Ska man bygga stort eller litet? Jag, liksom nog de flesta, tilltalas vid första anblicken av det stora. Det är bara att erkänna ;). Men vi är samlare båda två och i ett stort hus kan man ju samla, med allt vad det innebär... Kanske bättre då att bara bygga så stort som vi verkligen behöver, och satsa på ett par rejäla uthus istället (vilket vi för övrigt vill ha och behöver ändå!). För ärligt talat behöver faktiskt inte mycket av det vi samlar på oss förvaras i uppvärmt bostadsutrymme!

Visst måste det vara lättare att hålla ordning om man inte har så mycket plats? Under förutsättning att det ändå finns någonstans att göra av saker naturligtvis!

För oss är det viktigt att hålla kostnaden nere, både vad bygget kostar och vad vi får betala i det långa loppet. Man borde spara pengar varje månad på att bygga mindre; lägre bygg- och uppvärmningskostnad givetvis, men också lägre fastighetsskatt så småningom, mindre att renovera o s v.

Mina prioriteringar går åt stort kök, rejäl tvättstuga med groventré och mindre sov- och vardagsrum. Skulle man i framtiden springa på en massa pengar kan man ju alltid bygga till vardagsrummet med en vinkel eller ett uterum.

Hur har ni tänkt och hur stort har ni byggt? Och i ett eller två plan?
 
Tja, det här är en svår fråga.

Jag tycker att det känns som att den allmäna trenden i Sverige just nu är att man vill bygga litet (jämfört med på 70- och 80-talen). Argumenten är ungefär de som du tar upp. Mindre yta att städa och lägre kostnad.

För mig är det dock helt tvärt om. Efter att ha bott i allt mellan 20 kvadrat och 270 kvadrat måste jag säga att ytan är oerhört viktig för mig - viktigare än att huset har hög standard invändigt. När vi nu bygger nytt så prioterar vi ytan. Lyx inuti huset går ju dessutom jämförbart enkelt att komplettera med i framtiden.

Jag mår bättre när jag har mer utrymme att röra mig på och jag vill kunna bjuda hem massa folk utan att behöva tänka på utrymmet, ha hela kvarterts barn över utan att det blir kaos, och så vidare. Om jag från en plats inomhus kan överblicka nästan hela huset känner jag mig instängd. Inte klaustrofobisk, men som om jag vore en guldfisk i min lilla skål, som kan se hela sin värld.

Nu är jag som sagt medveten om att väldigt många tycker något helt annat och trivs alldeles utmärkt på mindre yta och bara ser den stora ytan som en belastning.

Så, mitt råd är att du ska känna efter. Vad mår du och din familj bäst av? Fokusera inte så mycket på det praktiska, utan känn efter vilket hus du trivs i. Det praktiska blir oerhört mycket lättare om ni trivs med huset.

Så, vad är rätt för er? Att prioritera hög invändig standard eller att prioritera yta? Vad känns rätt?
 
Om man bygger 300kvm hus för att förvara saker som kan stå i ett föråd/friggebod ute så blir det kanske inte helt rätt? Som Ksund pekar på måste ni definera alla önskemål och behov. Hur stor är familjen till ex? behov för arbetstrum? gästrum? antall badrum? osv. Kanske kan ni bygge m källare?

1 vs 1,5 vs 2-plans är en längre diskussion (finns mycket här på forumet). Rent ekonomisk är det ju lite billigare bygga flere våninger.

Jag personligen föredrar et visst utrymme (behöver inget slott, dock ;) ), gillar särskild inte trånga smala rum, och föredrar att dom rum jag upphåller mig i har (minst) ljus från två vädersträck.

mvh hanneli
 
Vi ritade fritt våran planlösning utan tanke på den totala storleken, vi skissade fram det vi behövde och lät varje rum bli så stort vi kommit fram till att vi behöver. När vi efteråt räknade ut totalen blev det ganska exakt 150 m2 i ett plan. Så då är det väl "vi" då, 150 m2 enplanshus. Så fick det bli :) för oss blev den rimliga kostnaden löst genom att leta efter rätt byggare med en prisvärd byggsats, tog sin lilla tid.
 
Jag bygger pyttelitet ;) - det blir inte alls billigare i första vevan. Dessutom måste jag göra mig av med 60% av allt jag äger för att få plats på den lilla ytan. Med arkitekts hjälp hoppas jag ändå att få den rymd som även Ksund känner är livsnödvändig ...
 
