Ta bort bärande vägg
Jag har planer på att göra om köket och nuvarande planlösning är helt hopplös att göra ett vettigt kök av.
Huset är 1,5-plans med källare, byggt 1939.
Del av orginalritning bifogas. Allt stämmer inte riktigt, Vägg mellan de båda rummen är borttagen och garderober mellan kök och rum är istället utökat till ett badrum med dubbla ytan av garderoberna, yta tagen från rummet.
Jag vill riva badrummet och öppna upp helt mellan kök och vardagsrum. Det innebär att jag måste ta bort den vägg mot köket som har en streckad linje över dörren. Denna vägg antar jag är bärande.
Vilken dimension på limträbalk kan behövas? Varför finns det inte någon motsvarande bärande vägg på andra sidan (inga förstärkningar är markerade iaf)?
Huset är 1,5-plans med källare, byggt 1939.
Del av orginalritning bifogas. Allt stämmer inte riktigt, Vägg mellan de båda rummen är borttagen och garderober mellan kök och rum är istället utökat till ett badrum med dubbla ytan av garderoberna, yta tagen från rummet.
Jag vill riva badrummet och öppna upp helt mellan kök och vardagsrum. Det innebär att jag måste ta bort den vägg mot köket som har en streckad linje över dörren. Denna vägg antar jag är bärande.
Vilken dimension på limträbalk kan behövas? Varför finns det inte någon motsvarande bärande vägg på andra sidan (inga förstärkningar är markerade iaf)?
Redigerat:
På andra sidan finns ju väggen som skiljer rummet från farstun/trapphuset och säkert är bärande, bjälkarna mot trapphuset slutar ju där. Visst, den står inte lika centralt som väggen du vill ta bort, men den minskar ändå bjälkarnas fribärande längd från nästan 7 till strax under 5 meter - rätt signifikant ändå.injonil skrev:
Jag gissar att din vägg inte är bärande (i den meningen att taket skulle ramla in om du tog bort den) utan snarande stödjande, men du riskerar åtminstone att vindsbjälklaget hänger ned sig med tiden om du inte ersätter den på rätt sätt. Så jag tycker att du ska anlita en konstruktör för att få rätt dimensionering och uppgifter om hur jobbet ska göras.
Tack för svaret!
Jag skulle gärna vilja förstå lite bättre hur vindbjälklaget är uppbyggt.
Balkens uppgift måste som sagt minst bli att stödja upp takstolarna.
Ska ta ritningarna till ett företag som säljer takstolar, limträ etc och se vad de säger!
Jag skulle gärna vilja förstå lite bättre hur vindbjälklaget är uppbyggt.
Balkens uppgift måste som sagt minst bli att stödja upp takstolarna.
Ska ta ritningarna till ett företag som säljer takstolar, limträ etc och se vad de säger!
Takstolstillverkaren var inte särskilt intresserad av att hjälpa mig 
Det handlar alltså om sträckan mellan murstock och yttervägg, drygt 3m. Det kan knappast handla om särskilt kraftiga dimensioner för att klara att stödja upp takstolar och golvbjälklag på denna korta längd.
90x315 måste väl vara klart tillräckligt?
Det handlar alltså om sträckan mellan murstock och yttervägg, drygt 3m. Det kan knappast handla om särskilt kraftiga dimensioner för att klara att stödja upp takstolar och golvbjälklag på denna korta längd.
90x315 måste väl vara klart tillräckligt?
Om man tittar på fasadritningen, ser det ut som att vägglivet är kraftigt förhöjt över dörr-/fönsterhöjd. Om det stämmer (säg minst 50-60 cm högre än vindsgolvet på Öv) skulle jag förmoda (m.t.p. husets ålder) att det är en svensk takstol inblandad i det hela.
Den känns igen på att det går en snedsträva från punkten där stödbensvägg och bjälklag möts och går sen snett upp till högbenet där det landar på ytterväggen och är sammanfogat med det (vanligen som en enkel brädlapp p.b.s. om hög- och stödben). Därigenom avlastas bjäklaget från stödbenets tryck och snedsträvan hjälper även till att 'lyfta av' en del av lasten på bjälklaget.
Om huset inte är alltför brett (säg under 7 meter utv.) kan bjälklaget klara sig utan hjärtvägg under med svensk takstol. Därmed skulle inte någon av de båda väggar som finns mellan skorsten och gavel vara bärande. Men jag vill inte ge mig 'attan' på det. Det bör kollas med en konstruktör på plats.
Jag har under mina år i byggsvängen sett många exempel på åtgärder som inte varit ägnade åt att förhöja hållfasthet och stabilitet i husen. Ett skräckexempel stötte jag på i Eslöv för många år sen. Där hade husägaren helt sonika sågat av snedsträvorna på en svensk takstol för att inreda garderober på kallvinden och då slippa hoppa över dem. Det knakade betänkligt varje gång det blåste kraftigt och husägaren var rädd för att huset skulle braka samman. Därför tillkallades min chef och jag. Vi fann snabbt felet och talade om det för husägaren, som själv var den som tagit bort snedsträvorna. Men sätta dit dem igen var det inte tal om och någon annan åtgärd kunde han inte heller tänka sig. Som sista fråga fick vi då följande: Kommer det att rasa? Chefen (Bertil Möller, BTA i Malmö) sa lakoniskt så här: så länge det knakar så håller det. Dessutom vet inte virket om våra svenska byggnormer och hållfasthet, så det klagar bara på det här sättet. Har du tur tar då konstruktionen stöd där den kan. Sen är det för dig bara att hålla tummarna Vi hörde aldrig något mer från husägaren, så tydligen klarar sig huset än
För inte så många år sen stötte jag på ett annat exempel. En 100-årig ladugård med fri spv. på 10 meter med takstolar cc 6 meter och 45 graders taklutning. Takstolens delar utförd av homogent 8" virke i hela längder med triangelform och inhuggen hanbjälke. Skulle man lämna in en sådan konstruktion idag till en Bn för bygglov, skulle lovgivarna skratta på sig. För teoretiskt skulle den inte hålla ens på papperet. Slutsatsen är därför enkelt att dra. Virke håller betydligt mer än vi tror.
