Starta ekoby - konsten att köpa något gemensamt
Hej!
Vi är ett gäng vänner som vill köpa en fastighet tillsammans för att kunna starta en liten ekoby.
Vi har kollat på en fastighet som har typkod "120" - bebyggd jordbruksfastighet, med 4ha tillhörande mark.
På marken finns idag ett boninghus, ett fallfärdigt bostadshus och flertalet uthus. Vi har för avsikt att uppföra småhus, attefallshus, och "hus på hjul" på marken runt om bostadshuset.
Hur ska vi på bästa sätt äga allt gemensamt och förhoppningsvis få bygglov för fler bostäder på marken? Bör vi göra en förening eller starta någon form av företag? Som vi förstått det blir det automatiskt någon form av företag då vi köper en jordbruksfastighet. Kan vi starta detta innan köpet och låta föreningen/företaget köpa fastigheten? Är det lättare att gemensamt ta lån eller är det bättre att var och en lånar på varsitt håll för köp av fastigheten?
Vi vill gärna ha tips och idéer och vi kommer självklart prata med kommunen och någon jurist när vi har utkristlliserat några tydliga planer.
Tack på förhand!
Vi är ett gäng vänner som vill köpa en fastighet tillsammans för att kunna starta en liten ekoby.
Vi har kollat på en fastighet som har typkod "120" - bebyggd jordbruksfastighet, med 4ha tillhörande mark.
På marken finns idag ett boninghus, ett fallfärdigt bostadshus och flertalet uthus. Vi har för avsikt att uppföra småhus, attefallshus, och "hus på hjul" på marken runt om bostadshuset.
Hur ska vi på bästa sätt äga allt gemensamt och förhoppningsvis få bygglov för fler bostäder på marken? Bör vi göra en förening eller starta någon form av företag? Som vi förstått det blir det automatiskt någon form av företag då vi köper en jordbruksfastighet. Kan vi starta detta innan köpet och låta föreningen/företaget köpa fastigheten? Är det lättare att gemensamt ta lån eller är det bättre att var och en lånar på varsitt håll för köp av fastigheten?
Vi vill gärna ha tips och idéer och vi kommer självklart prata med kommunen och någon jurist när vi har utkristlliserat några tydliga planer.
Tack på förhand!
En aspekt rörande ägarformen, är att lagfartsavgiften är väldigt mycket högre om en fastighet köps av ett bolag, än om en privatperson köper.
Banker brukar inte vara roade över att låna ut till sådant här delat ägande. Och det innebär även en risk för er. OM en av er missköter sina lån, så kan banken ta hela fastigheten. Sedan behöver man också fundera över hur det skall gå till om en av er vill flytta. Det går inte att ha giltiga hembudsklausuler som tvingar den som flyttar att sälja till er andra, eller något i stil med att ni andra skall godkänna köparen.
En enskild delägare kan genom lagen om samägande begära att hela fastigheten säljs på auktion.
Sådant kan regleras bättre om man kör i bolagsform. Men då kan istället banken sätta sig på tvären. De ser det då inte som ett bolån, utan finansiering av ett bolag.
En mellanvariant är en ekonomisk förening, vet inte hur banken ställer sig till det. En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening, som banker vet hur de kan hantera. Men troligen är det lagligt sett svårt att få in er tänkta verksamhet i en bostadsrättsförening. Om jag fattar rätt så tänker ni er lantbruk och annan verksamhet också?
Banker brukar inte vara roade över att låna ut till sådant här delat ägande. Och det innebär även en risk för er. OM en av er missköter sina lån, så kan banken ta hela fastigheten. Sedan behöver man också fundera över hur det skall gå till om en av er vill flytta. Det går inte att ha giltiga hembudsklausuler som tvingar den som flyttar att sälja till er andra, eller något i stil med att ni andra skall godkänna köparen.
En enskild delägare kan genom lagen om samägande begära att hela fastigheten säljs på auktion.