Lite mer bakgrundsinformation då. Vi har tre barn, 6, 4 och snart 2 år gamla. Visst tar de plats nu och jag är medveten om att de kommer att behöva ännu mer svängrum senare. Men jag är snål, nej jag menar sparsam ;), av naturen och jag inser att den tiden faktiskt är kort i sammanhanget.

Både min mamma, som är änka, och min mans föräldrar bor i på tok för stora hus nu sedan barnen flyttat. Kanske skulle man kunna lösa det, i alla fall delvis, genom att inreda t ex övervåningen på ett uthus till ett tonårsboende. En sån där jättebra sluss ut i vuxenlivet!

Och om vi lyckas med indoktrineringen av våra barn kommer de, liksom mamma och pappa, att tillbringa mycket tid i verkstad och stall :D.

Jag trivs faktiskt när det är litet och mysigt. Vi har t ex bott i flera gamla hus med bara 2 mater i takhöjd och det var inga som helst problem. Bara när en kompis som är 2,05 hälsade på ;D.

Källare är en god idé som vi faktiskt funderat på. Jag får forska vidare där!

Jag har ivrigt föjlt diskussionerna om enplans eller 1½-plans och har inte för avsikt att dra hela den svängen igen. Men det skiljer ju faktiskt en del på hur kvadratmetrarna disponeras, så det är en fördel att veta när man pratar yta. Och det är billigare att bygga kvadratmeter på höjden, men det går också åt fler kvadratmeter i ett hus med mer än en våning.

Vi behöver en arbetshörna men i nuläget inget helt arbetsrum. Jag har egen firma, för närvarande på fritiden men jag hoppas kunna leva på den en dag. Skattetekniskt får man inte låta firman betala för ett rum i bostaden, så då är det bättre att firman t ex köper en friggebod som jag kan ha mina arbetssaker i.

Vi kommer att bygga på landet med en väl tilltagen tomt, så att bygga uthus nu och i framtiden ska inte vara några problem!
 
En grej som vi försökte knixa med var att rita in de rum vi behöver nu (arbetsrum, två barnrum, allrum för barnen) och lägga dem lite smart (och lagom i storlek) så att man kan slå ut ett par väggar när de flyttat ut för att få vettiga och användbara ytor senare utan att känna att man bor för stort helt plötsligt (kan ju va trevligt att ha nåt sovrum kvar om de små liven hälsar på någon gång också). Vi har också tomt på landet, och ytterligare ytor har vi också tänkt lösa med friggebod senare. Skönt att slippa kommunal detaljplan med begränsningar ;D
 
Ella....vad är stort för dig? 180 kvm eller 250 kvm?
Jag håller annars med dig i dina resonemang...rymd är viktigt men det får inte ske till vilket pris som helst. Har man 1 st årlig släktmiddag kanske inte det motiverar 10 kvm större matsal t ex?!
 
Det är självklart att man behöver olika bomiljöer under en hel livstid. Bygger man för att bli kvar 'hela livet' (nå, det är faktiskt vanligare än man tror att man måste flytta av en eller annan anledning - arbetsmässigt inte minst) kan det vara ekonomiskt vettigt att tänka ett snäpp längre. En, två, tre eller fyra barn kräver ju större utrymme under 20-25 år. Plötsligen en dag sitter man där som par eller kanske ensam med utrymmen som man varken anser sig ha råd eller behov av.

Bygg för dagens behov - och ungarnas uppväxt. Att bygga hus så att det naturligt och utan större ombyggnation kan delas upp i flera bostäder - antingen för uthyrning eller för nästa generation kan vara en bra investering på sikt.

Förr i tiden byggde man 'undantag' på gården. Det verkar som om framtiden tvingar oss att tänka oss tillbaka så som utvecklingen ter sig. Det är inte fel att tänka långsiktigt - inte heller fel att se till att man har väldigt gott förhållande generationerna emellan ;), precis som Ella skriver ... kalla det indoktrinering ;D
 
Vi har två barn och vill bygga 1,5 plans runt 150 m2 för att barnen skall kunna få sin egen våning, med sovrum, badrum och allrum.

Tanken är att de skall kunna ta ta in kompisar utan att störa oss eller för den delen bli störda.

När barnen flyttar ut kan man som Pedda sa kanske
slå ut ett par väggar och kanske göra en atelje eller varför inte en stor relaxavdelning ::)

//Brumman




 
180 kvadrat är ganska stort, 120 är rätt så litet. Så någonstans däremellan borde vi hamna! Frågan är bara var ;).

