uppbyggd runt ett litet pannrum i källaren. En vägg murad av tegelstensliknande stycken.

Jag har nu köpt huset men ej tillträtt.

Räknar med att kunna riva den gammastrålande väggen på ett icke hälsofarligt sätt och sedan forsla bort detta byggmaterial.

Sedan tänkte jag riva ut källaren av andra skäl, i hopp om att minska känslan av att det är just en källare, samt pga allmänt behov av renovering.

Med riva ut källaren menar jag att alla innerväggar ska tas bort, plastmattor och trägolv lagda på betong ska tas bort, och så ska nytt undergolv och golv läggas på detta, enligt konstens alla regler. En konst som jag inte behärskar, men räknar med att lära mig tillräckligt om för att kunna göra en bra upphandling.

Så nu till frågan.

Som jag ser det, borde jag täta mot golvet i samband med renovering. Täta så att ev markradon, jag vet inte ännu om det finns något sådant i nämnvärd omfattning, inte kan strömma upp i huset genom källargolvet. Jag räknar då med att det inte ska bli någon stor fördyring av anläggning av källargolv som i huvudsak görs av andra skäl.

Jag tänker också att alla genomföringar för t ex golvbrunnar, vattenburen värme eller annat måste göras täta.

Ja, det var det hela.

Om någon kan kommentera ifall jag tänker rätt, är jag idel öra.

Anders
 
Men du har ju i stort sett ingen radon i huset? 40 är ett lättelågt värde.
 
...det beror ju på vilken enhet vi pratar om här?
 
Jag har inte lärt mig enheterna ännu, men jag har alltså mätt med en gammamätare, tror det är samma som geigermätare, för att punktvis mot olika delar av huskonstruktionen indikera närvaro av gammastrålande stenmaterial.

I det sammanhanget är 20 gränsvärdet, enligt gammamätarens instruktion.

Över 20 så finns det anledning att tro att det finns blåbetong i den uppmätta delen av konstruktionen, alltså just där man mäter.

Den här mätningen säger inte något direkt om närvaro av radongas, närvaro av radondöttrar eller den alfastrålning som radondöttrarna avger vid sitt sönderfall.

Tog med detta om gammamätningen bara för att visa alla steg i hur jag tänkt.

Nu tänkte jag som sagt renovera källarvåningen och då täta på lämpligt sätt så att radon och överhuvudtaget luft ifrån krypgrunden inte kan strömma upp.
 
Det TS har mätt med sin gammamätare är DosRaten i uS/h. Den ger ett mått på resultatet av aktiviteten över tiden.
Det är av vikt att mäta intill vägg och helst mitt på väggen.
Det är mest lämpat som jämförelse mellan olika väggar då de olika värdena inte kan sägas exakt representera uppmätta storheter, beroende på att instrumenten är kallibrerade för olika källor (vanligt med tex CS-137).

Dock så kan man som TS avgöra vilka väggar som troligt innehåller blå lättbetong, och om det endast är någon enstaka så kan man ju eventuellt riva den.

Radonläget för byggnaden är dock fortfarande helt okänt enligt ovan, så en mätning av radongashalten bör göras efter de åtgärder som föreslagits. På ett så gammalt hus är det inte helt ovanligt med ett betydande markradoninläckage.
 
Intressant det du berättar om instrumenten som kalibrerade för olika källor.

Kan berätta att jag dagen innan visning av huset byggt 1939 mätte på all åtkomlig betong i betongbjälklag, grundmur/sockel och betongsula på det huset vi säljer. Fick värden mellan 8 och 16 där. 16 nere i krypgrunden, mot betongsulan i krypgrundens botten.
 
Sedan angående att mäta upp radon i källaren på huset byggt 1939 antar jag att du menar att man borde göra långtidsmätning över kommande vinter.

Det är så att vi tänkte bo på övervåningen i detta hus och, efter inflytt, riva ut golv och även de flesta innerväggarna i källaren. Syftet är att modernisera så att källargolvet blir bra gjort mot betongbjälklaget, som i sin tur ligger ovan en krypgrund, som i sin tur ska avfuktas från och med snart.

Förhoppningen är då att det bli mindre inslag av källarkänsla med ny konstruktion mot källarens betongbjälklag.

OCH då tänkte jag att vi skulle passa på och göra golvet gastätt. Om det går på ett realistiskt sätt. Vi vill inte avvakta mätning utan göra golvet radongastätt. Räknar med att det inte blir en stor merkostnad på en renovering som ändå ska göras.

Men vad vet jag. Det kanske är omöjligt eller jättedyrt att göra golvet radongastätt? Så här i efterhand, menar jag.
 
Jag tror att rätt metod för radonsanering hos dig fokuserar på att ventilera (skapa undertryck) krypgrunden snarare än att utföra åtgärder ovan betongbjälklaget.
 
Håller med!
Dock så är det naturligtvis så att det är rätt att börja med att försöka få så tätt som möjligt
vid ommbyggnaden, sedan mäta (radongashalten) och efter det vidta eventuella
åtgärder i krypgrunden.


MathiasS skrev:
Jag tror att rätt metod för radonsanering hos dig fokuserar på att ventilera (skapa undertryck) krypgrunden snarare än att utföra åtgärder ovan betongbjälklaget.
 
Håller med MathiasS - det är bara ventilation som kan hjälpa dig. En bra anläggning går nog på en 100.000.
 
Szture skrev:
Håller med MathiasS - det är bara ventilation som kan hjälpa dig. En bra anläggning går nog på en 100.000.
En bra anläggning för att ventilera radon?!

Jag har lagt ner dränrör under plattan och kommer vid behov komplettera med en fläkt som suger lite. En fläkt av industrikvalitet kostar 3000sek ungefär men då håller den också hela livet ut.
 
Nej 100kkr är långt för mycket.
Gör man jobbet själv så kan man nog hamna på 5-10000 och låter man en firma göra det så brukar 25-35000 vara där man hamnar. Sedan så kan man oftast få bidrag med hälften up till 15000kr.
 
Det går även att låta ett rör gå upp på taket som en skorsten för att skapa självdrag i krypgrund alternativt under ventilerade golv, då slipper man en fläkt. Dock krävs det ju att man har förutsättningar/plats för en extra skorsten
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.