Sådant kan regleras bättre om man kör i bolagsform. Men då kan istället banken sätta sig på tvären. De ser det då inte som ett bolån, utan finansiering av ett bolag.
En mellanvariant är en ekonomisk förening, vet inte hur banken ställer sig till det. En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening, som banker vet hur de kan hantera. Men troligen är det lagligt sett svårt att få in er tänkta verksamhet i en bostadsrättsförening. Om jag fattar rätt så tänker ni er lantbruk och annan verksamhet också?
Se över möjligheten att ombilda fastigheten till bostadsrätter. Det krävs tre bostäder, ett bildande av en bostadsrättsförening som kostar några hundralappar hos Boverket, en ekonomisk plan och en registrering, totalkostnad om den ekonomiska planen görs av er, lite komplicerat, 60-70 tusen men då har ni möjligheter att utveckla och förstora allt efter behag.
Tack för input!H hempularen skrev:
Men om det är fler ägare av samma fastighet behöver väl var och en betala lagfartsavgift? Då kan det t.o.m vara fördelaktigt att köpa som ekonomisk förening då vi är 5-6 personer.
Vi kommer i första hand bedriva självhushåll, men kanske i framtiden få till försäljning av grönsaker. Det är ytterst tveksamt om vi någonsin kommer gå med vinst.
Glöm inte att bara en av er kan stå på stödrätter för att söka jordbruksstöd. Gör ju ingenting, men ni kanske vill bestämma vem det är redan nu, för den personen kommer ha all kontakt med jordbruksverket.
Lagfartsavgiften beräknas bara på köpesumman. Är du mer än en ägare så blir den totala avgiften iallafall densamma.Elviira skrev:
Men den debiteras som 1,5% av summan om köparen är privatperson, och 4,25% om köparen är företag eller ekonomisk förening, eller annan typ av juridisk person.
Jag skulle kontakta kommunen redan nu för att ta reda på om det går att få bygglov för fler byggnader på fastigheten. Det finns en del knepiga regler. Det är tex så att en vagn som står uppställd under lång tid (kommer inte ihåg exakt hur lång) kräver bygglov. Jag skulle gå till kommunen med planen på ekoby och höra i vilka områden, vilken typ av tomter osv som ett sådant projekt skulle vara möjligt. Det kan vara så att kommunen har mark att sälja inom plan!
Fast att driva självförsörjning på planerat område är väl ungefär lika produktivt som att odla frilandsgurka i en sanddyn i öknen..... nej håller på oplanerat om ni kan.
Jag är inte insatt i de juridiska detaljerna men jag ser en del praktiska frågor.
Skulle det kanske bli enklare att renovera de befintliga två boningshusen och dela upp dem i smärre bostäder än att bygga vagnar och småhus?
Då undviker ni ju en massa byggnadstillståndsrumba och kan utnyttja byggnader som redan finns och det är ju till fördel för miljön när man kan använda det som redan finns och hålla det i skick så det tjänar fler generationer.
Sedan undrar jag hur ni tänker fördela bestämmanderätten och tillgångarna mellan er.
Tyvärr har många kollektiv gått omkull när några delägare ville arbeta och några ville ligga i hängmattan och därför blockerade allt produktivt arbete.
Jag är inte insatt i de juridiska detaljerna men jag ser en del praktiska frågor.
Skulle det kanske bli enklare att renovera de befintliga två boningshusen och dela upp dem i smärre bostäder än att bygga vagnar och småhus?
Då undviker ni ju en massa byggnadstillståndsrumba och kan utnyttja byggnader som redan finns och det är ju till fördel för miljön när man kan använda det som redan finns och hålla det i skick så det tjänar fler generationer.
Sedan undrar jag hur ni tänker fördela bestämmanderätten och tillgångarna mellan er.
Tyvärr har många kollektiv gått omkull när några delägare ville arbeta och några ville ligga i hängmattan och därför blockerade allt produktivt arbete.
Hur har det gått?