Saken är den att vi (eh, jag!) har ritat en egen planlösning med 3,5 rum och kök nere. Det är alltså bottenvåningen i ett hus med inredningsbar övervåning. Men för att vi ska få plats nere medan vi bygger uppe måste bottenvåningen ändå vara ganska stor. Vi är ju trots allt fem i familjen! Så när väl övervåningen är klar känns det som om vi kommer att ha ett onödigt stort hus... Inte för att jag inte tror att vi kommer att fylla det, men ändå ;).

Huset jag har ritat är en modifierad planlösning av ett kataloghus. Det har innermåttet 13,2 x 7,5 meter, vilket verkar vara väldigt vanligt. Med inredd övervåning blir boytan omkring 158 kvadrat varav bottenvåningen står för knappt 100. Egentligen vill vi ha förhöjt väggliv, för att det är så himla snyggt :D, men det går tyvärr inte ihop med tanken att själva inreda övervåningen. Med så stor bottenvåning som vi behöver skulle huset då bli på närmare 200 kvadrat och det blir för stort!

Jag kommer att lägga in min planlösning för kommentarer under "Planlösningar" här. Ska bara förfina mina cad-kunskaper lite mer först!
 
Vi är en familj på 5 personer (3 barn 5, 13 och 16 år gamla). Vi byggde hus för 2 år sedan och tänkte tanken att barnen flyttar ju en vacker dag.

Vårat hus blev en enplanare på 121 m2 och det blev perfekt. 4 sovrum där inget rum är under 10,5 m2, 2 stora badrum med dusch, tvättstuga, stort kök och ett lagom stort vardagsrum. Vad mer behöver man? Måste man verkligen ha ett allrum t.ex? Då använder man ju inte vardagsrummet förutom när man har gäster kanske. Förråd gjorde vi i samband med carport och det funkar bra.

Tänk på framtiden när ni bygger, för en vacker dag är det bara 2 pers. som ska bo där och man ska orka städa och fixa också.

MVH Maria
 
Säger som jag alltid brukar säga. Bygger du lösvirkeshus och projektleder det själv blir det inte så väldigt mycket dyrare att bygga stort. De dyraste rummen är köket och badrummen. Antar att det inte blir mer än två badrum oberoende om du har 140 eller 270 kvm.
Passa på att ta 2,70 i takhöjd på samma gång om du får för detaljplanen. Blir inte heller så mycket dyrare.

Ska du däremot ha öppen planlösning så får du nog räkna med en del Kerto/limträbalkar vilket fördyrar lite grann.

Om du isolerar ordentligt blir det inte heller så farligt mycket större elförbrukning.

mvh
David
 
Vad mer behöver man? Måste man verkligen ha ett allrum t.ex?
Om man ska vara petnoga så behöver man väl inte ett hus överhuvudtaget. Det går att leva 4 pers i en lägenhet på 30 kvadrat. Allt utöver det har man för att man vill ha det, för att man trivs bättre med det, inte för att man måste. ;)

Jaja, en petitess kanske kan tyckas, men vad jag menar är att vi faktiskt inte riktigt pratar om något vi har verkliga behov av, utan om vad vi trivs med, oavsett om det är 120 kvadrat eller 300 kvadrat.

Både min mamma, som är änka, och min mans föräldrar bor i på tok för stora hus nu sedan barnen flyttat.
Det går faktiskt att minska på den inredda ytan om den börjar kännas för stor. Man kan väldigt lätt göra om en del av huset till förråd som knappt behöver städas och om man oroar sig för uppvärmningskostnaden, så kan man sänka temperaturen där ordentligt. När man sedan någon gång går bort så kan förrådsytan återigen bli boyta för nästa ägare - kanske ens barn om man har tur.

Det är betydligt mer komplicerat att öka boytan, men det verkar som om det är mycket vanligare att man går den vägen.
 
VI hade mycket funderingar kring detta innan vi började bygga. Nu bygger vi 1 1/2 plan med bottenvåningen färdig. På så sätt får vi 4 rok nere (117 kvm) och kan inreda öv i vårt eget tempo. På övervåningen får vi ytterligare ca 80 kvm golvyta. Som vi ser det är det billigare att höja std än att bygga ut huset i framtiden. Våra barn är 2 & 5 år så att huset om 20 år blir för stort ser vi som ett mindre problem än att det skulle bli för litet medan barnen bor hemma.

Vi bor dessutom på landet när släkt och vänner så det blir alltsom oftast 10-15 vuxna + barn när vi har middagar = skönt att ha utrymmer, idag bor vi på 83 kvm vilket kan bli väldigt påfrestande.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.