Systemlösning för stort fritidshus
Jag har nyligen blivit med fritidshus och har nu i första skedet ställts inför hur jag ska värma huset ekonomiskt med de förutsättningar som finns.
Huset är ett 160kvm tvåvåningshus i timmer från 1910. Det står förstås på torpargrund som i detta fallet är murad hålsten (dvs måste vara omgjort i "modern" tid). Under köket finns en gjuten källare som agerar kallförråd och inkommande vatten/hydrofon.
Fönster på nedervåningen är äldre fasta fönster med innerbåge och något nyare kopplade tvåglasfönster. Övervåningen är kopplade tvåglas plus två större fönster med treglas isolerruta.
Värmesystemet är vattenburet ved/elpatronuppvärmning med 500 liter acc-tank. I köket finns en Wamsler vattenmanlad vedspis som inte är i bruk. Skorssten är sotad senast 96.
Det finns även en panncentral i verkstaden som ansluter till huset via kulvert. Denna är inte heller i drift och sotades senast -07.
Taksäkerheten är inte tillräcklig så någon sotning är inte tal om i nuläget, och kommer nog inte kunna åtgärdas innan våren.
Så det är el som kommer stå för uppvärmningen i vinter. Systemet har de senaste två året stått och gått med shunten på max, radiatorer på max och låg temperatur på elpatron. Huset har hållt ca 22-24 grader om jag förstår det rätt.
Cirkulationspumpar står på max.
Hur skall detta regleras för bästa effekt? Ett alternativ är att höja temperaturen i systemet och skaffa en shuntautomatik som kan reglera på temperatur.
Annan lösning är automatiska elementtermostater som kan reglera på temperatur, tänker mig då att systemtemp får hållas något lägre.
Acc-tanken står på bottenplan bakom skorstenen (tänk "pannrum") så eventuellt värmeläckage bör ju värma huset.
Jag tänker mig att 14 grader kanske är lämplig temperatur när vi inte är där. Men med låg temp i systemet så tar det väldigt lång tid att få upp värmen.
Tips och åsikter mottages gärna.
Kan tillägga att huset står i Lövånger mellan Umeå och Skellefteå. Förbrukningen har de senaste två åren legat på 49 000 kWh vilket ju är fantastiskt högt för ett obebott hus.
En värmeslinga till inkommande vatten och elelement i källaren har nog hjälpt upp förbrukningen något.. Men trots detta tycker jag nog förbrukningen är plågsamt hög.
Tanken är att huset ska brukas ungefär varannan helg. Kanske något längre runt jul och under sommaren.
Huset är ett 160kvm tvåvåningshus i timmer från 1910. Det står förstås på torpargrund som i detta fallet är murad hålsten (dvs måste vara omgjort i "modern" tid). Under köket finns en gjuten källare som agerar kallförråd och inkommande vatten/hydrofon.
Fönster på nedervåningen är äldre fasta fönster med innerbåge och något nyare kopplade tvåglasfönster. Övervåningen är kopplade tvåglas plus två större fönster med treglas isolerruta.
Värmesystemet är vattenburet ved/elpatronuppvärmning med 500 liter acc-tank. I köket finns en Wamsler vattenmanlad vedspis som inte är i bruk. Skorssten är sotad senast 96.
Det finns även en panncentral i verkstaden som ansluter till huset via kulvert. Denna är inte heller i drift och sotades senast -07.
Taksäkerheten är inte tillräcklig så någon sotning är inte tal om i nuläget, och kommer nog inte kunna åtgärdas innan våren.
Så det är el som kommer stå för uppvärmningen i vinter. Systemet har de senaste två året stått och gått med shunten på max, radiatorer på max och låg temperatur på elpatron. Huset har hållt ca 22-24 grader om jag förstår det rätt.
Cirkulationspumpar står på max.
Hur skall detta regleras för bästa effekt? Ett alternativ är att höja temperaturen i systemet och skaffa en shuntautomatik som kan reglera på temperatur.
Annan lösning är automatiska elementtermostater som kan reglera på temperatur, tänker mig då att systemtemp får hållas något lägre.
Acc-tanken står på bottenplan bakom skorstenen (tänk "pannrum") så eventuellt värmeläckage bör ju värma huset.
Jag tänker mig att 14 grader kanske är lämplig temperatur när vi inte är där. Men med låg temp i systemet så tar det väldigt lång tid att få upp värmen.
Tips och åsikter mottages gärna.
Kan tillägga att huset står i Lövånger mellan Umeå och Skellefteå. Förbrukningen har de senaste två åren legat på 49 000 kWh vilket ju är fantastiskt högt för ett obebott hus.