_____________________
Byggaren
Den känns igen på att det går en snedsträva från punkten där stödbensvägg och bjälklag möts och går sen snett upp till högbenet där det landar på ytterväggen och är sammanfogat med det (vanligen som en enkel brädlapp p.b.s. om hög- och stödben). Därigenom avlastas bjäklaget från stödbenets tryck och snedsträvan hjälper även till att 'lyfta av' en del av lasten på bjälklaget.
Om huset inte är alltför brett (säg under 7 meter utv.) kan bjälklaget klara sig utan hjärtvägg under med svensk takstol. Därmed skulle inte någon av de båda väggar som finns mellan skorsten och gavel vara bärande. Men jag vill inte ge mig 'attan' på det. Det bör kollas med en konstruktör på plats.
Jag har under mina år i byggsvängen sett många exempel på åtgärder som inte varit ägnade åt att förhöja hållfasthet och stabilitet i husen. Ett skräckexempel stötte jag på i Eslöv för många år sen. Där hade husägaren helt sonika sågat av snedsträvorna på en svensk takstol för att inreda garderober på kallvinden och då slippa hoppa över dem. Det knakade betänkligt varje gång det blåste kraftigt och husägaren var rädd för att huset skulle braka samman. Därför tillkallades min chef och jag. Vi fann snabbt felet och talade om det för husägaren, som själv var den som tagit bort snedsträvorna. Men sätta dit dem igen var det inte tal om och någon annan åtgärd kunde han inte heller tänka sig. Som sista fråga fick vi då följande: Kommer det att rasa? Chefen (Bertil Möller, BTA i Malmö) sa lakoniskt så här: så länge det knakar så håller det. Dessutom vet inte virket om våra svenska byggnormer och hållfasthet, så det klagar bara på det här sättet. Har du tur tar då konstruktionen stöd där den kan. Sen är det för dig bara att hålla tummarna
Vi hörde aldrig något mer från husägaren, så tydligen klarar sig huset än För inte så många år sen stötte jag på ett annat exempel. En 100-årig ladugård med fri spv. på 10 meter med takstolar cc 6 meter och 45 graders taklutning. Takstolens delar utförd av homogent 8" virke i hela längder med triangelform och inhuggen hanbjälke. Skulle man lämna in en sådan konstruktion idag till en Bn för bygglov, skulle lovgivarna skratta på sig. För teoretiskt skulle den inte hålla ens på papperet. Slutsatsen är därför enkelt att dra. Virke håller betydligt mer än vi tror.
_____________________
Byggaren
Tack för ditt svar, Byggaren!
Huset är knappa 6,84m brett och 8m långt.
Bifogar bild på takstolskonstruktion. Inte exakt som du trodde, men även denna variant är väl en sk svensk takstol?
Ändrar detta din gissning? Vore mycket bra att slippa balk iom att den behöver stödjas på murstocken vilket jag inte är riktigt förtjust i både av byggnadstekniska skäl och för brandsäkerheten.
Huset är knappa 6,84m brett och 8m långt.
Bifogar bild på takstolskonstruktion. Inte exakt som du trodde, men även denna variant är väl en sk svensk takstol?
Ändrar detta din gissning? Vore mycket bra att slippa balk iom att den behöver stödjas på murstocken vilket jag inte är riktigt förtjust i både av byggnadstekniska skäl och för brandsäkerheten.
Nej, jag gissade ganska rätt med ledning av min erfarenhet. Det är en svensk takstol, men inte riktigt utförd. Strävan mellan högben och stödben ska inte sitta vågrätt. Då gör den inte samma nytta. Det skapas ingen stabilitet eftersom den inte bildar en triangel med bjälke, vägg, högben. Så vill du vara på säkra sidan kan du komplettera med en sådan snedsträva och låta den horisontelle sitta kvar. Problemet blir att få fast den ordentligt i knutpunkterna så att skärkrafterna från spiken kan tas om hand på ett bra sätt. En genomgående 10-12 mm millimeterstång med taggbrickor mellan virkesdelarna kan göra stor/bättre nytta.
P.S
Tycker mig oxå kunna se en följare under stödbensväggarna ovan bjälkarna. Då är jag inte riktigt lika säker på att det är en svensk takstol i.a.f. Du får låta en konstr. på plats titta näramrte på hur den knutpunkten ser ut, om bjälkarna kan anses vara hängda i följaren eller ej.
__________________
Byggaren
P.S
Tycker mig oxå kunna se en följare under stödbensväggarna ovan bjälkarna. Då är jag inte riktigt lika säker på att det är en svensk takstol i.a.f. Du får låta en konstr. på plats titta näramrte på hur den knutpunkten ser ut, om bjälkarna kan anses vara hängda i följaren eller ej.
__________________
Byggaren
Redigerat av moderator:
injonil skrev:
Jepp! Exakt rätt.
______________
Byggaren.