En värmeslinga till inkommande vatten och elelement i källaren har nog hjälpt upp förbrukningen något.. Men trots detta tycker jag nog förbrukningen är plågsamt hög.
Tanken är att huset ska brukas ungefär varannan helg. Kanske något längre runt jul och under sommaren.
Shuntautomatik skulle väl också behövas för att få varmvatten i huset. Om det bara är låg temperatur inställd på elpatronen kan det inte bli något vidare varmt varmvatten(?)
Tycker egentligen det bästa i fritidshus är luftluftvärmepumpar med läge för underhållsvärme på 8-10 grader. Med tillbehör kan de fjärrstyras från mobilen. Går ganska snabbt att få upp värmen eftersom fläkten i innerdelen är effektiv. T.ex. två stycken Mitsubishi FH35 som klarar ge 4,3kW värme vid -15 grader ute och fortsätter ge bra med värme vid ännu lägre utetemperaturer. Ev. en kraftigare FH50 på nedervåningen och en FH35 på övervåningen.
Tycker egentligen det bästa i fritidshus är luftluftvärmepumpar med läge för underhållsvärme på 8-10 grader. Med tillbehör kan de fjärrstyras från mobilen. Går ganska snabbt att få upp värmen eftersom fläkten i innerdelen är effektiv. T.ex. två stycken Mitsubishi FH35 som klarar ge 4,3kW värme vid -15 grader ute och fortsätter ge bra med värme vid ännu lägre utetemperaturer. Ev. en kraftigare FH50 på nedervåningen och en FH35 på övervåningen.
Glömde nog nämna att det finns en elektrisk varmvattenberedare.
Acctanken är en 500 l från Boröpannan. Den har en varmvattenslinga i sig vilken är kopplad till den elektriska varmvattenberedaren. Vet dock inte om det fungerar som det ska (förvärmning i acc-tanken)
Många tipsar ju om luft/luft värmepump men det är ju en otroligt förfulande åtgärd. Sen är det ju saker som ljudnivå och livslängd att tänka på. Det är ju även en investering som ska till och som ska återbetalas på något vis.
Energimyndigheten anger en besparing på 14900 kWh per år, vilket ju om det stämmer skulle ge en återbetalning på ca 3-4 år på 2st FH35 (för nuvarande elpris på 50öre), så det låter ju onekligen lockande.
Men är shuntautomatiken att föredra då? Inga problem med att hålla högre temperatur i acctanken? Bör det vara låg cirkulationshastighet också då?
Acctanken är en 500 l från Boröpannan. Den har en varmvattenslinga i sig vilken är kopplad till den elektriska varmvattenberedaren. Vet dock inte om det fungerar som det ska (förvärmning i acc-tanken)
Många tipsar ju om luft/luft värmepump men det är ju en otroligt förfulande åtgärd. Sen är det ju saker som ljudnivå och livslängd att tänka på. Det är ju även en investering som ska till och som ska återbetalas på något vis.
Energimyndigheten anger en besparing på 14900 kWh per år, vilket ju om det stämmer skulle ge en återbetalning på ca 3-4 år på 2st FH35 (för nuvarande elpris på 50öre), så det låter ju onekligen lockande.
Men är shuntautomatiken att föredra då? Inga problem med att hålla högre temperatur i acctanken? Bör det vara låg cirkulationshastighet också då?
Hur gammal och lång är kulverten från pannan?
kulverten är ca 100m och från mitten av 90-talet. Osäker på hur mycket flöde det är genom den dock. Jag har försökt känna ute i "panncentralen" men rören där är kalla. Hittar ingen bypass till kulverten inne så varför det inte är flöde dit ut vet jag inte. Om inte det kyls så mycket på vägen att det är kallt där ute.
Alternativt kan det kanske vara så att det inte blir något flöde så länge cirkulationspumpen vid pannan inte är på. Vattnet tar väl den enklaste vägen?
Alternativt kan det kanske vara så att det inte blir något flöde så länge cirkulationspumpen vid pannan inte är på. Vattnet tar väl den enklaste vägen?
Gillar man inte luftvärmepumpar är väl alternativet att gå på bergvärme eller jordvärme för att få ned energiförbrukningen. Blir ju en dyrare investering men då kan värmepumpen styra temperaturen i acktanken till vad som behövs för stunden och man slipper särskild shuntautomatik där. Viktigt då att vattenradiatorerna("elementen") är tillräckligt stora för att fungera med den lite lägre framledningstemperatur som värmepumpar ger. Är de högtemp 80/60 för oljepanna blir det inte bra, men är det gammaldags sektionsradiatorer med grova rör brukar det fungera väl med värmepump.